Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden beaktar äldre människors sociala välbefinnande samt redogöra för vad enhetschefer i deras chefsroll uppmärksammar som viktigt för de äldres sociala välbefinnande. Frågeställningarna berör hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar för att främja de äldres sociala välbefinnande och vilka utmaningar avseende de äldres sociala välbefinnande som enhetschefer på vård- och omsorgsboenden identifierar. Studien utgår från ett kvalitativt metodval och resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på vård- och omsorgsboenden i en mellanstor kommun i Sverige. Studiens resultat belyser hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar med att främja de äldres sociala välbefinnande genom att skapa förutsättningar för trygghet, gemenskap och självbestämmande. Enhetscheferna identifierar utmaningar förenade med de äldres sociala välbefinnande och lyfter att hitta arbetssätt för att bidra till minskad ofrivillig ensamhet hos de äldre och bistå med stöd för att tillgodose de äldres individuella behov och öka deltagandet på de sociala aktiviteterna. / The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, unit managers at nursing homes take the social well-being of older people into account and describe what managers in their position recognize as important for the social well-being of the elderly. The research questions are based on how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly, and which challenges regarding the social well-being of the elderly that unit managers at nursing homes identify. The study is based on a qualitative choice of method and the results have been collected through semi-structured interviews with unit managers at nursing homes in a medium-sized municipality in Sweden. The study's results highlight how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly by creating conditions for security, community and self-determination. The unit managers identify challenges associated with the social well-being of the elderly and find ways of working to contribute to reducing involuntary loneliness among the elderly.  The unit managers also assist with support to meet the individual needs of the elderly and increase participation in social activities.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.

Den kommunala äldreomsorgen har hög sjukfrånvaro bland medarbetarna vilket skapar arbetsmiljöproblem för enhetscheferna som har svårt att hantera detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron inom den kommunala äldreomsorgen. Tidigare forskning är begränsad rörande enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. Politikerna, som är arbetsgivare, har det juridiska ansvaret och ska styra verksamheten för att främja en bra arbetsmiljö, både organisatoriskt, socialt och fysiskt. Det får konsekvenser för hela organisationen om inte chefers arbetsmiljö och förutsättningar är goda. Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med tio enhetschefer från två utvalda kommuner och kombinerar teorier om organisatoriska förutsättningar med ett medarbetarperspektiv. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt via Zoom. Berättelserna från intervjuerna har analyserats och sammanställts genom en tematisk analys. Resultatet visar att enhetscheferna är begränsade i hanteringen av sjukfrånvaron på grund av organisatoriska förutsättningar vad gäller både de krav som ställs och de resurser som tilldelas. Denna studie bidrar med förståelse för vad organisatoriska förutsättningar betyder för enhetschefers möjlighet att hantera sjukfrånvaron i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar också att medarbetaren har betydelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. / The municipals care for the elderly has a high level of sick leave among the employees, this creates work environment problems for the unit managers who finds this difficult to deal with. The purpose of this study is to create an understanding of unit managers' conditions for managing sick leave within municipal care for the elderly. Previous research is limited concerning unit managers' conditions for managing sickness absence. Politicians as employers have the legal responsibility and must direct the business to promote a good organizational, social and physical working environment. If there are insufficiencies in the work environment and conditions for managers', it will impact the entire organization. This study has been carried out with a qualitative approach with ten unit managers from two selected municipalities and combines theories about organizational conditions from an employee perspective. The empirical data has been collected by using semi-structured interviews that were conducted digitally via Zoom. The stories from the interviews have been analyzed and compiled througha thematic analysis. The result shows that the unit managers are limited in the management regarding sick leave due to organizational conditions in terms of both the demands made and the resources allocated. This study contributes with an understanding of what organizational conditions mean for unit managers' ability to manage sick leave in municipal care for the elderly. The study also shows that the employee is important for unit managers' conditions for managing sick leave.

