<p>Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar. Frågeställningarna var: hur upplever de anställda sina egna personliga etiska åsikter i relation till företagets? Hur upplever de anställda skapandet av de etiska riktlinjerna? Hur upplever de anställda arbetet med etiska riktlinjer på företaget? Hur upplever de anställda att de etiska riktlinjerna används i det dagliga arbetet? Skiljer sig ovanstående upplevelser mellan avdelningarna och vad kan eventuella skillnader och likheter bero på?</p><p>Tidigare forskning granskades och teorier valdes ut inom områdena motiv till etiska riktlinjer, etik påverkan, normer för etiska beslut i företag, intressenter, stöd för etiskt handlande, organisationskultur och gruppstorlek. En kvalitativ metod användes i undersökningen och tio intervjuer genomfördes med representanter från avdelningarna. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskategorisering. Huvudresultatet visade att de anställdas upplevelser av de etiska riktlinjerna inom frågeställningarna ”arbetet med” och ”användandet av” de etiska riktlinjerna skilde sig i hög grad med hänseende av om de var anställda på en administrativ eller praktisk avdelning, hade avdelningsansvar eller var vanligt anställda samt var anställd på en stor eller liten avdelning. Det var i hög grad liknande uppfattningar inom frågeställningarna ”personliga etiska åsikter i relation till företagets” och ”skapandet av etiska riktlinjer”.</p>

<p>Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebär upprepade andningsuppehåll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det många personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar på en försämrad livskvalitet hos personer med OSAS. Livskvaliteten påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Personer med OSAS påverkades i sitt vardagliga liv då tröttheten begränsar deras livsstil. En efterfrågan av relevant information kan upptäckas i denna patientgrupp. Genom CPAP-behandling kan livskvaliteten öka. Sjuksköterskan kan genom extra stöd och undervisning i samband med diagnostisering och behandling, ytterligare öka patientens livskvalitet. Mer kunskap behövs hos sjukvårds¬personalen om OSAS och CPAP-behandlingar. Detta för att kunna ge undervisning och stöd till patient och anhöriga. Genom en utvecklad sömnanamnes skulle fler patienter med OSAS kunna upptäckas och få hjälp. Det finns ett behov av mer forskning om OSAS ur ett sjuksköterskeperspektiv samt om patienters upplevelser av OSAS.</p>

<p>Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. </p><p>En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att </p><p>vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, </p><p>som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med </p><p>litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attityder</p><p>till patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt </p><p>smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på </p><p>11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: </p><p>kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på </p><p>smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt </p><p>smärtpatienten. Resultatet visar att patienter ofta känner sig osedda</p><p>och misstrodda, medan vårdpersonalen upplever en stor frustration</p><p>i vårdsituationen. Utbildning påverkar attityder, tro och </p><p>förväntningar på smärta och smärthantering. Kunskap om smärta</p><p>och dess olika dimensioner anses vara en förutsättning för en </p><p>effektiv smärthantering. Ytterligare forskning krävs för att klargöra </p><p>vilka möjligheter det finns för vårdpersonal att få ökad kunskap </p><p>samt hur kunskapen kan implementeras i det dagliga omvårdnads-</p><p>arbetet. Utöver detta kan forskning av sjuksköterskans attityder </p><p>som är direkt relaterade till patientens upplevelser av omvårdnad </p><p>vara värdefull.</p>

<p>Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelse av förberedelse inför den nya yrkesrollen, Upplevelse av första tiden i yrket och Upplevelse av faktorer som påverkar transitionen. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att de hade behövt mer erfarenhetsbaserad kunskap eftersom de upplevde sig ha otillräcklig kompetens direkt efter utbildningen. Ångest och stress var vanliga upplevelser under första tiden i yrket. För att främja transitionen ansågs det vara av yttersta vikt att få stöd under denna period. Mer forskning behövs om vilka faktorer som påverkar transitionen.</p>

<p>Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen </p><p>över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården. Studien visar att närstående inte alltid är nöjda med den information och stöd de får av sjuksköterskan. Brist på information, stöd, och adekvat kommunikation leder till att närstående känner sig maktlösa, oroliga och stressade. Behov av undervisning om hur den närstående ska kunna hjälpa den anhörige i vården är betydelsefull, eftersom delaktighet påverkar sorgearbetet positivt. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta närstående på ett adekvat sätt behövs utbildning i palliativ vård och att kommun och landsting tar till sig forskning och integrerar den i det kliniska vårdarbetet.</p>

