This thesis is about a language-stimulating activity, called the Book Teddy, which take placein Markaryd, a small municipality in southern Sweden. The activity is described and someexamples given of the Book Teddy's visits to the homes of parents and their preschool children.Similar activities in Värnamo, Kumla and Borås, which have been inspired by the BookTeddy are also described.Facts about children's psychology, language development and child language illustrate theimportance of stimulating language acquisition in the early years. An important example is"The Bristol Study", a longitudinal study of preschool children.A questionnaire was sent to 93 parents, whose children were bom in 1991. 53 parents or57% answered. The analysis was made out of these 53 questionnaires. The answers showthat most of the parents liked the Book Teddy and enjoyed her visit. They also said that thevisit of the Book Teddy had increased their knowledge of books, reading and language stimulatingactivities. Many of the parents seemed to have changed their role as parents too,some aware of it, others not.

The aim of this thesis is to find out whether there is anycollaboration between libraries and daily activity-centres inScania and how librarians and care staff use literature towardspersons with, for example, intellectual disabilities. Furthermorethe aim is to examine if there are any views on how cooperationbetween the organizations could be developed.The method used is web surveys with mainly open endedquestions sent to both librarians and care workers in dailyactivity-centres.The study shows that most collaboration today is concerned withthe participants in the daily activities performing tasks at thelibraries. Many of the librarians also states that they offer bookdeposits. A few libraries occasionally offers reading aloudactivitiesfor the user group. Most of the daily activity-centres inthe study have groups that visit the library regularly. There seemsto be an interest for closer cooperation but lack of resources isregarded by the librarians as the main obstacle.Regarding the purpose of reading aloud for the user group itseems as if both professional categories see it as dominantly apleasant experience for the participants in the daily activities. Thecare workers also stress aloud reading as pastime and reading as ameans to create community. Librarians too stresses the view ofpastime. An important difference is that reading as a way offinding out facts seems to be much more important to the careworkers while the librarians much stronger press the view ofreading as a form of therapy.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur ungdomar i Östersunds kommun upplever Uppsökande teamet Östersunds arbete och eventuella utvecklingsbehov, dels ur ett brukarperspektiv men också ur ett empowermentperspektiv. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide har ungdomarna haft möjlighet att berätta så mycket eller så lite som de önskat. Analysen av den empiri som samlats in har bestått av en innehållsanalys där fem olika teman legat till grund för analysen. I en samlad bild av den analys som färdigställts kan man se att ungdomarnas upplevelse av kontakten med det Uppsökande teamet är att teamet ”alltid finns där” och ”att de gör ett bra arbete”. Trots detta kan vi också urskilja en önskan om ett utökat team, både vad det gäller antal anställda i teamet men också arbetstiderna ”de skulle varit flera och arbetat även på helgerna för att kunna hjälpa fler och arbeta förebyggande”. / <p>2018-08-20</p>

This thesis focuses on how librarians describe their work towards users with intellectual disabilities which is a priority group in the control documents for the public libraries. These aims for the user group are to be found in The Swedish library Act, Swedish Agency for Accessible Media (MTM) and Swedish Arts Council and they make up the foundation for this study. The aim of this thesis is to gather knowledge about how to get users with intellectual disabilities to get included and feel welcomed in the library. Three main questions were asked: How does the six librarians in our thesis describe their work towards users with intellectual disabilities? Which challenges does the librarians experience? How do the librarians deal with the identified challenges? In this study qualitative interviews were accomplished with librarians from six different public libraries. M. K. Buckland´s Access to Information (in Information and information systems 1991) was partly used as a model to analyze our empiric material. Buckland, who has a long and solid library background in his profession, identifies six types of barriers and how to overcome the challenge of getting access to information. The results show that collection development is a priority for the libraries and also suitable in four of Buckland´s six barriers of access to information. One conclusion is that several librarians in the study felt content with their efforts since they had a good book collection for the user group. Three other factors that had high priority for the librarians were cooperating with external organizations, programs on the library especially suited for the user group and doing outreaching work to get the user group to come the library.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftat till att undersöka fältarbetarens syn på sin yrkesroll samt hur fältarbetaren ser på professionalitet inom fältyrket. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socionomer som arbetar som fältarbetare med inriktning mot ungdomar, i tre olika områden i Stockholms län. Studiens teori är grundad på professionsteori och yrkesidentitetsteori. Den tidigare forskningen redogör för fältarbetets kontext i Sverige och internationellt, utmaningar inom fältverksamheten samt forskning om interprofessionellt arbete, dvs arbetsplatser där personer med olika utbildningar och kompetenser arbetar med samma arbetsuppgifter. Studiens resultat visade att samtliga informanter uppfattade en låg yrkesstatus och en ständig vilja att försvara sin utbildningsbakgrund. De bakomliggande orsakerna till den låga yrkesstatusen varierade enligt informanterna. Vissa menade att fältarbetet historiskt sett inte varit professionellt då man under lång period inte hade något utbildningskrav för fälttjänsterna. En del menade att det lever kvar än idag men att vissa arbetsplatser har börjat ha socionomexamen som krav. Andra menade att den låga statusen berodde på att arbetet är ostrukturerat och att det i och med det då inte finns något krav på kvalitet. Det som ändå var gemensamt för alla sex informanter var att de på olika sätt beskrev att en ambivalens skapats i yrkesidentiteten sedan de börjat arbeta som fältarbetare.

