Att kvinnor skulle vara mer religiösa än män är något som gjort sig gällande inom den religionspsykologiska forskningen under flera decennier. Företeelsen har traditionellt sett hävdats vara universellt gångbar och genom åren har flertalet teorier utvecklats med förhoppning om att beskriva orsaken till diskrepansen mellan könen. I denna jämförande litteraturstudie baserad på litteratur, artiklar samt data från statistiska undersökningar, har jag prövat validiteten i detta vedertagna generella påstående. Jag har kartlagt och problematiserat de teorier som brukligen tillämpats inom området. De vanligaste förkommande förklaringsmodellerna för religiösa könsskillnader hänvisar till olika typer av personlighets- och socialisationsteorier, men även biologiska perspektiv och psykoanalytiska synsätt finns representerade i denna studie. Data från Gallup Poll samt Pew Reasearch Center har jämförts med befintliga teorier med avsikten att synliggöra hur statistik och teori korresponderar. Studien innehåller också ett kritiskt granskande av på vilka grunder slutsatser av hävd dragits utifrån data, analys och resultat. Hur vet vi att forskningsresultaten är pålitliga? Efter att ha fördjupat mig i både traditionell och nutida forskning inom ämnet är min uppfattning att sambandet mellan religion och kön är betydligt mer komplext än att resultatet kan reduceras till synsättet att kvinnor universellt sett är mer religiösa än män. Min analys och mitt därtill kopplade resultat kretsar kring tre huvudteman – ett avfärdande av myten om allmängiltighet, ett ifrågasättande av värdet av statistiska data som mycket väl kan ha påverkats av västerländska antaganden och normer (forskningsbias), samt anmärkningen på avsaknaden av ett kulturpsykologiskt perspektiv i studiet av religiösa könsskillnader. Jag argumenterar för vikten av att se bortom stereotypa föreställningar om könsroller eller personlighetsdrag som anses vara specifikt manliga eller kvinnliga. I stället föreslår jag hur debatten kan nyanseras och berikas genom att väga in kulturella förutsättningar som en central variabel.

In systems of ultracold atoms,  the  quantum  Efimov  effect  can  appear where identical bosons form an infinite tower of bound trimer states in the resonant limit, at the bound dimer dissociation threshold. The most characteristic feature of this effect is that their energy spectrum obey a geometric scaling law, which is universal in the sense that it emerges irrespective of the nature of the two body forces. Using  a  model  potential,  constructed  to  resemble the two body interaction between alkali atoms,  which was  fine tuned to control the  scattering  length,  energy  eigenvalues  for  the  two-  and  threebody problem were calculated numerically. The results where  fitted  to  the analytic theory and the appearance of the first Efimov state was positioned at a scattering length of -9.23rvdW , which is in good  agreement  with  the universal value -9.2rvdW . / I system av ultrakalla atomer kan en kvanteffekt, kallad Efimoveffekt, uppkomma  där  identiska  bosoner  bildar  ett  oändligt  torn  av  bundna  trekroppstillstånd då spridningslängden går mot oändligheten, vid dissociationströskeln för en svagt bunden dimer.  Det mest utmärkande för denna effekt är att Efimovtillståndens energispektrum följer en geometrisk skalningslag, som är universell i den meningen att den framträder oberoende av hur atomernas parvisa växelverkan ser ut.  Med hjälp av en modellpotential som konstruerats för att efterlikna den parvisa växelverkan mellan två alkaliatomer finjusterades spridningslängden.  Energiegenvärdena för två- och tre-kropps problemen  beräknades  numeriskt  vid  olika  spridningslängder.   Resultaten jämfördes  med  den  analytiska  teorin  och  den  första  tre-kroppsresonansen uppkom  vid  spridningslängden  -9.23rvdW ,  vilket  överenstämmer  med  det experimentellt funna universella värdet -9.2rvdW .

Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism.</p>