Uppsala municipality´s goal is to reduce the CO2 emissions by 2050 to an amount of 0.5 ton CO2 per capita per year. This value is a combination of different parts e.g. electricity consumption, isolation of houses and transportation. The transport sector is one of the largest polluters when it comes to CO2 emissions in Uppsala. Therefore the aim of this thesis is to find out, with the help of two future scenarios in the transport field, how it is possible to minimize emissions and come closer to reaching Uppsala’s goal. The two future scenarios were constructed for the transportation sector. They give possible ideas about how to reach a part of that goal. The first scenario suggests taking away all cars in a specially defined environmental zone and expanding public transport so that most of the inhabitants in the city do not need to use a car. Public transport including buses and taxis will be driven with alternative drive systems such as biogas or electricity. Goods transport will be carried out using electrical overhead lines. The information and data used were collected with the help of Uppsala’s municipality, UL, Trafikverket, IVL. The computer simulation program LEAP was fed with the assumptions stemming from these data. This was done in time periods of 10 years, 2013-2020, 2020-2030, 2030-2040 and 2040-2050. In the second scenario, the cars in Uppsala are not be banished, but their engine types will be changed to hybrid, electrical or bioenergy driven ones. The local traffic expansion as well as the use of bionergy discussed in the thesis will also happen in 10 year periods. Whichever scenario is adopted the thesis demonstrates that it is possible to drastically reduce and minimize the quantity of emissions.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta.   Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare. Ett mindre antal upplevde goda överlämningar och en välstrukturerad kunskapsöverföring, medan en stor del av de intervjuade upplevde en bristande eller helt obefintlig kunskapsöverföring i form av överlämning. Det framgick tydligt hur tidsbrist, strukturella brister samt interpersonella relationer påverkade möjligheterna till överlämningar negativt. Kunskapskraven ställda på studiebevakare är outtalade, det som istället premieras är engagemang inom studentdemokratiska verksamheter samt sociala förmåga.   Avslutningsvis diskuterades det stressiga arbetsklimatet studiebevakare verkar inom och hur Uppsala studentkår kan ta lärdom av andra ideella organisationer för att förbättra kunskapsöverföringen. / For almost 170 years, Uppsala student union has been active in student democracy related issues at Uppsala University. The student representatives of Uppsala student union are a major part of Uppsala student unions efforts to protect the rights of students. These student representatives are exchanged every year. The aim of this study was to map and analyze the knowledge transfer between resigning and new student representatives and to investigate which knowledge demands are put on student representatives and why. This was accomplished through interviews with both current and resigned student representatives. Results show big differences in attitudes regarding the knowledge transfer. Negative experiences of knowledge transfers were due to lack of time, lack of structure and due to bad interpersonal relationships. The knowledge demands put on student representatives appear to be implicit. Instead, the main focus was directed to demands on a certain dedication to student democracy and social skill. Lastly, possible explanations for the situation and proposals for future studies were presented.

This report tries to discuss the concept of social sustainability; what it means and how residential development can be made more socially sustainable. This is done by interviewing several and various representatives in JM AB, the municipality of Uppsala and residents of Åriket to explore how JM AB as a housing developer and the municipality are working with issues regarding social sustainability and what the residents in one of the new housing projects themselves think of these issues. The result of these interviews will be compared and analyzed with the prospect of finding common variables and hopefully ways of improvement.This will result in our own recommendations of areas of improvement either by broad initiatives or specific actions to increase the social sustainability. Areas such as meeting places, sustainable functions and joint efforts between different parties. During the work on the report we come in contact with several other areas of interest that we are not able to process ourselves and therefore recommend them for future studies.

Studiens syfte är att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala län har gällande sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistånd för kostnader kopplade till våldsutsatta kvinnors husdjur. För att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valdes en kvantitativ ansats och en enkätundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar från 142 respondenter från sju kommuner i Uppsala län. Enkäten innefattade även en öppen fråga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag.   Tidigare forskning visar att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för våldsutsatta kvinnors husdjur. Vidare framkommer att var femte socialsekreterare erfarit att en våldsutsatt kvinna berättat om våld eller vanvård mot husdjur. Samtidigt som dessa resultat styrker ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur framkommer andra resultat som visar på en okunskap gällande sambandet. Få socialsekreterare vet vart de kan hänvisa våldsutsatta kvinnor med behov av att placera sitt husdjur och endast var femte socialsekreterare har någon gång frågat en våldsutsatt kvinna om det finns husdjur med i bilden. Resultaten visar också att det saknas tydliga riktlinjer och direktiv i hur våldsutsatta kvinnor med husdjur ska hanteras. Vilket stöd och hjälp en våldsutsatt kvinna med husdjur kan få beror således på vilken socialsekreterare hon möter, och dennes kunskap om problematiken.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhällsaktörer som möter våldtäktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. Frågeställningarna är hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhällets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger på intervjuer med fyra informanter från Uppsala Tjejjour samt fyra informanter från Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjälp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strävar vi i resultatet efter att skapa förståelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till våldtäktsdrabbade kvinnor. Resultaten antyder att informanterna upplever att de stödsökande har ett behov av att få sina känslor och upplevelser legitimerade, att de behöver lyfta bort känslor av skuld och skam hos den stödsökande samt tydliggöra att det är ett brott hon har utsatts för. Informanterna från Kvinnofridsenheten beskriver ett mer utvecklat samarbete med andra samhällsaktörer medan informanterna från tjejjouren beskriver en bristande samverkan med andra samhällsaktörer. Även om informanterna upplever att stödarbetet som bedrivs i Uppsala är bra ser de många delar av arbetet som kan och behöver utvecklas. Något som främst behövs införas är enligt informanterna utbildning på alla nivåer för att säkerställa ett bättre bemötande av våldtäktsdrabbade kvinnor hos alla samhällsaktörer.

