The purpose of this BA thesis is to study what the rules for foster children were like in Sweden during the 1920s, with a focus on the 1902 and the 1924 law, respectively. The aim of the analysis is to study the similarities and differences between the two legislations. The purpose is also to study how the rules were subsequently followed and possibly changed in practice in Sweden during the years 1920-1930, with a focus on individual cases of foster children in the city of Uppsala. A further purpose of this essay is to investigate a potential application of the theme of this essay in the history subject in school. A didactic purpose is thus to investigate the extent to which the current curriculum for upper secondary school deals with areas that concern individual history and social history. The aim of the analysis is also to both problematize and see the possibilities with an application of the essay topic in teaching. The didactic perspective aims to open for discussion about how individual history could function as arousing interest for students in history teaching. The result shows that the rules for foster children changed in Sweden during the 1920s, mainly regarding the requirement for the municipalities to introduce a child welfare board. Previously, the boards had the task of checking that the foster care was not inappropriate. With the introduction of child welfare boards also came the task of keeping notes of decisions regarding foster children. In addition, the age limit for foster children increased from seven years to 16 years. The rules were largely followed in practice for foster children. Information about the foster children became more detailed after the year 1926. The point where the legislation broke in practice was regarding notification that a foster child has been received, as the time indication changed during the archive study for most of the foster children. The didactic result shows that there are opportunities in dealing with subjects such as social history and individual history in history teaching in upper secondary school. The syllabus touch on both subjects to a high degree, mainly to draw attention to living conditions.

Recently, various crises have occurred that have reminded Swedish authorities of the preparations needed to manage such phenomena. The recent crises are the war in Ukraine, the Covid-19 pandemic, and the man-made climate crisis. The aim of this study is to show how urban agriculture can be used to mitigate negative impacts from future crises. This thesis examines different methods used during the Second World War in Uppsala when its citizens turned to urban agriculture to sustain themselves, by studying the local newspaper, archival material, and photographs. While Sweden was neutral during the war, it still suffered the effects of the conflict, such as rations on food and decreased imports on fertilizers, which brought on the need for creating allotment gardens and land lots. This in turn changed the appearance of the cityscape of Uppsala. This thesis will trace the changes made in the urban environment through a lens of crisis studies. Thus, learning from history, a new solution to climate change and future crises are proposed.

Den här uppsatsen undersöker Uppsalas life science-kluster, i syfte att kartlägga vilka fördelarföretag upplever med att befinna sig här och även vilka brister de ser. I likhet med mycketannan forskning på kluster har Porters diamantmodell utgjort den teoretiska grunden fördenna uppsats, eftersom den illustrerar de huvudsakliga komponenterna i kluster. För attgenomföra studien intervjuades ett urval av representanter från Uppsalabaserade företag inomlife science. Intervjuerna var semi-strukturerade, då uppsatsen har en kvalitativ ansats. Ettantal fördelar och brister framkom. De främsta fördelarna med klustret visade sig varaaffärsmiljön, stadens rykte, universiteten, kompetensförsörjning och infrastrukturen. Bristernavar framför allt var brist på kapital och eventuellt kompetent personal, svårigheter attrekrytera utländsk personal och avsaknad av vissa sorters life science-företag. När resultatensedan kopplades till teorin uppdagades både vissa överenstämmelser och vissa skillnader. Detfanns alltså diskrepans mellan hur diamantmodellen förklarar kluster och hur företag iverkligheten ser på Uppsalas kluster.

