Spelling suggestions: "subject:"upplands visby"" "subject:"upplands väsen""
1 |
Environmental Work and its Indicators, from International to Municipal levelKrische, Ronja January 2009 (has links)
Environmental work at different societal levels has different prerequisites and responsibilities. The aim of the thesis is to describe and compare the environmental strategies, programs, and indicators on the international regional (European Union), national (Sweden), sub national regional (County of Stockholm) and municipal (Upplands Väsby) levels, and see if there is consistency between the societal levels. The organization behind the environmental strategies, program, and indicators is large. Communication, distribution of data and information, as well as feedback are important aspects of the environmental work. This has also been studied in the thesis. All type of work has its obstacles, for the environmental work the main obstacles are, lack of: resources, political will, dedicated civil servants; and also the organization itself. There is consistency between environmental aims, but not between the environmental indicators used on the societal levels. Creating a common indicator system would improve this. Economic aspects play an important part in the environmental work. / Alla samhällsnivåer har olika förutsättningar och ansvar för miljöarbetet. Den här rapporten undersöker miljöarbetet och dess indikatorer på fyra samhällsnivåer, nämligen: internationellt regionala (Europeiska Unionen, EU), nationella (Sverige), nationellt regionala (Stockholms län) och den kommunala nivån (Upplands Väsby). Målet är att beskriva de strategier, program och indikatorer som finns inom miljöområdet på dessa nivåer, samt att jämföra dem och se om de är konsekventa. Dessutom studerar rapporten om det finns några hinder i miljöarbetet och hur kommunikationen mellan de olika samhällsnivåerna fungerar. På EU-nivån har Lissabon strategin, Strategin för hållbar utveckling och det sjätte miljöhandlingsprogrammet studerats och beskrivits. När det gäller indikatorer har fokus lagts på de så kallade ”Structural Indicators”. På den nationella nivån har fokus lagts på miljökvalitetsmålen, arbetet med dessa och tillhörande indikatorer. Detta för att dessa mål ska ha den högsta prioriteringen i svenskt miljöarbete. Även på den nationellt regionala nivån har miljökvalitetsmålen stor betydelse. I Stockholm finns även ett regionalt miljöhandlingsprogram, med fokus på vatten och avlopp, samt resor och transporter. När det gäller den kommunala nivån har det först beskrivits generellt hur miljöarbetet kan gå till och om indikatorer. Sedan har fokus lagts på Upplands Väsby och deras specifika miljöarbete och indikatorer. När det gäller svårigheter i miljöarbetet har detta främst påträffats på kommunal nivå, de största svårigheterna är brist på: resurser (ekonomiska, personal och tid), politisk vilja och engagerade tjänstemän, samt att själva organisationen kan vara ett hinder. Kommunikationen mellan de olika samhällsnivåerna har brister, det är främst den kommunala nivån som inte känner sig tillräckligt informerad. Dessutom är det liten efterfrågan på kommunens resultat. När det gäller likheten mellan samhällsnivåerna, så är målen för de olika strategierna och programmen jämförbara mellan de olika nivåerna. Däremot är det stor skillnad mellan indikatorerna. Detta leder antagligen till att mycket extraarbete görs för att samla data till alla dessa indikatorer. Ett sätt att förbättra detta är att skapa ett gemensamt indikatorsystem. Förslaget för systemet är ett indikatorset som består av indikatorer som är samma på alla samhällsnivåer, system indikatorer, sedan indikatorer som bestäms på varje samhällsnivå och används på bara den, nivå indikatorer. Tillsist finns det även indikatorer som kan beslutas om och används i enskilda kommuner eller län, enhets indikatorer. / <p>www.ima.kth.se</p>
|
2 |
En studie av sambandet mellan urbanisering och maximiflödena i Hagbyån i Stockholms länGroth, Erika January 2016 (has links)