The purpose of this paper is to gain knowledge of the phenomenon of pop-up libraries and what image of pop-up libraries is produced in the media through content analysis of articles and notices in newspapers. Through the results of this analysis, I looked at how the pop-up library can be seen as marketing and what it is marketing for. The aim has also been to investigate whether it is possible to insert the pop-up library into a marketing model by professor E. Jerome McCarthy called 4P: product, price, place and promotion. The method chosen has included obtaining documents in the form of articles from the site ”Mediearkivet”. A content analysis has been carried out within a thematic framework based on the questions: what, where, how and why. The results of this study show the different ways in which the public library designs its pop-up library. A destinctive feature of the pop-up libraries is that there is a willingness among librarians to go outside the library’s walls, show what the public library has to offer and reach new potential borrowers. The result also show that the pop-up library can be seen, and often do so, as a way of marketing the public library. 4P is a model that can be used by pop-up libraries for marketing purpose with certain reservations. In the thesis I suggest that price should be removed in the model as pop-up libraries can not be seen as profit-making. I also suggest an adding of 2 P: person and physical evidence from Booms and Bitners 7P model.

SammanfattningAtt vissa unga varken arbetar eller studerar (UVAS) kan vara problematiskt ur olika aspekter. Till exempel ur ett samhällsperspektiv, att personen inte kan försörja sig själv och bidra till samhället. Olika professioner arbetar med arbetsmarknadsinsatser för att sysselsätta och stödja UVAS. En del personer inom denna grupp är svåra att lokalisera och komma i kontakt med, en effektiv metod för att nå ut till dem är uppsökande arbete. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur det uppsökande arbetetser ut inom ramen för studie- och yrkesvägledarens (SYV) arbetsuppgifter i arbetet med unga i åldern 16–29 år som varken arbetar eller studerar. Resultatet från denna studie bygger på åtta stycken intervjuer med sju stycken SYV och en socionom, alla arbetar med UVAS i sin yrkesroll. Som analysverktyg för empirin användes Careershipteorin och dess centrala begrepp: handlingshorisont, brytpunkter, fält, socialt och kulturellt kapital. Resultatet visade på att UVAS är en heterogen grupp med olika förutsättningar, dock förenas många i att de har få personliga resurser. Utifråndetta är en av SYV´s främsta arbetsuppgifter att vidga målgruppens handlingshorisont genom kunskapshöjande insatser. Vidare framkom det att samverkan och uppsökande arbete är två viktiga arbetssätt för att lokalisera personer som är UVAS. Resultatet visade även på en del utmaningar i arbetet med UVAS, en strukturell utmaning är problematiken kring att inte kunna erbjuda insatser i närtid för att bibehålla motivationen hos en person som var redo att göra en förändring. Resultaten från denna studie kan bidra till att se studie- och yrkesvägledarrollen ur ett vidare perspektiv utifrånatt uppsökande arbete vanligtvis inte är en arbetsuppgift för SYV.

