Studentkårerna i Sverige fick efter avskaffandet av kårobligatoriet (2010) helt nya förutsättningar att förhålla sig till när det gäller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkår (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kårstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jämföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna påvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jämförelse med andra politiska organisationer. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med nyckelpersoner. Detta material är först sammanfattat och sedan kategoriserat enligt en anpassning av generell legitimitetsteori, och det är utifrån denna kartläggning som har vi gjort vår analys och dragit slutsatser. Studien har sammanfattningsvis kommit fram till att den generella förståelsen för de officiella legitimitetskriterierna som krävs för kårstatus, måste utökas och kompletteras för att ge en mer rättvis bild av SUS legitimitetsskapande. Detta för att bättre återspegla den i viss mån tudelade legitimitet som SUS måste uppvisa mot sina studenter, respektive sitt lärosäte. En vidare tolkning av detta resultat har även gett oss belägg för att det finns en diskrepans mellan de legitimeringskriterier som SUS måste uppvisa, och de kriterier som anges i generell legitimitetsteori.

Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2002. / Härtill 6 uppsatser.

Thesis (Ph.D.)--New York University, 1995. / Includes bibliographical references.

Akademisk avhandling--Teologi--Uppsala, 1980. / Bibliogr. p. 208-213. Index.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur New Public Management påverkar de professionella inom universitetsvärlden. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Empiriskt material har samlats in genom en så kallad self-report inom professionella i universitetsvärlden.   Resultat & slutsats: New Public Management har visat sig ha en negativ effekt på de professionella inom universitetsvärlden. Vi fann att NPM ses som en bromskloss för universitetets utveckling eftersom kunskapen som de professionella besitter inte tas till hänsyn. Istället har pengar och makt blivit ett större fokus jämfört med tidigare då professionalitet hade en större roll. Självreglering är viktigt för att autonomin inte ska tona bort, detta har bidragit till en speciell chefskultur som påverkar de anställda. Vår slutsats är att NPM hämmar de professionellas utveckling.   Studiens bidrag: Vår studie har bidragit till en större förståelse av NPM och de professionella inom en verksamhet som bedrivs av detta. Flera faktorer är av betydelse och vår studie visar på att självreglering är av vikt för att de professionella ska kunna utöva sin kunskap på dess rätta professionella sätt. Vi hoppas på att vår studie bidrar till mer förståelse för de professionella och kan leda till en bättre miljö i verksamheten mellan de professionella och administratörerna.   Förslag till vidare forskning: Vi föreslår att samma studie utförs på fler respondenter för att få större kunskap kring studien samt betona chefernas åsikter och erfarenheter. Detta eftersom cheferna kan ha en annan bild av hur verklighetssynen kan se ut. Dessutom kan andra kvalitativa metoder användas som kan bidra till ett annorlunda resultat.

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgår ifrån Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. Då Åre är och vill fortsätta utvecklas som ett levande samhälle året runt är det viktigt attlocka dit nya invånare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bästa backar, präglat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga från hela landet. / Right next to the main downhill slope in Åre we have designed a university building, a new campusfor Mid Sweden University. The study programmes are based on Åre's driving forces; sports, design,tourism and enterprise. Since Åre is and strives to continue to develop as a vibrant community yearround, it is important to attract new residents. A university located by one of Åre's best slopes, definedby the lifestyle that is Åre can be a major attractive force for young people from across the country.

Internationellt har kvinnors universitetsdeltagande ökat stadigt alltsedan samhället började bli mer egalitärt från och med 1960-talet. Mäns universitetsdeltagande har dock varit på nedåtgående trend sedan 1990-talet. Forskning har undersökt flera anledningar till kvinnors ökade intresse för högre utbildning, medan mäns minskade intresse är mindre beforskat. Trenden har i forskning kommit att kallas för ”det omvända könsgapet i högre utbildning”. Studien använder fenomenologisk metodologi för att undersöka mäns perspektiv av hur grundskolan som organisation påverkat deras val att inte eftersträva högre utbildning. Datainsamlingsmetoden har varit enskilda semi-strukturerade intervjuer, och urvalsgruppen har varit män mellan åldrarna 25 – 35 som slutfört svensk gymnasieutbildning och valt att inte eftersträva högre utbildning (N = 8). Studiens resultat har analyserats med aktivitetsteori. Resultatet visar att männensmotivation att lära i grundskolan inte innefattade aspekter relaterade till att eftersträva högre utbildning. Bidragande anledningar var att skolan inte visade hur fortsatt formell kunskapsförskaffande skulle gynna dem i sitt framtida arbetsliv. I kontrast visar resultatet att influenser hemifrån konkretiserade arbetslivet på ett sätt männen fann mer intressant och relaterbart. För att stärka mäns vilja att eftersträva högre utbildning rekommenderas skolan som organisation att skapa en tydligare koppling mellan högre utbildning och arbetsliv. Flera förslag för detta ges i rapportens analys och diskussion.

Hela världen och så även universitetsstudenter har påverkats avpandemin och viruset Covid-19 under de senaste åren. Studiersom tidigare har hållits på universitet har nu gjorts om tilldistansstudier i väldig stor utsträckning. Tidigare forskning omskillnader i betyg mellan distansstudier och studier påuniversiteten har framför allt fokuserat på frivilligadistansstudier. Resultaten från dessa studier visar att de somstuderar på distans presterar bättre. Då det inte finns sammaincitament vid frivilliga som påtvingade distansstudierundersökte vi om resultaten skiljer sig åt även vid påtvingadedistansstudier. En icke-experimentell kvantitativ tvärsnittsstudieutfördes där en variansanalys gjordes med hjälp av ett envägsoberoende ANOVA och åtta dubbelsidigt oberoende t-test.Beräkningar från ANOVA visar F(1, 950)=7,548, p=0,006.Resultatet visar att det är statistiskt signifikant att påtvingadedistansstudier ger ett högre betyg än om studierna utförs påcampus.