Befolkningen i Stockholmsregionen har ökat kraftigt under de senaste decennierna och förväntas fortsätta öka i framtiden. Ökad urbanisering medför normalt att andelen hårdgjorda ytor ökar. På hårdgjorda ytor som tak, vägar och parkeringsplatser kan vattnet inte infiltrera marken utan rinner av längs ytan som dagvatten. En ökad andel hårdgjorda ytor antas därför resultera i högre och snabbare avrinning, särskilt vid kraftiga regn, vilket ökar risken för översvämningar. I Stockholms län förväntas den pågående klimatförändringen leda till ökad nederbörd, speciellt på vintern, och dessutom förväntas det bli vanligare med extremt kraftiga skyfall. I den här studien undersöker jag kopplingen mellan urbaniseringsgraden, mätt både som befolkningstäthet och som andelen hårdgjorda ytor, och storleken på de årliga maximiflödena i Hagbyån nära Vallentuna från andra hälften av 1900-talet och fram till nutid. Hårdgjorda ytor definieras i denna studie som byggnader, vägar, järnvägar och stigar och beräknas utifrån fastighetskartan som representerar nutid och den ekonomiska kartan som representerar studieperiodens början. Återkomsttiderna för årsmaximivattenflödena beräknas utifrån dagliga värden på vattenföringen vid Skällnora mätstation med frekvensanalys enligt de tre metoderna Weibullmetoden, Gringortenmetoden och Gumbelmetoden. Urbaniseringsgraden i studieområdet har som förväntat ökat vilket märks både på att befolkningen i kommunerna och i den största tätorten i studieområdet har ökat och på att andelen hårdgjorda ytor nästan har fördubblats från studieperiodens början till nutid. Trots detta har storleken på årsmaximiflödena minskat. När storleken på 100-årsflödena vid Skällnora mätstation beräknas baserat på årsmaximiflödena från första hälften av studieperioden blir 100-årsflödet 3,9 m3/s men när årsmaximiflödena från andra hälften av studieperioden används blir 100-årsflödet 2,4 m3/s. De största flödena har blivit ovanligare. Detta är tvärtemot det förväntade resultatet som var att årsmaximiflödena skulle öka med ökad andel hårdgjorda ytor. Detta resultat beror inte på minskad nederbörd. Den här studien inkluderade inte någon analys av hur evapotranspirationen i området har förändrats över tid. Ett varmare klimat med mindre snö och en förskjutning av nederbörden till vintern skulle kunna vara en bidragande orsak till att årsmaximiflödena har minskat. / The population in the Stockholm region has increased in the last few decades and this population increase is expected to continue in the future. Increased urbanization normally means that the fraction of impervious surfaces increases. On impervious surfaces such as roofs, roads and parking lots water cannot infiltrate the ground but run off as surface runoff. An increased fraction of impervious surfaces is therefore assumed to result in higher and faster runoff, especially at heavy rainfall, which increases the risk of flooding. In Stockholm county the ongoing climate change is expected to result in increased precipitation, especially in winter, and extreme precipitation events are also expected to become more common. In this study I investigate the connection between the degree of urbanization, measured both as population density and as the fraction of impervious surfaces, and the size of the yearly peak flows in Hagbyån near Vallentuna from the second half of the 20th century until today. Impervious surfaces are defined in this study as buildings, roads, rail roads and paths and calculated based on the property map (fastighetskartan) which represents the present day and the economical map (ekonomiska kartan) which represents the beginning of the study period. The recurrence interval of the annual peak flows was calculated from the daily flow values at Skällnora hydrological station using frequency analysis according to the three methods the Weibull method, the Gringorten method and the Gumbel method. The study area has, as expected, become more urbanized during the study period. Both the population in the municipalities and the population in the largest town in the study area have increased and the fraction of impervious surfaces has nearly doubled from the beginning of the study period until today. Despite this the size of the annual peak flows has diminished. When the size of the 100-year flow at the Skällnora station is calculated based on the yearly peak flows of first half of the study period the 100-year flow is 3,9 m3/s but when the yearly peak flows from the second half of the study period are used the 100-year flow is 2,4 m3/s. The largest annual peak flows have become more rare. This contradicts the expected result which was that the annual peak flows would increase when the fraction of impervious surfaces increased. This result is not due to reduced precipitation. This study did not include an analysis of changes in evapotranspiration over time in the area. A warmer climate with less snow and a shift of the precipitation pattern to more precipitation in winter might be part of the explanation.
