Spelling suggestions: "subject:"fåungdomar"" "subject:"78ungdomar""
421 |
Ungdomars Arbetskraftsutbud : En simulering av en skatte- och bidragsreforms effekt på ungdomars arbetstimmarSundström, Maria January 2006 (has links)
<p>I syftet att undersöka hur en skatte- och bidragsreform kan tänkas påverka utbudet av arbetskraft för ungdomar, modelleras en Discrete Choice nyttofunktion, där valet av antalet arbetstimmar begränsas till fem olika arbetstimmarsklasser. Modellen tar hänsyn till icke-linjära skatter och icke-konvexa budgetkurvor. I nyttomaximeringen tas även hänsyn till valet av socialbidrag. För att se effekten på ungdomarnas arbetstimmar används mikrosimuleringsmodellen FASIT som innehåller databaser över inkomster, skatte- och transfereringssystem. Finans- och Socialdepartementen använder modellen för att se reformers eventuella effekter på specifika grupper i samhället.</p><p>Skattereformen innebär en höjning av grundavdraget och bidragsreformen en sänkning av socialbidraget. Syftet med reformerna är att öka inkomstdifferensen mellan att inte arbeta och att arbeta och därmed öka incitamenten till att vilja arbeta för ungdomar. För att kunna motivera en sådan reform, ska den inte försämra statens finanser, utan helst vara självfinansierad.</p><p>Resultaten visar att en skatte- och bidragsreform av detta slag inte ökar ungdomarnas arbetstimmar signifikant. Däremot kommer användandet av socialbidrag minska med över 90 %, även om inte många ungdomar levde på socialbidrag innan reformen. För staten innebär en sådan här reform att både skatteinkomsterna minskar, p.g.a. grundavdragshöjningen och bidragsutgifterna minskar, till följd av mindre socialbidragsutbetalningar. Däremot, kommer inkomsterna att minska mer än utgifterna, så det blir svårt att berättiga reformen.</p> / <p>With the purpose of examining how a tax- and social assistance reform would affect the labor supply for Swedish youth, a Discrete Choice utility function is utilized, where the choice of working hours is restricted to five different sets of working hours. This model takes nonlinear taxes and nonconvex budget constraints into consideration and in the utility maximization the youth has to keep the choice of accepting the social assistance in mind. The effect on youth working hours is simulated in a micro simulation model, FASIT, which contains databases on Swedish incomes, taxes- and subsidies systems and is mostly used by the Swedish Ministry of Finance in order to investigate policy reforms’ affect on different groups in society.</p><p>The tax reform implies an increase of the basic deduction and the subsidy reform implies a decrease of the amount of social assistance. The purpose of the reforms is to increase the income gap between not working and working and thereby increase the incentives of being willing to work. To be able to justify a reform like this, it must not be too expensive for the government, but preferably it should be self-financed.</p><p>The results show that the reforms will not increase the working hours of the youth significantly. But at the same time the reform decreases the need of social assistance with over 90 %, although not a large part of the youth supported themselves through social assistance before the reform. For the government the reform will result in a decrease in tax revenues and a decrease in the subsidy cost. The problem is that the revenues will decrease much more than the costs; therefore the reform is difficult to justify.</p>
|
422 |
Demokrati i ungdomars livsvärldar : En kvalitativ studie om ungdomars tankar och erfarenheter kring demokratibegreppetOlsson, Ann January 2015 (has links)
Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag. Inflytandet och delaktigheten angående demokrati tog sitt uttryck på olika vis då ungdomarna upplevde medveten i sina hemmiljöer och en omedveten demokrati i skolor och på fritidsgårdar. Studien visade även på vilka sätt ungdomarna skapar demokrati genom till exempel skapandet av musik och engagemang inom idrotten. Slutligen visar studien att ungdomarna upplevde ett högt värde på demokrati samtidigt som de inte utnyttjade den till fullo vilket skapade en situation där ungdomarna inte värderade sin egen roll i en demokratisk kontext. / The study deals with youth’s experience of democracy in their daily lives and how it is being expressed. Several authors have highlighted a problem in young people ´s views on democracy. The problem at hand is that two days youth takes democracy lightly and that they see democracy as politics and elections, and that they don’t see the value of democracy. The aim of this study was to examine young people ´s experience and thoughts on the concept of democracy. A qualitive method was chosen and the empirical material was gathered through five individual interviews and four observations at various youth centres. The questions in the interviews where about how adolescence experiencing participation, influence and how democracy is carried out and implemented in their life, such as school, leisure, family, friends and media. The study showed that adolescence experience participation and influence as a part of democracy and that it is important to them, because it gives them an opportunity to make their voices heard, but they were also unconscious of some of the democracy that exists in their everyday lives. The level of awareness associated with democracy varied and the adolescence were experiencing awareness intheirhome environmentandthe unconsciousdemocracywere present in schools and recreations centres where it is not as visible to young people. The study also shows that adolescence creates democracy, by for example, the creation of music and involvement in sports. Finally, the study shows that young people experienced a high value on democracy even if they did not take advantage of it which lead to consequences because the adolescence did not value their own role in a democratic context.