Juvenile delinquency is a currently existing problem in particularly vulnerableareas in Malmo, Sweden. By applying social fieldwork to delinquent geographicareas, a preventive purpose is also achieved. Thus, the purpose of this study is toexamine fieldworkers' working methods towards youths in those required areas.The following domains are Rosengard, Sofielund and Nydala / Hermodsdal /Lindangen in Malmo City. Furthermore, the purpose is to investigate thefieldworkers' perceived effect of their methods. To fulfill the purpose of the study,a qualitative approach has been applied with theoretical foundations. Thesetheories are the social bond theory and differential association theory. Four field workers from three different field operations in Malmo, have participated in semi-structured interviews. To further analyze the collected information, a thematic analysis has been implemented. Results obtained in the analysis show that thefields' tasks are mostly based on three central methods. These methods conclude:mapping out which areas to visit, communing with the youth to strengthenrelationships and increase their motivation and lastly referring them to furtheractors for extended support, if necessary. The field workers experience that theirimplementations encourage the adolescents to develop in a favourable direction.This is due to the methods being based on voluntary participation and tostrengthen relationships and social ties during the social interactions. / Ungdomsbrottslighet är idag ett aktuellt problem i Malmö, Sverige i de områdensom vi benämner som särskilt utsatta områden. Genom att tillämpa socialtfältarbete på utsatta geografiska områden uppnås ett förebyggandeförhållningssätt. Syftet med denna studie är således att undersöka fältarbetaresarbetsmetoder gentemot ungdomar inom Malmös särskilt utsatta områden.Följande områden är Rosengård, Sofielund och Nydala / Hermodsdal / Lindängeni Malmö stad. Vidare är syftet att undersöka fältarbetarnas upplevda effekt av sinametoder. För att uppfylla studiens syfte, har ett kvalitativt tillvägagångssätttillämpats med teoretiska grunder. Dessa teorier är kontrollteorin och teorin omdifferentiella associationer. Fyra fältarbetare från tre olika fältverksamheter iMalmö har deltagit i semistrukturerade intervjuer. För att ytterligare analysera detinsamlade materialet har en tematisk analys genomförts. Resultat från analysenvisar att fältarbetares arbetsuppgifter mestadels består av tre centrala metoder.Dessa metoder är att kartlägga vilka områden som ska besökas, kommunicera medungdomar för att stärka relationer och öka deras motivation och slutligen,vidarebefordra dem till ytterligare aktörer för utökat stöd, om det behövs.Fältarbetarna upplever att deras implementeringar uppmuntrar ungdomarna attutvecklas i en positiv riktning. Detta beror på att deras metoder bygger på frivilligtdeltagande och för att stärka relationer samt sociala band under de socialainteraktionerna.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna. Författarna utgår därmed ifrån en kombination av olika sätt att inhämta kunskap. Det teoretiska ramverket utgörs av Socialstyrelsens modell för evidensbaserat arbete och tillämpad teoretisk litteratur gällande evidensbasering, socialt arbete och fältarbete. Studiens resultat visar enligt författarna att det råder en osäkerhet kring evidensbegreppet bland de fältassistenter som ingår i undersökningen. Detta leder till att den evidensbaserade praktiken till stor del utförs utan en professionell medvetenhet. / Increasingly high demands, in western welfare states, are placed on a scientifically based social work practice; a so-called evidence based practice. The aim for the study is to investigate evidence based social work practice. This is achieved through a study of the work methods of detached youth workers from Rinkeyby-Kista district administration in Stockholm and their view on evidence based social work. The study is conducted using interviews which together with various documents are analyzed and set against a theoretical framework. The documents consist of a popular science article, two job advertisements and data from detached youth workers. The authors thus use different methods of collecting data. The theoretical framework consists of the National Board model for evidence based work and applied theoretical literature regarding evidence based practice, social work and outreach work. The results demonstrate that there is uncertainty about the concept of evidence based practice among detached youth workers included in the survey. This furthermore leads to an evidence based practice which is largely carried out without a professional awareness.

The aim for this master’s thesis is to clarify users’ and librarians’ views on patient libraries today. This aim is achieved by answering the following research questions: Which are the most important functions and tasks of the patient library, according to users and librarians? Which views on the patient library’s activity come with these functions and tasks? How does the connection to different cultural institutions, such as the library and the hospital, affect users’ and librarians’ views on the patient library? In what ways is the patient library regarded as an asset for health care? As a background for my study, and to give a context to the results, a historical background on the evolvement of hospital libraries in general, and of the case of S:t Görans patient library in particular, is given. Previous research on the subject of hospital libraries from different perspectives is presented and discussed. Aspects such as the hospital library as a bearer of cultural activity, hospital libraries as information centers and collaboration between library and hospital are discussed. Studies from the field of culture and health, about how cultural activity can improve patients’ health and about how health professionals can benefit from reading fiction, are included in the background of the thesis. The theoretical framework is a sociocultural perspective based on the works of Roger Säljö, with the concept of cultural institutions as a tool to analyze the views on the patient library. The method used is qualitative semistructured interviews with library users and librarians.  One of the tasks and functions that arise from the interview is to make literature available for more people. Another is to be a calm room within the hospital. The conclusion is that the patient library has a strong connection to the public library as well as to the hospital. Users connect the patient library more to the public library, but the function of being a part of the hospital is important too. The librarians connect the patient library strongly to the public library. At the same time, they express loyalty towards the hospital.