Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. Syftet: var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. Metod: en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen. Artiklar har antingen blivit godkända av en etisk kommitté eller har ett etiskt övervägande. Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Forsberg och Wengströms (2003) mall. Resultat: det framkom fem gemensamma faktorer som fördröjde uppsökandet av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Dessa var ospecifika symtom, kvinnornas förställningar, egenvårdstrategier, sjukdomserfarenheter och socialt nätverk. Slutsats: är att alla kvinnor i studierna skulle söka vård direkt vid symtomuppkomst om de visste att de insjuknat i hjärtinfarkt. Fördröjningen av uppsökandet av vård beror på kvinnornas föreställningar och samhällets brist på information och upplysningar. Det behövs mer forskning som bedrivs på kvinnor, då det nästan är lika många kvinnor som män som insjuknar i hjärtinfarkt.

<p>Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. <strong>Syftet:</strong> var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. <strong>Metod:</strong> en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen. Artiklar har antingen blivit godkända av en etisk kommitté eller har ett etiskt övervägande. Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Forsberg och Wengströms (2003) mall. <strong>Resultat:</strong> det framkom fem gemensamma faktorer som fördröjde uppsökandet av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Dessa var ospecifika symtom, kvinnornas förställningar, egenvårdstrategier, sjukdomserfarenheter och socialt nätverk. <strong>Slutsats:</strong> är att alla kvinnor i studierna skulle söka vård direkt vid symtomuppkomst om de visste att de insjuknat i hjärtinfarkt. Fördröjningen av uppsökandet av vård beror på kvinnornas föreställningar och samhällets brist på information och upplysningar. Det behövs mer forskning som bedrivs på kvinnor, då det nästan är lika många kvinnor som män som insjuknar i hjärtinfarkt.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka fältarbetares upplevelser och erfarenheter av att arbeta relationsskapande med ungdomar, men även undersöka vilka utmaningar de möter i arbetet. Syftet skapades utifrån bristen av kunskap rörande fältarbetares arbete med det relationskapande. Fältarbetarnas erfarenheter och upplevelser stod centralt i denna studie då den hade en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ forskningsansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med fältarbetare utfördes för att få en mer djupgående förståelse av deras perspektiv kring arbetet. Resultatet visade vikten av relationen och hur den påverkar arbetet utifrån fältarbetarnas perspektiv. Utmaningarna fältarbetarna möter med relationskapande presenteras. Vidare synliggörs vikten av samverkan och den inverkan den har tydliggörs. Slutsatserna av denna studie visade på att vikten av relation stod centralt i fältarbetarnas arbete och att anmälningsplikten var utmanande och skadlig för de relationer som byggts upp. Vidare påvisas även att skolan var fältverksamheternas största samverkanspartner. Studiens slutsatser visade även att arbetet med ungdomar kräver anpassningar och förståelse för att förändring skall ske. Avslutningsvis beskrivs förslag på framtida forskning.

I denna uppsats undersöks vad som kan motivera narkotikaberoende individer till att förändra sitt beteende och leva fri från narkotika. Syftet är att undersöka vad som kan motivera en person med drogproblem till att uppnå, och bibehålla, ett nyktert liv, samt om de anser att socialtjänstens insatser varit behjälpliga i detta. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män i åldrarna 23 - 37, som alla har tagit sig igenom ett narkotikaberoende. Resultatet visar att motivationen att ta tag i problemet uppkommer när de negativa effekterna upplevs som större än de positiva upplevelserna. Framtidshopp och en positiv syn på livet visade sig vara en motiverande faktor för att bibehålla en narkotikafri tillvaro. / <p>2019-02-19</p>

The aim of this essay is to give a picture of the extension work at Partille Public Library, asit is today, as well as to investigate if there is a need to reconsider the way of working at thelibrary.Qualitative interviews have been made with the extensive librarians and certain local governmentpoliticians, borrowers and personnel at hospitals as well as other institutions.The extension work at Partille Public Library corresponds quite well to the intentions whichare stated for the work in certain important investigations made by the Government. Theborrowers and the personnel are quite satisfied with the work and are only pointing out a fewviews on changes. The politicians mean that the aim of the extension work of the library ison one hand to give service to certain more or less neglected groups and on the other handto reach new book readers.

The purpose of this thesis is to investigate the outreach services for children and youths in a specific area, in this case Västra Götalandsregionen. In particular this thesis will examine the development in the outreach services for children and youths from 1990-2010. Our thesis will also examine if the financial crises affected the outreach services for children and youths, and how control documents influence the work of the librarians. This study is based on interviews, document and literature studies. For the analyses we used Torgil Persson’s theoretical model. We modernized Persson’s model so it would fit our study better. The results of our study showed us that the outreach services for children and youths don’t rely on control documents. The financial crises did affect the outreach services for children and youths, but the interviews gave us the information that the librarians didn’t really think it was because of the financial crises. We also found out that the outreach services for children and youths depend on changes in society. The document and literature studies showed us that libraries closed during the 1990s.