Krav på ansvarstagande för offentliga chefer har ökat under de senaste åren, och detta har i sin tur lett till ökat krav på offentliga chefer som dessutom får ta allt mer ansvar. De behöver också lägga ner allt mer av sin arbetstid på att arbeta med just ansvar. Dessa ökade krav är dock inte jämnt fördelade över organisationens chefer. Därför har ansvaret blivit stort för de chefer som ansvarstagandet faller på. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för ansvarstagande i offentlig sektor. Genom att i praktiken undersöka hur offentliga chefer utkrävs på ansvarstagande samt hur en offentliga organisation internt hanterar krav på ansvarstagande hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse kring begreppet ansvarstagande. Utifrån vårt syfte är två forskningsfrågor formulerade för att med hjälp av dessa kunna besvara syftet med studien.Studien som genomförts är kvalitativ med en abduktiv ansats. Till studien har det tillämpats ett hermeneutiskt synsätt för att kunna förstå och tolka det insamlade empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio respondenter vid en enhet vid Jönköpings kommun. Vi har intervjuat en högre chef, fyra enhetschefer och fyra mellanchefer som arbetar vid samma enhet. Detta för att med hjälp av respondenternas svar kunna fastställa hur en offentlig organisation och dess chefer utkrävs på ansvarstagande och internt hanterar krav på ansvarstagande.Den insamlade empirin har sedan satts i relation till den vetenskapliga litteratur som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen har utvecklats med hjälp av tidigare litteratur och behandlar tre huvudområden vilka är styrning i offentlig sektor, att förstå ansvarstagande och mellanchefer. Denna teori har sedan använts för att problematisera och analysera det empiriska materialet. Detta har i sin tur mynnat ut i slutsatserna för studien.I studien framkommer det att de undersökta cheferna kopplar begreppet ansvarstagande till ansvar och därigenom även till deras arbetsbeskrivningar. Cheferna utkrävs på så sätt på ansvarstagande genom de olika ansvarsförhållandena som kräver att de utför vissa arbetsuppgifter och sköter vissa ansvarsområden och därmed genomsyrar ansvarstagandet deras arbete. Trots de hinder som kan uppkomma för mellanchefer fungerar mellancheferna i denna organisation som en avlastning för enhetscheferna och underlättar därmed kravet på ansvarstagande som ligger på enhetscheferna. / Demands of accountability for public managers have increased in recent years which have resulted in increased demands on public managers, who must take more responsibility. Therefore, they must devote more of their working hours to work with responsibility. However, these increasing demands are not evenly distributed among the organization’s managers. Thereby the responsibility has become heavy for the mangers who deal with accountability. The purpose with this thesis is to generate knowledge about accountability in public sector. By examining how public managers are pressed for accountability and how an organization internally manage demands of accountability, we hope to contribute to an increased understanding around the concept of accountability. Two research questions are formulated to help us answer the purpose with the thesis.The study is conducted by means of qualitative method where we apply an abductive approach. It has applied a hermeneutical perspective to interpret and understand the collected empirical material. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with nine respondents at a unit at Jönköpings kommun. We have been interviewing a senior manager, four unit mangers, and four middle managers who work within the same unit. With help from the respondents answers we would like to determine how public managers are pressed for accountability and how an organization internally handle demands of accountability.The collected data has been related to the academic literature which we used in the theoretical framework. The theoretical framework has been developed by using former literature and discusses three major topics, which are public sector governance, understanding accountability and middle managers. This theory has then been used to problematize and analyze the empirical material. All the above have led to the conclusions of this study.In this study, it appears that the examined mangers connect the concept accountability to responsibility and therefore to their job descriptions. The managers are pressed for accountability through their accountability relationships which demand that they perform their working tasks and manage their responsibilities, and thereby accountability permeates their work. Despite the obstacles that can appear for middle managers the middle managers in this organization work as a relief for the unit managers and thereby they ease the demand of accountability, which are lying on the unit managers.This thesis is written in Swedish.