Gottsunda is a suburb to the city of Uppsala. A new plan has been made for the area around the center of Gottsunda, where new apartment houses and a sports centre will take place. My proposal of a civic centre in Gottsunda wants to connect the current, strong identity of Gottsunda with the newly planned neighborhood. Both through the chosen materials but also by creating an open public ground floor which refers to the yards around Gottsunda where most of the social life takes place. / I ett grönt område i närheten av Linnés botaniska expeditionsstråk, Herbatio Gottsundensis, växte Gottsunda fram under 1960- och 1970-talet som en miljonprogramsförort till Uppsala. Den sociala gemenskapen i Gottsunda äger primärt rum på gårdarna mellan husen. Men centrum, som idag består av komplexet Gottsunda Centrum, är en sluten byggnad med ett ödsligt inre. Gottsunda kommer snart börja förtätas och området kring Gottsunda Centrum bli en stadsdel i stadsdelen, med nya höga hus. Mitt förslag är en låg byggnad i två plan, med tanken om att varje sida av byggnaden ska relatera till sin omgivning. Framförallt har det varit viktigt att bottenplanet ska bilda öppna publika rum som kopplar till de omkringliggande ytorna runt byggnaden. Jag valt att bearbeta de omkringliggande ytorna med tydliga funktioner - en park, ett torg, en station och en baksida med odling omger nu medborgarhuset och knyter an till de inre publika rummen i byggnaden. På bottenplanet står betongvolymer som inrymmer byggnadens inre funktioner – bibliotek, blackbox och utställning. Man rör sig över de öppna publika ytorna på bottenplanet, mellan bärande betongvolymer. På så sätt accentueras de massiva volymerna på bottenplanet och det bildas en rörelse mellan massa och tomrum, från publik yta till byggnadens inre funktioner. Det övre planet hänger tungt över bottenplanet, och gör sig påmint om aktiviteterna som äger rum där. Genom att ta sig in i de massiva betongvolymerna kommer man upp till det övre planet där bibliotek och ateljé finns. Här är tanken är att skapandet (i ateljéerna) och berättandet (biblioteket) fritt ska kunna ta plats och mötas i de öppna ytorna.

Gottsunda is a suburb to Uppsala where the settlement first and formost consits of multi-dwelling units built as a part of the Million Programme, surrounden by forest and with a large mall in the middle of it. Today the area is classified as ”an especially liable area” with high levels of unemployment and criminality. Still, there is a pride of the hiphop culture which has become huge in this suburb. The artists often sing about concrete, for example ”Sing a Song for Our Concrete”. All of this, is what my concept is based upon: how to use the pride, with concrete as the tool, to focus on the strengths of the community. This in turn makes possible an improvement in the area. In this project, there is an endeavor to use concrete as creatively and with as much variation as possible. The outside of the house is made rational and rectangular. The inside, in turn, is made more sculpturally with an organically formed atrium at the center. You can view the entire building as a meeting between the rational and the organic, just like you can view Gottsunda as the meeting between the Million Programme and the surrounding forest. / Gottsunda är en förort till Uppsala där bebyggelsen framförallt består av lamellhus uppförda som en del av miljonprogrammet, omgivna av skog och med ett stort köpcentrum beläget i mitten. Stadshuset kommer ligga i centrum där det har möjlighet att framträda som en symbol för orten. Idag är området klassat som ”särskilt utsatt område” med höga nivåer av arbetslöshet och kriminalitet. Trots detta finns en utbredd stolthet uttryckt i en hiphop-kultur som blivit gigantisk i orten. Artisterna sjunger ofta om betong, exempelvis ”Sjung en sång för din betong”. Detta har legat som grund till konceptet för projektet: hur man kan använda sig av stoltheten, med betongen som gestaltningsverktyg, för att lägga fokus på styrka och i sin tur möjliggöra en positiv förändring i området. I projektet finns en strävan att använda betongen så variationsrikt och kreativt som möjligt. Utsidan av huset görs rationell och staplande för att prata samma språk som Gottsundas bebyggelse, och insidan görs mer skulptural med sitt centrum i ett organiskt format atrium. Man kan se byggnaden som ett möte mellan rationellt och organiskt, precis som att Gottsunda kan ses som ett möte mellan miljonprogramsbebyggelse och skog.

Denna uppsats undersöker vilka attityder som finns till vertikal odling hos civilingenjörsstudenter inom programmet System i teknik och samhälle (STS) på Uppsala universitet. Studien undersöker olika affärsmodeller för vertikal odling och huruvida de ger upphov till skillnader i attityd hos STS-studenter och analyserar vad dessa attityder baseras på. Undersökningen genomförs med en enkätundersökning där både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas. Resultaten från undersökningen analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av The Theory of Reasoned Action, Transparens, Social- och Disruptiv innovation. Resultatet från undersökningen visar en positiv attityd till vertikal odling som koncept där skillnader i attityd mellan olika affärsmodeller kunde urskiljas, vilket skiljer sig från viss teori. Resultatet tycks gå emot den teori om transparens som presenterades. Vidare konstaterar slutsatsen att osäkerheter och skepsis till vertikal odling sannolikt kan mötas med en ökad spridning av kunskap om vertikal odling för att förtroendet skall öka.

