Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 Metod: Litteraturöversikt. Sammanlagt har tio artiklar valts ut och granskats efter Fribergs granskningsmall. Alla artiklar är kvalitativa och etiskt godkända. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs modell och resulterade i tre teman med subteman. Resultat: Sjukdomen fick ungdomarna att känna sig annorlunda. De flesta ungdomar fann ett stöd i deras omgivning, främst av föräldrar, vänner och vårdpersonal. En god kunskap om sjukdomen bidrog till en större mognad och kontroll över sjukdomen. Många ungdomar uttryckte en rädsla av att drabbas av hypoglykemi. Diskussion: Att generalisera ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 är inte möjligt, då tankar och upplevelser är högst individuellt och alla ungdomar har olika förutsättningar att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan bör se till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till ålder och mognad för att på så sätt individanpassa vården.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensätter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förändring i samhället rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt är studiens avsikt att undersöka hur detta påverkar konstruktionen av maskulinitet. De frågeställningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhåller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget? Metodologi: Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 år där en del hade utländsk bakgrund. Observationerna och intervjuerna analyserades dels via ett deduktivt förhållningssätt utifrån queerteori, hegemonisk maskulinitetsteori och inkluderande maskulinitetsteori, dels via en tematisk innehållsanalys. Resultat: Sammanfattningsvis verkar det som om mycket av juniorverksamheten handlar om att producera spelare som kan ta steget upp till nästa nivå. Det verkar även som om spelarna är beredda att utsätta sina kroppar för stora påfrestningar som ibland leder till skador. En del spelare berättar om den press som gör att de spelar med skador för att inte missa ett tillfälle att visa upp sig. Det förekommer även utsagor om slagsmål där spelare berättar att dessa uppstår dels på grund av att det kan vara ett roligt inslag, dels på grund av det prat som försiggår mellan spelarna och motståndarna på isen. Det framgår också att en heterosexuell läggning framhävs bland spelare och ledare. Två av de intervjuade spelarna menar däremot att de inte skulle ha några problem ifall någon i laget kom ut som homosexuell. Det verkar också som att en svensk etnicitet inom laget framställs som den oproblematiska medan spelare från andra länder ibland får utstå kommentarer som enbart är baserade på deras etnicitet. / Aim: The aim of the study on a more general level was to illuminate how players and leaders in an adolescent male ice hockey team constructs and stage masculinities. Due to recent shifts in the society regarding the norms of normality and masculinity the aim of the study was to examine how this affects the construction of masculinity. The following questions guided the investigation: How does players and leaders relate to orthodox and inclusive ideals of masculinity? What norms regarding sexuality become clear in the team? What norms regarding ethnicity become clear in the team? Methodology: The methods used in the study were participant observations of an adolescent male elite hockey team and qualitative interviews with four of the players in the team. The team consisted of players between 15-17 years old and some of the players had another ethnicity than Swedish. The observations and the interviews were analyzed by a deductive approached from the theories of queer theory, hegemonic masculinity theory and inclusive masculinity theory, and also with a thematic content analysis. Result: The results indicate that much of the activities in the adolescent male hockey team were about producing players to take the next step of their careers. It also seems like the players were prepared to expose their bodies to a lot of pressure that sometimes lead to injuries. Some of the players talked about the pressure that makes them play with injuries were the chance to show off their abilities was one particular reason for doing this. Some statements are also said about the  fighting in the sport were players told that these fights occur due to the fun of it and also because of the trash talk that is occurring on the ice. There is also some examples of how heterosexuality is normative in the team and is emphasized by the players and the leaders. However two of the interviewed players imply that they would not mind if some of the players in the team came out as gay. To some degree a Swedish ethnicity is the unproblematic origin and players from other countries sometimes gets commentaries because of their ethnicity.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart vårtvirus, som kan orsaka cellförändringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPV och HPV-vaccin generellt är låg och att vaccinationstäckningen bland unga kvinnor i många länder varit suboptimal. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga gymnasieelevers kunskap om och inställning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellan elever på praktiska och teoretiska gymnasieprogram. Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna från fyra gymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkätformulär. Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt låg kunskap om HPV och HPV-vaccinet, hade låg tilltro till vaccinet och var osäkra på huruvida de i framtiden ville vaccineras, dock hade elever på teoretiska program bättre kunskap och mer positiv inställning än elever på praktiska program. Flickor hade bättre kunskap och om HPV och HPV-vaccin än pojkar. De flesta hade inte hört talas om vaccin mot HPV, men de allra flesta hade kännedom om vaccin mot livmoderhalscancer. Slutsats: Den låga kunskapen om HPV och HPV-vaccin kan påverka elevernas inställning samt deras intentioner att i framtiden vaccineras. Resultatet indikerar på ett behov av mer information om HPV och HPV-vaccin. Skolsköterskans hälsosamtal med gymnasieelever bör inkludera information och diskussion om HPV och HPV-vaccin anpassad för ungdomar, för att ge dem möjlighet att förstå sambandet mellan kondylom, HPV och livmoderhalscancer, och därmed lättare kunna ta ställning till vaccination.