|
423 |
Sjuksköterskors upplevelser av att främja fysiskaktivitet hos barn och ungdomar med överviktKaspersson, Mattias, Wahman, Linda January 2015 (has links)
Övervikt hos barn och ungdomar är ett globalt problem i dagens samhälle. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste åtgärderna för att kunna förebygga och minska övervikt. Övervikt som drabbar barn och ungdomar kan öka risken att senare i livet drabbas av kroniska sjukdomar och ge ett minskat välbefinnande. Därför är det angeläget att sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdomar informerar om betydelsen av fysisk aktivitet för att minska risken att barn och ungdomar får en övervikt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Resultatet består av tio vetenskapliga artiklar som analyserats och delats in i tre olika kategorier: brist på kunskap, mötet med familjer och olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Vikt upplevs som ett känsligt ämne att diskutera enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever att de riskerar att uppfattas som kritiserande när de försöker få barn och ungdomar att ägna sig åt mer fysisk aktivitet. Motiverande samtal (MI) upplevs av sjuksköterskor som ett sätt att uppmuntra fler barn och ungdomar till att förändra sitt beteende och sin livsstil i jämförelse med traditionell rådgivning. En bra relation mellan sjuksköterska och patient upplevs viktig för att kunna involvera barn och ungdomar i sin egenvård.
|
424 |
Den genuskonstruerade missbrukaren : En kvalitativ studie i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektionYtterberg, Camilla, Svensson, Emma January 2014 (has links)
Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv. Teorin beskriver genuskonstruerade stereotyper samt genuskontraktet och tidigare forskning redovisar skillnader mellan missbrukande kvinnor och män. Studien är kvalitativ och utgår ifrån en fenomenologisk ansats där åtta öppna tematiska intervjuer har genomförts. Ett viktigt resultat är att SNUs upplevelse av skillnaderna hos missbrukande tjejer och killar speglar genuskonstruerade förväntningar på könet som påverkar och formar hur enheten ser på missbrukande killars och tjejers identitet och utseende. Enheten förknippar missbrukande killars identitet och utseende med subkulturer och menar att killar ser ut som missbrukare medan tjejer inte gör det. Utifrån enhetens utsaga är slutsatsen att SNU förknippar tjejer med deras genusroll och har svårt för att se att tjejers genusroll och missbrukarroll kan samexistera. I resultatet framkommer det också att SNU både medvetet och omedvetet associerar missbrukaren till att vara en kille, dels på grund av att enheten har mer kontakt med killar i sitt arbete men också för att enheten ser tjejer som ett bihang och objekt i förhållande till killar. Föreställningen om tjejer som ett passivt objekt samt den genuskonstruerade föreställningen om tjejers genusroll och missbrukarroll gör att SNU får svårt att identifiera missbrukande tjejer i sitt arbete. I slutdiskussionen konstateras det att SNUs fördomar om missbrukande killar och tjejer leder till en negativ spiral där enhetens fördomar som säger att killar med ett subkulturellt utseende är missbrukare återupprepat bekräftas i deras arbete. Detta leder i sin tur till att gruppen får svårt att se andra ungdomar än dessa killar som missbrukare. Slutdiskussionen avslutas med förslag på framtida forskning rörande statliga myndigheters fördomar om subkulturer.
|
425 |
Polisens möten med ungdomar : Förtroendeskapande inom myndighetsutövningMustafa, Mijda January 2012 (has links)
Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet påverkar interaktionen med ungdomar utifrån myndighetens målsättning att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua åtta Västerortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur målsättningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jämförelse mellan närpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. Utifrån resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvårar förtroendeskapandet. I interaktionen med ungdomar hanteras detta genom att närpoliserna i stor utsträckning undertrycker de symboler och beteendemönster som associeras med Polisen då de upplevs som repressiva och auktoritära. Närpoliserna synliggör den personliga identiteten för att etablera kontakt och skapa förtroende. För utryckningspoliser är relationen med ungdomar mer opersonlig och sporadisk vilket även påverkar mötet mellan dem. Detta påverkar i sin tur även ungdomarnas förtroende för dem vilket de själva upplever som bristfälligt. Resultatet visar vidare att de, ur organisations- och subkulturen härrörande, värdenormer som formar polisernas yrkesidentitet har betydelse för interaktionen med ungdomar då de påverkar definitioner av mötessituationerna.
