Spelling suggestions: "subject:"3dupplevelse"" "subject:"upplevevelse""
431 |
När middagssällskapet lägger löständerna på bordet : En studie av de faktorer som påverkar äldre människors upplevelser av flytt och permanent vistelse på särskilt boende eller servicehusHolgersson, Susanne, Rööser, Malin January 2008 (has links)
Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senaste årtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigt som statistik också pekar på en högre nationell medelålder. Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att på bästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor. Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer som påverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt och permanent vistelse på servicehus eller särskilt boende. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var: rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning, samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrån och mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inom många av kategorierna har en stor möjlighet att påverka den åldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studien visade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inom ämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökade resurser och fortbildning för personal. Detta för att i framtiden skapa en mer individanpassad äldreomsorg.
|
432 |
Upplevelse av att gå från sjukskrivning till ny sysselsättningHuzelius, Madeleine January 2008 (has links)
Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a. att sjukskrivningen ledde till att de sjukskrivna oavsett sjukskrivningsorsak mådde psykiskt dåligt samt att inställningen till medverkan i Nystart inledningsvis var negativ men genomgående ansågs leda till något positivt. I likhet med tidigare studier framkom att sjukskrivningen påverkat det sociala livet negativt samt lett till inaktivitet. Studien har genom att lyfta fram vikten att få prata om framtiden, för de sjukskrivna, samt vad de lärt sig av sjukskrivningsperioden bidragit till ökad förståelse inom området.
|
433 |
En litteraturstudie om att leva med diabetes typ 2Ericson, Eva, Nordin, Annelie January 2009 (has links)
Inledning: Diabetes är en stor folksjukdom, de som drabbas behöver stöd och kunskap. En individualiserad omvårdnad där patienten är delaktig i egenvården är kopplat till sjuksköterskans stöd samt omgivning. Hur egenvården fungerar beror på uppfattningen om sjukdomens uppkomst. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudien byggde på 19 vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning, kvalitetsbedömning och analys. Huvudresultat: Resultatet innehåller två huvudkategorier, att leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård. Upplevelserna av att leva med diabetes typ 2 visar på vikten av att planera livet och acceptera sjukdomen. Vårdpersonalen bör visa empati och inse vikten av kontinuitet samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrister är hinder som gör det svårt att integrera egenvårdsbeteenden, stöd från sjuksköterskan och närstående samt utbildning är viktiga komponenter. Diskussion: Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som påverkar patientens hälsotillstånd. Vid varje möte med vården bör individen träffa samma sjuksköterska, det är viktigt att patienten är en aktiv deltagare och ser egenvårdreglerna som en tillämpning. Problembaserad inlärning är ett sätt att fördjupa kunskaperna.
|
434 |
Drömbilden som man gjort sig : en studie om hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever sin livssituationCetinkaya, Fatos, Müller, Rebecca January 2009 (has links)
Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun. Coping och KASAM – känsla av sammanhang användes som teoretisk referensram för att analysera det insamlade materialet. Referensramens begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som struktur i analysen. Även litteraturforskning som var relevant till undersökningen användes i studien. Den övervägande upplevelsen av intervjuerna var att fäderna inte ser sitt barn som ett sjukt barn utan att det bara handlar om ett funktionshinder, det vill säga ett praktiskt hinder. Själva nedsättningen såg de inte som ett problem. Fäders kunskap kring funktionsnedsättningen visade sig vara mycket stor. Genomgående var att informanterna gav intryck av att de var tillfreds med det stöd och insatser som gavs. Dock hade detta krävt mycket tid och energi från dem. Intervjuerna påvisade även att fäderna inte upplevde det som att de blivit märkbart utsatta för något negativt bemötande av samhället och omgivningen. Det framkom att de genom att ha en god relation till den andre föräldern underlättar att hantera situationen. Ett intensivt arbetsliv samt ett funktionsnedsatt barn resulterade i en minskad kontakt med bekantskapskretsen. Resultatet var överraskande eftersom vi var övertygade om att fäder till barn med funktionsnedsättning upplevde sitt liv som en kris, där de inte kunde hantera svårigheterna. Däremot visade resultatet att fäderna accepterar barnet som det är och uppskattar och ser det som är positivt i sina liv.
|
435 |
Kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt : en kvalitativ litteraturstudieBergfeldt, Erik, Iseland, Alexander January 2009 (has links)
Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. Problem: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. Resultat: Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. Slutsatser: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.