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet – En kvalitativ studie om svenska ungdomars avståndstagande från kriminellt beteendeDenna uppsats baseras på fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien är att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien använder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlärningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgångspunkt i socialisationens betydelse samt de normer och värderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som går i konventionell riktning eller i avvikande riktning. Resultaten visar på att den primära socialisationen är den faktor som är mest signifikant för huruvida en individ kommer att leva ett konventionellt eller ett avvikande liv. Det är denna faktor som ligger till grund för och påverkar övriga faktorers effekter. Övriga faktorers betydelse ska inte bortses ifrån, det rör sig fortfarande om interagerande preventiva effekter. Den primära socialisationen är dock den faktor som dikterar och styr villkoren för de övriga faktorerna och hur de artar sig. Den betydelse som föräldrar har för ungdomen verkar vara av en oerhörd signifikans. Det är detta som styr vilka normer för beteenden och värderingar som ungdomen kommer i kontakt med och så småningom internaliserar och anpassar sitt beteende och sina attityder efter.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende. Höga psykopatiska drag tillsammans med god anpassning minskade normbrytande beteende. Sammanfattningsvis spelar skolan och föräldrarnas egenskaper roll för utvecklingen av psykopati och normbrytande beteende hos ungdomar.

No description available.

”Den goda föreningsmiljön” En kvalitativ studie där åtta Specialidrottsförbund ger sin syn på vilka faktorer som bidrar till en god föreningsmiljö där ungdomar väljer att stanna. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring faktorer i föreningsmiljön som bidrar till att ungdomar väljer att stanna inom föreningsdriven idrott längre upp i åldrarna. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och består av semistrukturerade intervjuer med åtta olika Specialidrottsförbund. De har valts ut för att ge generell bild av den Svenska Idrottsrörelsen. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Henriksens (2010) ATDE- och ESF-modell samt KASAM-begreppet (Antonovsky 2005). Studiens slutsatser är att samtliga Specialidrottsförbund anser att behålla-frågan är viktig och visar att gemenskap, tränare, ledare är faktorer anses bidra till en god föreningsmiljö där ungdomar stannar längre.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor. Syftet med vår studie är att se skillnader i matvanor mellan elever som tränar ofta och de som tränar sällan på fritiden samt var de anser sig få sin kunskap om kost och bra matvanor ifrån. Metod. 206 elever, i årskurs 9, från 3 olika skolor deltog i en enkätundersökning om mat- och träningsvanor. Resultat. Elever som anser sig träna ofta anser sig ha bättre matvanor än de som anser sig träna mer sällan. De kunskapskällor elever prioriterar om bra matvanor är till stor del utanför skolan. Konklusion. Skolan kan bli bättre på att förmedla kunskaper om bra kostvanor såsom det står i kursplanerna. Så de som tränar och även de som inte tränar anser att de får valid och bra kunskap om matvanor från skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra två mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrånvaro. Frågan ställdes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig från varandra och i så fall på vilket sätt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrånvaro skiljer sig åt. En hermeneutisk utgångspunkt användes då respondenternas egna tankar och förståelser är av intresse. Vi har därför använt oss av vinjettmetoden, då vi fann denna metod mest lämpad för att skapa ett flytande samtal. Vårt resultat visar att föräldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och därmed också motivationen till att närvara på lektioner. Resultatet visar också att skolpersonalens relation är av betydande grund, förtroendet för dessa är en vital del i elevens utveckling. Slutsatserna är att föräldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att främja elevens närvaro.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvald grupp gymnasieelever ser på begreppet hälsa. Studiens utgångspunkter är hälsobegreppets innebörd, dess plats i media samt i ämnet Idrott och hälsa. Hälsa är enligt vetenskaplig definition föränderlig och innefattar individens hela liv och livskvalitet. Studien bygger på sex intervjuer med gymnasieelever. Insamlat data har sedan transkriberats. Resultatet visar att synen på hälsobegreppet är relativt lik bland gymnasieelever, där fokus ligger på att må bra som person samt att vara fysiskt aktiv på den nivå som passar individen. Den mediala vinklingen av begreppet anses primärt vara kopplat till det yttre, där en smal och ungdomlig kropp idag anses vara idealet. Detta har enligt mina respondenter stor påverkan på ungdomar, som idag i stor utsträckning tränar och anpassar sin livsstil för att nå upp till dessa ideal, mycket på grund av viljan att passa in. Idrott och hälsa ses i samband med detta som en viktig kunskapsförmedlare gällande kritiskt tänkande mot den mediala vinklingen. Undervisningen anses gynna gymnasieelevers kunskaper om hälsobegreppet likväl de komponenter som utgör en hälsosam livsstil. Ämnets fokus anses vara processen gällande det psykiska och fysiska välmåendet, i motsats till det slutgiltiga målet som presenteras inom media. Detta anses i sin tur utveckla mina respondenters syn på begreppet samt det kritiska bemötandet av den utseendefixering som finns i bland annat media och sociala medier.