|
426 |
En studie om intersektoriell samverkan : För nutida och framtida folkhälsobehov inom vård- och omsorgssektornNordh, Adam January 2012 (has links)
De skillnader som finns avseende huvudmannaskap och i organisationstillhörighet inom vård- och omsorgssektorn idag skapar ett behov av en intersektoriell samverkan mellan flera parter. Syftet med studien är att undersöka hur medlemmar uppfattar samverkan inom Vård och Omsorgscollege [VO-College]. För att synliggöra deltagarnas uppfattningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Materialet bygger på fem intervjuer med medlemmar inom VO-College. Resultatet visar att intervjupersonerna såg positivt på samverkansarbetet inom VO-College, organisationen ansågs vara en lämplig arena som skapar goda förutsättningar det för arbetet som utförs. Utvecklingen av samverkan inom VO-College har gått framåt sedan starten. Det har framkommit hinder i samverkansarbetet kring arbetsgivares deltagande samt huruvida privata aktörer skall tillåtas medverka i VO-College. Samverkan ger flera fördelar för de involverade parterna. Om VO-College permanentas i medlemmarnas dagliga verksamhet kan förutsättningarna öka för arbetet att ska utvecklas och förbättras.
|
427 |
Gymnasieelevers uppfattning om sina tänder, mun och ansikte relaterat till oral hälorelaterad livskvalitetEmma, Johansson, Anna, Svensson January 2015 (has links)
Syfte: Syftet med studien var att undersöka oral hälsorelaterad livskvalitet relaterat till mun, tänder och ansikte hos pojkar och flickor i årskurs 1 på en gymnasieskola. Metod: Enkätstudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som utfördes med en svensk version av COHIP-SF 19. I studien ingick 101 elever som alla var födda 1998. Resultat: Majoriteten av eleverna svarade att de ”aldrig” eller ”nästan aldrig” haft ont i tänderna/tandvärk. Det sammanlagda medianvärdet för området oral hälsa var 15. Inom området funktionellt välbefinnande fanns en statistisk skillnad mellan könen (p= 0,000) på frågan om de känt att människor haft svårt att förstå vad du säger. Det sammanlagda medianvärdet för området funktionellt välbefinnande var 16. På frågan om de känt att du var attraktiv (snygg) på grund av dina tänder, mun eller ansikte fanns en statistisk skillnad mellan könen (p= 0,022). Det sammanlagda medianvärdet för området social-emotionellt välbefinnande var 35. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor uppfattar sin orala hälsorelaterade livskvalitet. Resultatet av studien tyder också på att majoriteten av eleverna har en positiv uppfattning om sina tänder, mun och ansikte relaterat till oral hälsorelaterad livskvalitet.
|
428 |
Har du tid med mig? Sambandet mellan ungdomars antisociala beteende och deras relation till föräldrarna.Sundqvist, Lina, Bjerkeman, Louise January 2006 (has links)
Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn på relationen till sina föräldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gällande ämnet försökte vi få en förståelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. Frågeställningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina föräldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina föräldrar och hur relationen mellan föräldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som använts utgick ifrån att ungdomar från fyra klasser i årskurs nio besvarade en enkät. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken på antisocialt beteende en sämre relation till sina föräldrar samt att tiden ungdomarna och föräldrarna spenderar tillsammans är av betydelse. Slutsatsen är att ungdomarnas relation till föräldrarna är av stor betydelse för hur de utvecklas som individer.
|
429 |
Humant papillomvirus : Gymnasieelevers kunskaper om och attityder till HPV, HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagningNilsson, Jenny, Hävermark, Elisabeth January 2009 (has links)
Purpose: To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes. Methods: 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccine, use of condoms and pap-smear tests. Results: A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPV-vaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p<0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p<0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27). Students at theoretical programmes had better knowledge about HPV and HPV-vaccines. They were also more positive to the use of condoms and participation in pap-smear screening. Furthermore, more students at theoretical programmes (11%, n=46) than at vocational programmes (9%, n=16) planned to be vaccinated (p=0.048). Conclusion: The awareness regarding HPV and HPV-vaccine was low among high school students in Uppsala County, especially among students at vocational programmes. More information is required to increase the awareness and motivation to use condoms and participate in pap-smear screening.
|
430 |
Jag är motsatsen till lugn, jag är mer uppjagad : En studie om gymnasieelevers upplevelser av stressNilsson, Sara, Herdmo, Sofie January 2012 (has links)
Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och ängslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohälsan ökar, det ställs höga krav både på att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att få en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen påverkar ungdomar i årskurs tre på gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar på stressen och hur de hanterar sin stress. För att nå syftet intervjuades sex gymnasieelever i årskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter våra forskningsfrågor, där informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hälsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier. Under varje avsnitt i resultatdelen har en analys gjorts, där det mest framträdande har lyfts. Det resultat som framkom är att planering, struktur, tid, motivation, socialt stöd, trygghet, självkänsla samt balans mellan krav och kontroll är viktiga faktorer för att inte eleverna ska uppleva stress. Deras stressorer är väldigt individuella och skapar både fysiologiska och beteendemässiga stressreaktioner. Eleverna i undersökningen hanterade sin stress genom att vara fysiskt aktiva och umgås med familj och vänner.
|
Page generated in 0.044 seconds