Det finns tecken på att uppsökande socialt fältarbete på senare tid har gått ifrån att vara process- och relationsinriktad till att bli allt mer programinriktad, baserad på färdiga modeller och specifika insatser. Detta för att få mer mätbara resultat som kan motivera fältarbetets ofta hotade existens. Denna förskjutning kan innebära att relationen och dess betydelse undermineras. Syftet med denna studie är att undersöka hur fältarbetare tar kontakt och skapar relationer med ungdomar, vilka förutsättningar som påverkar relationsskapandet och vilken betydelse relationen mellan fältarbetare och ungdomar har. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Empirin bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta informanter, som alla är verksamma fältarbetare. Socialpedagogik, erkännande, relationskapital och bärande relationer är de begrepp som lägger grunden för studiens teoretiska ram. Studien visar att fältarbetets speciella förutsättningar, t ex att arbetet ofta utförs i miljöer som fältarbetarna själva inte kontrollerar, kräver specifika strategier i kontakttagandet och relationsskapandet. Fältarbetarna använder sig ofta av indirekt kontakttagande och ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet är ledord i arbetet. En tillitsfull relation till ungdomarna ses som en förutsättning för förändringsarbete och ger fältarbetarna legitimitet att ifrågasätta och utmana ungdomarna och ger dem tillträde till ungdomarnas arenor. Fältarbetarnas strategier för kontakttagande, deras salutogena förhållningssätt och deras processinriktade arbetssätt möjliggör en form av bärande relation som kan vara stärkande för ungdomen och ha betydelse för ungdomens utveckling.

Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser och erfarenheter av uppsökande verksamhet i Osby kommun. Förebyggande hälsoinsatser för äldre bedrivs i Sverige med olika benämningar. I Osby kommun bedrivs de med benämning uppsökande versamhet. Uppsökande verksamhet med förebyggande insatser och råd kan stärka äldres egenvård och skjuta upp funktionsnedsättning samt förbättra den äldre personens välbefinnande och livskvalitet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan uppsökande verksamhet också minska kostnader för vård och omsorg på sikt. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning med öppna frågor. Studie genomfördes under Juni- November år 2015 och tio äldre personer intervjuades. Av dessa var det fem kvinnor och fem män. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju subkategorier. Essenserna som hittades från intervjuerna var: förväntningar, tillit i mötet, attityder till förändring, information, utförarens kompetens och personlighet, vikten av relation och kreativitet. Resultatet visar tydligt att äldre upplever arbetet med uppsökande verksamhet värdefullt och vill se detta arbete fortsätta. Denna studie ger utan tvekan stöd att utföra uppsökande verksamhet och uppsökande verksamhet kan ses som en redskap för de äldre att skapa bra förutsättningar att bevara hälsan och ger möjlighet till ett aktivt och självständigt liv. / The purpose of this study was to describe elderly persons experiences of preventive home visits in the Osby municipality. Preventive home visits with preventive actions might help elderly `s self-care abilities and postpone the effects of ageing and disability, in order to give elderly better well-being and good quality of life. This qualitative study and data was collected by qualitative interviews using open queries. The respondents were ten elderly persons (five females and five males). Interviews were carried out during June to November 2015. The material was analysed using Qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. The analysis resulted in two categories and seven subcategories. In summary the subcategories were: expectations, confidence in the meet, attitudes on change, information, providers competence and personality, importance of relationship and creativity. The results of the study clearly indicates that the preventive home visits are appreciated and valuable to the elderly. All respondents claimed that the visit was a positive event in their lives and want to see it continue in the future. This study gives evidence to carry out the preventive home visits. The preventive visits gives elderly better conditions for maintaining a healthy and satisfactory ageing and independent life.

The aim of this study is to examine present forms of interaction between Child Welfare Clinics (Barnavårdscentraler, BVC), and libraries. The study departs from the user’s perspective, i.e. how the parents evaluate the information they are given about the library and its resources to provide information they want in their present and new situation. In two local communities the survey looks into how parents of babies are informed about the library in meetings arranged as part of the information and support program provided by BVC. Methods used in the survey are interviews with librarians participating in information activities, and focus-group interviews with parents participating in BVC-groups meetings. The findings are related to other user studies connected to the ELlS-theory (Everyday Life Information Seeking). Results from the survey indicate that mothers do appreciate the information activities, and that the form of information group meetings often works well, in that more informed and regular library users give hints and advice to those not normally using the library. If information about the library and its information capability could be provided earlier during the pregnancy many mothers-in-waiting would use it to find information on the entirely new situation in life they find themselves in. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master Thesis is to investigate the quality of the library service at the City Library of Uddevalla. In particular this thesis will examine the quality of the library service to people who are disabled. This applies particularly to the service to people with reduced ability to move or to see, which also includes people with infirmities due to old age. We also have investigated how well the library itself is adapted to the disabled. In order to get more information about the library service to people who are disabled, we have studied literature on this subject and the Master Thesis contains a summary of those documents. The study is based on interviews, visits, document and literature studies. As a theoretical starting point for our discussion, we have used Total Quality Management and Goal Steering. The chief outcome of the analysis is, that disabled people get a good service, when visiting the library. Those who are housebound also get a good service. But the work is performed in a rather unstructured way. Those who live in institutions would however need more personal and perhaps individual attention. In order to create a more effective utilization of the resources, the library ought to frame distinct strategies and goals. They would also need to carry out evaluations and adjustments of their services. / Uppsatsnivå: D