No description available.

Övervikt är ett problem som ökar i världen. Det ökar riskerna för flertalet sjukdomar. Det finns ett samband mellan övervikt och dålig självkänsla. Syftet med denna litterturstudie var att belysa ungdomars upplevelser av övervikt. Studiens metod var en litteraturstudie. Den utfördes genom att systematiskt söka, kritiskt granska och samanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. För att få relevant litteratur begränsades sökningen till studier som var gjorda på ungomar, publicerade efter 1998 och att de skulle vara skrivna på engelska. Studien baserades på tio stycken kvalitativa och fem stycken kvantitativa studier. Studien visade att ungdomar kände en psykologisk stress över sin övervikt, med skuldkänslor och minskad självkänsla. De kände en begränsning att delta i skolgymnastiken och upplevde att andra tittade på dem på ett dömande sätt. I de fall där ungdomarna klarade att gå ner i vikt eller att motionera upplevde de en stor belåtenhet. Ungdomarna behövde stöd och uppmuntran från sin omgivning och sjukvården för att uppnå de resultat som de önskade.

No description available.

Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan. Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades. Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar. Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem. Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella.

I denna studie har jag haft som syfte att undersöka hur ungdomar upplever skönhetsideal. Genom att intervjua fem ungdomar har jag försökt att förstå hur de resonerar kring skönhetsidealen. Med hjälp av intervjuer har jag samlat in material som jag sedan har analyserat genom metoden grundad teori. Därefter har jag med hjälp av teorin symbolisk interaktionism analyserat och tolkat mitt material. Jag har även tillämpat tidigare forskningar till materialet. Tidigare forskning som handlar om skönhetsideal, stigma, identitet och KASAM. Studiens övergripande slussats är att skönhetsideal har en avgörande roll för ungdomars identitet. Ungdomarna påverkas utifrån vad media menar är vackert och därmed försöker också ungdomarna efterlikna dessa skönhetsideal. Skönhetsidealen påverkar hälsan på olika sätt beroende på hur individen bemöter dessa skönhetsideal. Ungdomarna associerar en god hälsa med att vara vacker och genom att upprätthålla en god hälsa, kan därmed skönhetsidealen uppnås.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne. Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn. Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar. Som det är nu är det viktigaste för idrottsläraren att utnyttja den begränsade tid man får, men egentligen är det en nationell kraftansträngning som behövs och en lagstiftning om ämnets inriktning och timantal om det ska leda till en folkhälsoförbättring.

Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkät för att mäta livskvalitet hos ungdomar samt att se på eventuella skillnader mellan kön samt mellan årskurser. Till grund för enkäten låg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ”Hur jag känner för saker”. Det unika med dessa tester är att resultaten är en sammanvägning av hur en individ värderar ett speciellt område i livet med hur nöjd han eller hon är med detta område i sitt liv. Enkäten för den aktuella studien bestod av 19 item. Undersökningsdeltagarna var 213 individer mellan 14 till 19 år. Resultatet av utprövningen visar att testet uppvisar god reliabilitet med Cronbachs alfa på 0,818. Det fanns dock inga signifikanta skillnader i uppmätt livskvalitet mellan vare sig kön eller årskurser. För framtida studier rekommenderas en longitudinell studie samt jämförelser mellan kliniska och icke-kliniska grupper.

Abstract We are with this paper trying to identify some factors that have an influence on youths mental health. Our theoretical starting points are about how school, family, work, individualization, media and lifestyle effect youths mental health. This paper is based on three deep interviews and former reports. The result show how individualization in the community cause insecurity and the family band are breaking up more than before. Youth’s health effects negative by the ability to not get a job. Our results show the importance of good family relations which are the most important thing for youth’s health. The youth’s with good family relations can therefore resist the stress established by the community. The family however can’t resist the effect individualization, media and lifestyle shape because it does internalize into every person. Because of the increase of the youth’s illness they drink even more, boys commit more suicides and the girls are using more pills for depression. The reason seams to be the norms the community ascribe the gender. Keywords: youths, mental health, modern community. / Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera ett antal faktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Våra teoretiska utgångspunkter behandlar hur skola, familj, arbete, individualiseringen, media och livsstil påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Uppsatsen bygger på tre djupintervjuer samt tidigare undersökningar. Resultatet visar på att individualiseringen i samhället skapar otrygghet och att familjeband bryts i större utsträckning. Ungdomarnas hälsa påverkas även negativt av arbetslösheten, som ökat bland ungdomar. Vårt resultat visar att den största orsaken till ungdomars psykiska ohälsa är dåliga familjerelationer. Den som har trygga band till familjen och får stöd och uppmärksamhet hemifrån klarar lättare att stå emot samhällets stress. Något som familjen dock inte kan påverka enligt vårt resultat är den stress som individualisering, livsstil och media skapar bland dagens individer eftersom det internaliseras. Den ökade psykiska ohälsan har resulterat i att alkoholen ökat bland ungdomarna och killarna begår fler självmord medan tjejerna konsumerar mer antidepressiva medel och anledningen till detta tycks ligga i de normer samhället tillskriver könet.

Syfte Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande: Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap? Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap? Metod I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%. Resultat Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde. Slutsatser Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.

No description available.