|
3 |
Jämförelse mellan CPT-sondering och CRS-försök med avseende på deformationsegenskaper / Comparison Between CPT-probing and CRS-Testing with Respect to Deformation PropertiesTaloyan, Zoran January 2018 (has links)
Deformationsmoduler förklarar hur ett material eller ett område beter sig och deformeras vid olika laster. CRS-försök, komprimerar prover under en konstant deformationshastighet med erhållna moduler såsom: M0 och ML, med hjälp av rutinundersökning. Vid CPT-sondering penetrerar en konisk spets kontinuerligt genom en jordlagerföljd, med erhållen modul: Elasticitets-modul. Metoderna är väldigt olika vad gäller erhållna parametrar, moduler, deformationsgrupper och användning. CRS-försök genomförs laborativt, med prover tagna på vissa specifika djup, medan CPT-sondering genomförs in-situ med information om hela jordlagerföljden som ges. Att jämföra de olika metodernas moduler mellan varandra är inte möjlig, eftersom CONRAD som utvärderar och presenterar CPT resultat, inte utvärderar elasticitets-moduler för lera, utan för friktionsjord. Dem kompletterar varandra väldigt bra, då i områden som i Uppsala som har en med stor mäktighet av lera, visar med CRS-försök att det är lera som är närvarande för att sedan när CPT- sondering börjar registrera Elasticitets-moduler visar på att friktionsjord har påträffats. På så sätt kan deformationsegenskaper för en hel jordlagerföljd erhållas för en borrpunkt. Borrpunkter från Kronåsen och Kungsängen i Uppsala kommun, och Fyrklövern i Upplands Väsby kommun har undersökts med avseende på deformationsegenskaper och resultatet visar på stora skillnader i deras deformationsmoduler sinsemellan. / Deformation modules explains how a material or an area behave or deform when different amount of stresses act on it. CRS-testing, which compresses samples with a constant deformation rate, gives us modules like M0 and ML, with the help of routine examinations. CPT-probing, on the other hand, penetrate a conical tip through stratigraphy and gives us the elasticity module. These methods are very different in many ways, like what parameters, modules, deformation groups and use, are given. CRS-testing is conducted in a laboratory, with samples taken from specific depths, while CPT-probing is conducted in the field, with information about the whole stratigraphy is given. To directly compare these two methods modules are not possible. Due to CONRAD that evaluates and present CPT-probing results, does not evaluate elasticity modules for clay, but only for frictional soils. They complement each other very well due to in areas like Uppsala, which has a great depth of clay, shows with CRS-testing that clay is present but when CPT starts to register elasticity modules, shows that we moved in to frictional soil. With this, deformation properties can be shown for the whole stratigraphy in a drill point. Drill points from Kronåsen and Kungsängen in Uppsala municipality, and in Fyrklövern from Upplands Väsby municipality has been evaluated with respect to deformation properties and the results shows great differences in the deformation modules between themselves.
|
4 |
Greening practices in Swedish municipal planning : A comprehensive analysis of Upplands Väsby’s Detailed Development Plans / Förgröningspraktiker i svenska kommunala planeringsprocesser : En övergripande analys av Upplands Väsbys detaljplanerLaterrade, Mariana January 2022 (has links)
Increasing urbanization is pressing and degrading our ecosystems and compromising future generations. This scenario is expected to worsen unless significant action is scaled up. At the same time, the urban areas have the opportunity to be part of the solution, leading to a more resilient and sustainable future. Bringing nature back to cities is a powerful instrument that provides the opportunity to address sustainability challenges and benefit people and the environment. Hence, the aim of this study, framed on the REPLAN project, was to explore the integration of greening practices in the planning process in Upplands Väsby municipality during the last decade. Through a systematic literature mapping, this study investigated the integration of greening concepts in the municipality’s Detailed Development Plans. Furthermore, in-depth analysis and interpretation of the relevant Detailed Development Plans were conducted to explore which green and blue elements and structures were integrated, the drivers and instruments that foster its implementation and the actors involved in their planning process. The results show that the integration of greening concepts in the Detailed Development Plans presents a turning point in 2016, coincident with the introduction of Upplands Väsby’s Development plan for Ecosystem Services, revealing that political support at the municipal level enables the integration of greening concepts. Likewise, ecosystem services was the most integrated greening concept, pointing out a strong focus of the planning practice on ecosystem services. The most planned green and blue elements and structures are yards, courtyards and street trees and plants, whilst parks are generally integrated from the nearby environment. Moreover, the most protected green and blue elements and structures are street trees and plants. Water management, public health and well-being and biodiversity conservation are the main drivers for planning and protecting green and blue elements and structures, being also addressed by both the highest quantity and diversity of green and blue elements and structures. However, climate change mitigation and adaptation is barely the driver for planning green and blue elements and structures. Thus, this calls for the inclusion of a climate perspective in the planning processes. The key actors in planning green and blue elements and structures are the municipality, the developers and consulting companies. Besides, an innovative planning process that includes neighbours and other stakeholders in the early stages and financial incentives for implementing green and blue elements and structures was studied. The findings indicate that regulatory frameworks and binding instruments foster the integration of green and blue elements and structures in the planning practice. The outcomes also suggest that collaborative planning processes and hybrid market-driven approaches may contribute positively to integrating green and blue elements and structures.
|
Page generated in 0.0719 seconds