|
436 |
Gavlegårdarna : En studie om omflyttningsproblematiken på Campus Sätra i Gävle.Lenströmer, Marie, Öhman, Yvonne January 2009 (has links)
Syftet med studien är att tydliggöra de problem som finns i många företags tjänsteerbjudanden där det uppkommer ett gap mellan vad kunderna förväntar sig samt vad de upplever att de får. En undersökning kring detta problem har genomförts genom kvalitativa intervjuer både med företaget, i detta fall Gavlegårdarna, och dess hyresgäster. Det teoretiska underlaget innefattande gap-modellen, kundförväntningar samt upplevd tjänst leder fram till det empiriska materialet, analys samt slutsats. Vi har med vår studie tagit fram konkreta förslag på hur Gavlegårdarna, kan gå till väga för att säkerställa överensstämmelse mellan vad kunderna förväntar sig och vad de upplever att de får. Bland annat framkom det att samarbetet som finns mellan Gavlegårdarna och Gefle Studentkår måste förbättras då det finns tydliga brister i kommunikationen. Förutom det, gav vi som förslag att Gavlegårdarna måste arbeta med att förbättra relationen till sina hyresgäster samt se över standarden på de lägenheter de hyr ut. Nyckelord: Gap-modellen, upplevelse, tjänsteerbjudande, kundförväntningar.
|
437 |
Varför blir jag inte lyssnad till? Patientens upplevelser av och vårdpersonalens attityder till långvarig smärtaGrüneberger, Ann, Johansson, Anita January 2009 (has links)
Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attityder till patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt smärtpatienten. Resultatet visar att patienter ofta känner sig osedda och misstrodda, medan vårdpersonalen upplever en stor frustration i vårdsituationen. Utbildning påverkar attityder, tro och förväntningar på smärta och smärthantering. Kunskap om smärta och dess olika dimensioner anses vara en förutsättning för en effektiv smärthantering. Ytterligare forskning krävs för att klargöra vilka möjligheter det finns för vårdpersonal att få ökad kunskap samt hur kunskapen kan implementeras i det dagliga omvårdnads- arbetet. Utöver detta kan forskning av sjuksköterskans attityder som är direkt relaterade till patientens upplevelser av omvårdnad vara värdefull.
|
438 |
Könsskillnader hos individer med multipel skleros : skillnader och likheter i upplevelse och copingAxelsson, Albin, Rexhepi, Visar January 2009 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier.
|
439 |
Patienternas upplevelser av ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning / The Patients’ Experiences of theRound at a Surgical EmergencyWardLastra, Åsa January 2008 (has links)
Ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning är en central del i vårdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, läkare, sjuksköterska och undersköterska sker på kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden på en kirurgisk akut vårdsavdelning. Med utgångspunkt från detta så valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet. Kategorin tid och rum har underkategorierna mångfaldens, tidens och placeringens betydelse, kategorin interaktion har bemötandets, rummets och erfarenhetens betydelse och kategorin delaktighet har informationens betydelse, självbestämmande och känsla av stöd. Informanternas upplevelser av ronden betonade att det var många deltagare, att mötet var kort och snabbt, deltagarnas placering på rummet och delgivande av information hade en betydelse. Dock ett bra bemötande från personalen, att känna sig delaktig, att känna ett stöd från sjuksköterskan, känsla av förtroende och tidigare negativa upplevelser gav en positiv upplevelse av ronden. / Round on a surgical emergency ward is a central part of the care process for patients and staff. Round take place daily and the meeting between patient, doctors and other staff take place briefly and decisions are taken rapidly. The purpose was to examine the patient's experience of rounds on a surgical emergency ward. A qualitative and the phenomenon illogical approach were chosen with the interviews. After the analysis of the 11 patients' experiences of rounds show three categories and related subcategories which are labelled as time and room such as diversity, time and posting importance. Further more interaction such as importance of treatment, the space and experience and also participation such as the importance of information, self-determination and sense of support. The results show that the participants thought that there were various participants involved in the rounds, the meetings were short and brief, and the participants' presence in the room and the given information affected their experiences. However, a good treatment from the staff, sense of participation, a sense of support, a sense of confidence and previous experience gave participants positive experiences.
|
440 |
Stressorer och upplevelser av stress bland sjuksköterskor inom akutsjukvård - en litteraturstudieÅkerblom, Magnus, Enheim, Glenn January 2009 (has links)
Inledning: Dagens hälso- och sjukvård innebär en snabb utveckling med avancerad teknologi. Tillsammans med nedskärningar av personal medför det en ändrad förutsättning för sjuksköterskan i dess omvårdnadsarbete. Vårdpersonal är en yrkesgrupp som ofta belastas med både höga sociala och psykiska krav. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur stress på arbetsplatsen påverkade personalen inom akutsjukvård. Metod: Litteraturstudie med artiklar ifrån PubMed och Cinahl som granskats och klassificerats. Resultat: Den höga arbetsbördan och patienters lidande var faktorer som upplevdes stressfyllda bland sjuksköterskor. Det som påverkade arbetstillfredsställelsen var ofta relaterat till arbetsmiljön som till exempel stöd från ledningen, kommunikation, samarbete och stress. Diskussion: Att arbetsbördan är en sådan vanlig stressor är oroväckande och skulle kunna tyda på en otillräcklig arbetsmiljö. Det är viktigt med en god arbetsmiljö och att hålla stressen på en acceptabel nivå. Slutsats: Genom mer forskning och en ökad förståelse kan man förhoppningsvis hitta metoder att minska på den skadliga stressens påverkan på personalen.
|
Page generated in 0.0545 seconds