No description available.

Several statistical studies show that women in developed countries, taken to be facing equal opportunities, are more environmentally benevolent in transport choice than men, as well as shape more environmentally benign (i.e. smaller) mobilities. Some researchers contend that a greater inclusion of women is needed in matters furthering sustainable development within the transport sector, because they believe women to be intrinsically more environmentally conscious. However, few qualitative studies explore the actual reasons behind women's more environmentally sustainable behavior in the transport sector. This qualitative study, conducted in Uppsala, aims to uncover the situation in present-day Sweden, a country renowned for its high level of sustainability and gender equality initiatives. Fourteen in-depth interviews were carried out (allowing for greater insight into the factors informing individuals' transport choices and mobility patterns) with a sample of individuals pertaining to two demographically different neighborhoods (providing an observation of the influence that other demographic and socio-economic factors might have). While the results show certain gendered undertones in the organization of the interviewed individuals' lifestyles, the reasons behind making certain transport choices and shaping one's mobility are reported by the study's subjects to be the same for both men and women. The primary factors guiding the interviewees' choices are predominantly linked to convenience, saving money, and saving time. Although the interviewees speak of facing equal opportunities, however, these appear to be to an extent still influenced by gender, mainly in the meaning ascribed to automobility and an unequal division of labor.

Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi. Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen. I Uppsala kommuns översiktsplan är målet att minska klimatpåverkan genom tekniska miljöinnovationer, vilket tyder på en anpassning som strategi och en svag, möjligen med ansatser till en stark hållbar utveckling. Knivsta kommuns fördjupade översiktsplan poängterar behovet av att se naturens kapacitet som gränssättande för att skapa den sociala och ekonomiska utvecklingen, vilket är en av grundpelarna för en stark hållbar utveckling. Både anpassning och begränsning används som strategier.

Bakgrund: Sedan mitten på 1900-talet har många faktorer kommit att påverka organisationers sätt att samordna och organisera sig. Förändringstryck såsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förändringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populärt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hälso- och sjukvården. De finns dock ett flertal forskare som hävdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i Folktandvården i Uppsala län. Vidare ämnar vi, att utifrån ett klinikperspektiv, påvisa vilken inverkan införandet av balanserade styrkort haft på Folktandvården i Uppsala län. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie utförts på Folktandvården i Uppsala län. Datainsamlingen har skett genom sammanställning av relevant litteratur samt intervjuer med 11 respondenter från ledning samt kliniknivå. Resultat: Vår fallstudie har visat att det balanserade styrkortet har haft en positiv inverkan i Folktandvården i Uppsala län på så sätt att arbetsuppgifterna blivit tydligare i verksamheten. Vi har kunnat se att det balanserade styrkortet går att förankra i en komplex organisation men dock inte problemfritt. Styrkortet kan lätt tendera till att expandera och målen i styrkortet kan bli otydliga för de anställda. För att lyckas krävs ett stort engagemang och delaktighet från alla inom organisationen. Utbildning och kommunikation är centrala delar för att förbättra medarbetarnas förutsättningar till att lyckas med användandet. Ledningens engagemang kan ses som avgörande för att styrkortet ska kunna förankras i verksamhetens olika led.

Denna studie undersöker kopplingen mellan konsumenters, närmare bestämt Uppsalastudenters, intentioner och beteenden när det kommer till klimatvänlig konsumtion av livsmedel. Klimatvänlig konsumtion av livsmedel avgränsades i denna studie till att innefatta faktorerna att handla efter säsong, produktens härkomst, mängd animaliska och vegetabiliska produkter, klimatmärkningar samt val av förpackningar. I studien registrerade nio deltagare sina matinköp under en veckas tid, vilket följdes upp med enskilda intervjuer för att få en ökad förståelse för hur deltagarna resonerade kring sina inköp. Resultatet analyserades med hjälp av teorin Theory of Reasoned Action som är ett verktyg för att försöka förklara de drivkrafter som ligger till grund för en individs beteenden. Under intervjuerna framkom att de aspekter som flest förknippar med att handla klimatvänligt är att äta mer vegetariskt och att handla mer ekologiskt producerade produkter. Detta har många av deltagarna även en positiv intention till. Resultatet visar att intentionens kvalitet är något som till stor del avgör vad utfallet kommer bli. Vissa av deltagarna tar klimataspekterna på väldigt stort allvar och är något som påverkar deras inköp väldigt mycket. I andra fall verkar istället intentioner om att handla mer klimatvänligt inte vara tillräckligt starkt grundade för att påverka inköpen i någon större utsträckning.