<p>Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande. Bemötandet av patienten kan göra att patienten känner sig antingen sedd eller osedd vilket i sin tur speglar patientens upplevelser inom dagkirurgin. Förutsättningen för ett fungerande perioperativt arbetssätt är att det finns en vilja inom organisationen för en sådan modell. Det är viktigt att kunna se patientens livsvärldsperspektiv och att operationssjuksköterskan involveras i uppläggningen av den dagkirurgiska verksamheten.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten.</p><p>Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen. Responsen i form av instruktioner och organisation används oftare i idrott och hälsa, precis som gruppresponser, även om individuell respons används mer även under dessa lektioner. Responser av lärarna som är icke lektionsrelaterade gavs vid väldigt få tillfällen under de observerade lektionerna. Observationsresultaten visar också att lärarna ger fler responser/minut i de teoretiska ämnena jämfört med idrott och hälsa.</p><p>Intervjuresultaten tyder på att lärarna upplever individuell respons som mest avgörande av de möjliga responssätten för påverkan av elevers motivation och lärande, vilket stämmer överens med observationsresultaten, framförallt inom de teoretiska ämnena.</p>

<p>RA är en komplex sjukdom vars symtom påverkar livet i hög grad för de drabbade därför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhället. Syftet med litteraturstudien var med hjälp av smärtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  påverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA påverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA påverkar patienter i stor utsträckning både när det gäller det fysiska och psykiska välbefinnandet och kan leda till påtagliga förändringar i både det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smärta som alltid är närvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas påfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvär. Då RA inte alltid är synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förståelse för personens situation. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genomför en adekvat smärtbedömning för att upptäcka sjukdomens påverkan på patienten och på livskvaliten. Mer forsknings behövs om mäns upplevelser då majoriteten av studierna har undersökt kvinnors upplevelsa av att leva med RA. </p>

<p>Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun. Coping och KASAM – känsla av sammanhang användes som teoretisk referensram för att analysera det insamlade materialet. Referensramens begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som struktur i analysen. Även litteraturforskning som var relevant till undersökningen användes i studien. Den övervägande upplevelsen av intervjuerna var att fäderna inte ser sitt barn som ett sjukt barn utan att det bara handlar om ett funktionshinder, det vill säga ett praktiskt hinder. Själva nedsättningen såg de inte som ett problem. Fäders kunskap kring funktionsnedsättningen visade sig vara mycket stor. Genomgående var att informanterna gav intryck av att de var tillfreds med det stöd och insatser som gavs. Dock hade detta krävt mycket tid och energi från dem. Intervjuerna påvisade även att fäderna inte upplevde det som att de blivit märkbart utsatta för något negativt bemötande av samhället och omgivningen. Det framkom att de genom att ha en god relation till den andre föräldern underlättar att hantera situationen. Ett intensivt arbetsliv samt ett funktionsnedsatt barn resulterade i en minskad kontakt med bekantskapskretsen. Resultatet var överraskande eftersom vi var övertygade om att fäder till barn med funktionsnedsättning upplevde sitt liv som en kris, där de inte kunde hantera svårigheterna. Däremot visade resultatet att fäderna accepterar barnet som det är och uppskattar och ser det som är positivt i sina liv.</p>

<p>The aim of this study was to describe the experience of quality of life among people who had suffered a stroke. The articles were found through searches in Cinahl and a total of 17 articles were included.</p><p>The result shows three perspectives which effects the stroke survivor´s lives. These three are physical, psychological and social. The result of this study shows that stroke limits a person’s life in many ways, and has a negative influence on quality of life. Feelings like anxiety are common, and also a fear of having another stroke. Another issue is social isolation, often caused by the physical changes. The physical changes can be dysphagia and paralysis.</p><p>Support and information is extremely important after a stroke. People who have suffered a stroke often feel fear to go out among other people and often feel like they are a burden to their family and friends. All these things change the person’s quality of life in different ways.</p><p><strong><p>Keywords: Stroke, Quality of life and experience</p></strong></p> / <p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos människor som drabbats av stroke. Detta gjordes genom sökningar i databasen Cinahl och resulterade i att 17 artiklar inkluderades.</p><p>Resultatet av denna studie visar att en stroke medför många begränsningar för den som drabbas och detta kan påverka deras livskvalitet på ett negativt sätt. Känslor som oro och ångest är vanliga, samt en rädsla att drabbas av en ny stroke. Sociala svårigheter och isolering är ytterligare begränsningar. Den fysiska påfrestningen är otroligt påtaglig vilket ytterligare bidrar till den sociala isoleringen. Dessa fysiska påfrestningar kan till exempel vara dysfagi och förlamning. Stöd och information är oerhört viktigt i efterförloppet av en stroke. Människor som drabbas känner en rädsla för att gå ut bland andra och drar sig lätt undan. De har även en känsla av att alltid vara en börda för sina närstående, vilket leder till att de isolerar sig. Dessa delar sammantaget resulterar i försämrad livskvalitet för de flesta som drabbas, även om det finns undantag.Nyckelord: Stroke, livskvalitet och upplevelse</p></p>