Examensarbetet har dels haft en övergripande skala i form av utarbetande av program utifrån de reella utmaningar som platsens olika aktörer står inför, och dels ett gestaltande genom tillägg. Utmaningarna som projektet har sökt finna svar på utgår från fyra aspekter. • Upplandsmuseet och Riksantikvarieämbetet som driver Gamla Uppsala museum, visar områdets långa historia med fynd från järnåldern, har i en rapport identifierat att byggnaden är ritad för permanenta utställningar vilket gör det svårt att förändra den och kunna förmedla det snabbt växande kunskapsläget. • Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen som har hand om skötseln av gravhögarna har identifierat stora problem med erosion då besökare tenderar att röra sig i specifika mönster och man försöker finna sätt att mana till mer varierad rörelse. • Min personliga observation/reflektion är att området dessutom är svårförstått och orienteringen oklar. • Därtill saknas en skyddad plats under tak för rast och vila för rekreationsområdets besökare.

Denna uppsats avser skiftesreformernas påverkan på Nåntuna, med ett fokus på tidsperioden 1640–1863, och innefattar även konsekvenserna av skiftesreformerna som syns än idag, såväl som områdets omstridda framtid som en del av den aktiva samhällsdebatten i Uppsala stads sydöstra stadsdelar. Undersökningens syfte är att undersöka hur markanvändningen i Nåntuna har förändrats över tid, såväl som hur bebyggelsen och vägarna utvecklats genom skiftesreformernas konsekvenser. För att utföra undersökningen har historiska kartor använts, såväl som ett antalfältanalyser utförts för att se nutida spår efter historiska kvarlämningar. Resultatet av undersökningen visar hur Nåntuna by, och marken omkring har förändrats i takt med skiftesreformerna, innefattande hur fälten delades upp mellan gårdarna, konsoliderades och bysprängningen av Nåntuna by följande laga skiftes verkställande. Efterföljande bysprängningen, ritades den moderna stadsplanen upp för Nåntuna 1973, där gårdar och fält skulle ersättas med radhus och villor. Vid början av 80-talet var denna nybyggnation färdigställd, och Nåntunas utseende har sedan ej förändrats mycket. Gården vid den ursprungliga byn finns kvar i Nåntuna, och används än idag, med fält och hästhagar i bruk runtom gården. Idag karaktäriseras området av dess uppdelning mellan stad och land,samt dess roll som en horisont för Uppsalas pågående expansion inom den sydöstra staden.

No description available.

Området Rosendal är beläget söder om Uppsalas stadskärna. Visionen för området är att det ska vara nära till allt, att alla är välkomna och att närheten till naturen är extra viktig. Dagvattenhanteringen i Rosendal är därför i fokus och ett nytt dagvattenhanteringssystem planeras i området. Syftet med denna studie är att undersöka hur det nya dagvattenhanteringssystemet påverkar den sociala-, ekologiska- och ekonomiska hållbarheten i Rosendal. I studien har en kvalitativ metod använts i form av tre semistrukturerade intervjuer samt en textanalys som genomfördes enligt en tematisk analys. Enligt studien framgår det att den ekologiska hållbarheten har en viktig roll i dagvattenhanteringen eftersom den främjar flera funktioner, som rening och fördröjning av dagvatten. Växtbäddarna främjar den biologiska mångfalden och bidrar till ekosystemtjänster i området. Växtbäddarnas flera funktioner bidrar till en ekonomisk hållbarhet eftersom man inte är i behov av flera olika konstruktioner för att hantera dagvattnet. Den sociala hållbarheten går att koppla till människors välmående och enligt studien framgår det att den gröna infrastrukturen har en stor påverkan på människors välmående.