<p>Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. <strong>Metod:</strong> Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. <strong>Huvudresultatet:</strong> visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla. Familjestruktur och föräldrars påverkan var andra faktorer som hade effekt på hur ungdomarna såg sig själva och deras hantering av sjukdomen. <strong>Slutsats</strong>: Kroniska sjukdomar som diabetes kräver mycket egenvård och engagemang från både barnet/ungdomen och deras föräldrar, särskilt då de unga diabetikerna har utvecklat ätstörningsbeteenden som komplicerar familjförhållanden ytterligare. Genom att identifiera och behandla eventuella riskfaktorer kan sjuksköterskan stärka de unga patienternas kunskap om sjukdomen men även föräldrarna. Mer forskning behövs för att utveckla bättre sätt och redskap för att upptäcka och stödja ungdomar med detta problem.</p><p> </p><p> </p>

<p>Bakgrund: Många ungdomar drabbas årligen av sexuellt överförbara infektioner och antalet smittade fortsätter att öka. Med enkla medel kan dessa infektioner förebyggas och detta område behöver belysas inom sjuksköterskans profession.  </p><p>Syfte: Redogöra för tillgänglig omvårdnadsforskning gällande interventioner i preventionsarbetet kring sexuellt överförbara infektioner.</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Studien infattar 12 artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa.</p><p>Resultat: Brist på kommunikation gällande sexuellt beteende och att ungdomar inte är medvetna om de konsekvenser som uppkommer vid oskyddad sexuell kontakt framkom i resultatet. Här har sjuksköterskan/utbildad personal i sex och samlevnad en betydelsefull roll i preventionsarbetet. Vikten av att ha någon vuxen att samtala med samt trygghet och sekretess vid kontakt med sjukvården visade sig vara viktigt för ungdomar. Olika interventionsprogram för att identifiera riskbeteende samt utbilda personal och uppmuntra till reflektion kring sex och samlevnad är bra instrument som sjuksköterskan kan använda i preventionsarbetet mot sexuellt överförbara infektioner.</p><p>Slutsats: Ytterligare forskning kring olika interventionsprogram samt ökad utbildning för ungdomar samt vårdpersonal skulle i framtiden kunna bidra till att minska smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner.</p>

<p>In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities. Generally the staff shows good knowledge about important components for positive outcome of treatment. To achieve these important components the staff has different strategies. This includes construct a good relation to the youth, develop the knowledge of methods,  respect ones opinion, be a person for the youth to model themselves on,  reinforce positive behavior, work towards goals, work together with school and family, individualy adjust the treatment and make use of the youth interests. Both research and the staff experience difficulties in working with these youths but also talks about positive qualities with this kind of work. The terapeuthic relationship is a constantly recurring concept which the respondents talk about as a solution to accomplish a positive result of treatment. In the discussion it comes to light that all the found components according to research are compatible with KBT.   <strong></strong></p>

<p>The main objective of this essay is to examine how the identities of young people are influenced by their choice of an individual sport or a team sport.</p><p>The following questions are the focus of the essay:</p><p>• How does the sport influence the creation of an identity for active young people?</p><p>• How will the choice of an individual sport or a team sport affect the development of an identity in young people who practises sport?</p><p>To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. The empirical material has been collected with help of eight semi-structured interviews. Four of them were held with young people who practised swimming and the other four with young people who played soccer. The essay is structured from Derek Layders model regarding how to understand the social reality. The model is divided into four different domains that stretch from a macro to micro level. The first domain discusses sport in the near context and is followed by sport environment, the sport situation and finally sport and the self.</p><p>To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of how young people’s choice of sport influence the development of their identity I have used a number of theories. The theories follows Layders model and goes from more general theories regarding identity and the individualised society and groups as a social constellation to fall out in more specific theories about youth, identity and youth groups.</p><p>The study shows that all of the participating young individuals valued belonging to a group highly but they found it equally important to develop as an individual. The soccer player has his/her specific position in the team which leads to a feeling of togetherness, solidarity and security, but this also lead to a limited individual freedom. The swimmers on the other hand experienced less security in the group but felt that they had a bigger individual freedom. The studies also shows that, for an individual, the importance of togetherness is not so much the fact that you belong to a team as it is important to belong to a bigger collective context.</p><p>A swimmer gets a direct and concrete confirmation on their individual accomplishments which can lead to a greater self-confidence in young people who practices individual sports in comparison to the young people who practises team sports. However, within a soccer team they have collective ideals that help the players understand the importance of cooperation, team work and to show consideration for other people.</p><p>Keywords; identity, youth, sport, team, individual</p>

