Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i gymnasieungdomars livsfrågor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att få svar på detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med åtta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala när ungdomarna resonerar kring livsfrågor. Resultatet av min empiriska undersökning stämmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ämnesområdet. När ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrågor befinner de sig ofta i den egna sfären. De livsfrågor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmärksammar är framförallt kärlek, identitet, orättvisor men också familj och vänner, ångest och stress samt döden. Flertalet av dem betonar familj och vänner, att skolan är en faktor som skapar ångest och när det gäller livet efter döden visar ungdomarna på variationsrikedom och för fram olika teorier, med rötter i såväl västerländska som österländska religiösa traditioner. Flera av ungdomarnas tankar anger en öppenhet inför ett liv efter döden, där de intar en sökande inställning och närmar sig en privatreligiös hållning. Trots att ungdomarna explicit framhåller religionens perifera betydelse kan den implicit uttydas i deras resonemang om döden. När ungdomarna resonerar och samtalar om religion sätter många av dem likhetstecken mellan religion och kristendom, vilket till viss del kan bero på den geografiska kontexten. Vidare knyter de religion främst till strikta regler som på ett negativt sätt begränsar individens frihet.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att studera vad högstadielever anser beträffande styrketräning med tilläggsvikter och dess inverkan på längdtillväxten. Min hypotes är att mer än 50 procent av alla högstadieelever anser att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter. Anser högstadieelever i år 8 att man kan stanna i växten om man styrketränar med tilläggsvikter under tillväxtperioden? Finns det skillnader mellan könen? Vilka orsaker uppger eleverna till sina antaganden? Metod För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av en enkätundersökning som besvarades av högstadieelever. 193 elever i år 8 valdes ut av dem svarade 180 på enkäten. Jag valde att göra undersökningen på elever i år 8 då de ännu inte haft en gymgenomgång med idrottslärarna på skolan och följaktligen inte blivit påverkade av dem. Tretton elever, tio flickor och tre pojkar, svarade inte på enkäten vilket ger ett bortfall på sju procent. Resultat 180 elever svarade på enkäten av dem anser 84, mindre än hälften, att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter medan 96 elever inte anser att det har någon inverkan på längdtillväxten vilket förkastar min hypotes. Däremot är det större andel flickor, mer än hälften, som anser att styrketräning har en negativ inverkan på längdtillväxten medan pojkarna i mindre grad anser det. De källor som ligger till grund för de elever som anser att man kan stanna i växten är i de flesta fall något de har hört från en kompis medan cirka en tredjedel har hört det från sina föräldrar. Totalt utgör dessa två källor 73 procent av fallen. Slutsats Det finns många ungdomar som är intresserade av styrketräning men som ännu inte börjat styrketräna samt en hel del ungdomar som redan börjat träna på gym. Nästan 50 procent av ungdomarna som svarade på enkäten anser att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter. Med hänsyn till resultatet borde styrketräningsundervisningen börja redan i år 7 för att de ska få en bra grund tillsammans med behöriga instruktörer till hands.

Tusentals barn och ungdomar är årligen inskrivna i någon form av öppenvårdsinsats under den kommunala socialtjänstens regi. Kunskapen om denna del av socialtjänstens verksamhet är otillräcklig, och mer kunskap behövs om såväl omfattning, innehåll och resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa öppenvårdsverksamheten Y:s innehåll, det vill säga hur behandlingen vid denna är utformad och bedrivs, utifrån personalens och ungdomarnas perspektiv. Studien är av kvalitativ karaktär, och resultaten bygger på intervjuer som fokuserar på de teorier, metoder och behandlingsprinciper som enligt personalens berättelser vägleder arbetet, samt ungdomarnas upplevelser av den behandling som bedrivs. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga principer för att matcha ungdomen till rätt behandlingsform, behandlingsintegritet, faktorer för varaktiga beteendeförändringar, behandlaregenskaper samt evidens och utvärdering är centrala teman i tolkningsramen. Utifrån tolkningsramen, vilken utgår ifrån ett kognitivt-behavioristiskt perspektiv, undersöks även vilka förutsättningar, positiva såväl som negativa, som framträder när det gäller att kunna upprätthålla en professionell behandling på Y. Resultatet antyder att verksamheten skulle vinna på att upprätta och tydliggöra struktur och rutiner över verksamheten och innehållet i den behandling som bedrivs. Tydligare formulering av uppdrag och mål skulle bidra till effektivare behandling och kortare behandlingstider, vilket personalen uttrycker en önskan om. Behandlingen fokuserar mycket på att stärka ungdomens sociala relationer och att mobilisera dess privata och professionella nätverk. Resultatet visar att Y har en bred behandlingsinriktning med strävan efter att skapa skyddande faktorer, vilka fokuseras på många riskområden i ungdomens sociala problematik. Den terapeutiska alliansen mellan personal och ungdomar framstår som exceptionellt god, och ungdomarna är nöjda med, och känner sig tillräckligt delaktiga i sin behandlingsplanering. Ungdomarna anser sig få hjälp och stöd av personalen på Y och tycker sig må bättre än innan inskrivningen.

Syftet med studien var att jämföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jämförelsegrupp på en skola i sydvästra Sverige. Vidare syftade studien till att utvärdera aktivitetsgruppens inställning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien användes enkäter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jämförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jämförelsegruppen än i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006. Resultatet visade även att jämförelsegruppen oftare än aktivitetsgruppen brukade vara fysiskt aktiva både i skolan och på fritiden. Av eleverna i aktivitetsgruppen tyckte 69 % (n=80) att det var bra eller mycket bra med föreningsaktiviteter i skolan. I samma grupp var 66 % (n=84) av eleverna aktiva i en idrottsförening samtidigt som endast 4 % (n=83) hade börjat i en ny förening sedan de hade provat på aktiviteter inom projektet. Ett förslag på framtida utvärdering av Handslaget är att följa upp aktivitetsgruppen när de börjat gymnasiet.

Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.

Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessens olika steg i LunarWorks planeringsarbete vad gäller reklam riktad till ungdomar i åldern 12- 24 år.

I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten om ungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensk socialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sin situation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerar sin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vi grundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessa teorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ett ungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av diskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hur maktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö som ungdomshem. Tidigare forskning på detta område är huvudsakligen kvantitativa studier som sällan utgår ifrån ungdomarnas som individer utan som en generell grupp. Vår studie visar att ungdomarna har mycket olika sätt att konstruera sin tillvaro som frihetsberövade. Även makt uppfattas på mycket olika sätt, både hos ungdomar och hos personal. Detta behandlar vi med utgångspunkt i teorin och den tidigare forskningen i vår slutdiskussion.

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.

Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.