<p>Tusentals barn och ungdomar är årligen inskrivna i någon form av öppenvårdsinsats under den kommunala socialtjänstens regi. Kunskapen om denna del av socialtjänstens verksamhet är otillräcklig, och mer kunskap behövs om såväl omfattning, innehåll och resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa öppenvårdsverksamheten Y:s innehåll, det vill säga hur behandlingen vid denna är utformad och bedrivs, utifrån personalens och ungdomarnas perspektiv. Studien är av kvalitativ karaktär, och resultaten bygger på intervjuer som fokuserar på de teorier, metoder och behandlingsprinciper som enligt personalens berättelser vägleder arbetet, samt ungdomarnas upplevelser av den behandling som bedrivs. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga principer för att matcha ungdomen till rätt behandlingsform, behandlingsintegritet, faktorer för varaktiga beteendeförändringar, behandlaregenskaper samt evidens och utvärdering är centrala teman i tolkningsramen. Utifrån tolkningsramen, vilken utgår ifrån ett kognitivt-behavioristiskt perspektiv, undersöks även vilka förutsättningar, positiva såväl som negativa, som framträder när det gäller att kunna upprätthålla en professionell behandling på Y. Resultatet antyder att verksamheten skulle vinna på att upprätta och tydliggöra struktur och rutiner över verksamheten och innehållet i den behandling som bedrivs. Tydligare formulering av uppdrag och mål skulle bidra till effektivare behandling och kortare behandlingstider, vilket personalen uttrycker en önskan om. Behandlingen fokuserar mycket på att stärka ungdomens sociala relationer och att mobilisera dess privata och professionella nätverk. Resultatet visar att Y har en bred behandlingsinriktning med strävan efter att skapa skyddande faktorer, vilka fokuseras på många riskområden i ungdomens sociala problematik. Den terapeutiska alliansen mellan personal och ungdomar framstår som exceptionellt god, och ungdomarna är nöjda med, och känner sig tillräckligt delaktiga i sin behandlingsplanering. Ungdomarna anser sig få hjälp och stöd av personalen på Y och tycker sig må bättre än innan inskrivningen.</p>

No description available.

<p>I Sverige har Systembolaget försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker över 3,5</p><p>procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgängliga under Systembolagets</p><p>öppnande samt att tillgängligheten är begränsad till ungdomar under 20 år till följd av</p><p>åldersgränsen. Tillgänglighet är en viktig bestämningsfaktor vad gäller</p><p>alkoholkonsumtion.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som hänt med alkoholvanorna i en</p><p>kommun efter det att Systembolaget etablerades där 1 mars år 2000. En avgränsning har</p><p>gjorts och arbetet kommer därmed specifikt belysa ungdomar i årskurs nio och deras</p><p>alkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.</p><p>En kvantitativ ansats har valts där aggregerad data använts. Informationen som använts</p><p>kommer från drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hälsa ung 2005.</p><p>Resultatet visade på att andelen ungdomar som konsumerar alkohol har minskat i</p><p>kommunen. Det har mellan åren blivit vanligare att eleverna i årskurs nio skaffar vin</p><p>och starksprit från ”annan vuxen”.</p><p>Ett nyöppnande av ett Systembolag, med ökad tillgänglighet av alkohol som följd, har</p><p>inte lett till att andelen konsumerande ungdomar av alkohol i årskurs nio i kommunen</p><p>ökat, däremot ses en signifikant minskning bland flickorna.</p>

No description available.

<p>Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em> har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em>. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.</p>