Arbetet är ett förslag till ett nytt konstmuseum i Uppsala. Förslaget delar upp det givna programmet för museet i en del med Uppsala Konstmuseums nuvarande samlingar och en utställningshall för temporära utställningar. De två utställningshallarna ligger på vardera sida av Fyrisån och binds samman av en gångbro. I anslutning till bron och de två entréerna ligger café, shop, restaurang och bibliotek. Arbetet har inneburit studier av omkringliggande stadsrum, dess färg och skala, av kommunikationen mellan museets olika delar och ljusföringen i utställningsrummen. / This work is a proposal for a new art museum in Uppsala. The proposal divides the given program for the museum in one part for the existing collections of Uppsala art museum and one art gallery for temporary exhibitions. These two exhibitionrooms are placed on separat sides of fyrisån and are connected with a pedestrian bridge. In connection with the bridge and the two foyers are a café, a restaurant, a shop and a library. The work has been a study in the surrounding cityscape, its colours and scale, as well as a study in the organisation of the different functions and the light of the exhibition halls.

Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5–6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner. Tanken är att även den aningslösa turisten ska kunna urskilja konstmuseet utifrån dess unika och specifika form, hon ska inte ovetandes råka gå förbi ett annars menlöst muséum för att en vecka senare, väl hemma, upptäcka att hon missat museibyggnaden (och dess konst).   Uppsalas nya konstmuseum markerar sig som ett tydligt element på platsen, en volym med en egen identitet. Museet samspelar med stadens befintliga stadslandskap och typologi, läser dess arkitektur och organisation.   Hamnesplanadområdet är idag en korsning av olika byggnadstyper och en produkt av skiftande samhällsplanering där det bl.a. finns hus i park, kvartershus, industribebyggelse och parker. Med en sådan variation är konstmuseet sin enskilda, igenkännbara byggnad.   Uppsalahemisfären är en sammanhållen anläggning som tydligt definierar en yttre gräns. En skulpterad kropp griper tag i den förhållandevis glesa platsen den står på och skapar här en påfallande karaktär.Siktlinjerna är tydliga, konstmuseet blir identifierbart på håll. Från kanterna av Fyrisån blir byggnationen perceptibel i förhållande till den omkringliggande rektangulära bebyggelsen och står som en märkbar referenspunkt. / Distinguishable for Uppsala’s architecture is the cathedral and the castle. A sensitivity to the so-called Uppsala Silhouette (the cathedral and the castle seen from a distance) that has for long characterized the city’s urban planning and is one of several reasons why the number of buildings higher than 5-6 floors is considered to be low. On the west side of Fyrisån are some additional architectural landmarks, including Gustanavium and Carolina Rediviva, these are also a part of this cultural and historical node of attractions.   Uppsala’s new art museum, at the harbour-esplanade area, will in the best of cases figure in this knot of landmarks. The idea is that even the most oblivious tourist could differentiate the art museum based on its unique and specific form, she should not accidentally happen to walk past an otherwise tedious museum for a week later, well at home, discover to have missed the museum (and its art).   Uppsala’s new art museum marks itself as an explicit part of the place, a volume with its own identity. The museum interacts with the city’s existing urban landscapes and typology, reads its architecture and organization.  The Harbour-esplanade area is today an intersection of various building types and a product of the diverse urban planning, where there is e.g. house in park, block house, industrial buildings and parks. With such variation the art museum stand as an individual, recognizable building.   The Uppsala Hemisphere is a cohesive system that clearly defines an outer boundary. A sculpted body grabs the relatively sparse site it stands on and creates here a striking character.The visibility lines are clear, the art museum is identifiable from a distance. From the edges of Fyrisån the construction becomes perceptible in relation to the surrounding rectangular buildings, and stands as a marked reference point.

Två av arkitekturhistoriens främsta teoretiker, Andrea Palladio (1508-80) och Le Corbusier (1887-1965), är goda representanter för arkitekturens två huvudgrenar; klassicismen och modernismen. Samtidigt som arkitekterna i mycket utgör varandras motpoler, verkade de båda för strikta ideal beträffande hur god arkitektur skall utföras. Deras respektive avtryck i historien bör inte passeras onämnda i den hastigaste av sammanfattningar; palladianismen användes som stilbegrepp fram tills på 1920-talet då Le Corbusiers läror tog avstamp för att alltjämt hemsöka oss i dagens härskandenyfunktionalism. Idén att ställa dessa giganter mot varandra, jämföra deras huvudsakliga ståndpunkter och söka sammanföra dessa i en ny form av kompositstil, väcktes efter en inventering av den plats som projektet är avsett att behandla. Närområdet kring platsen intill Fyrisån i Uppsala, erbjuder en rad arkitektoniska stilar från 1800-talets empir till modern nyfunkis. Allra närmast ligger ett postmoderntbostadshus och ett modernistiskt kontorskomplex i corbusiansk anda. I denna miljö skall ett nytt museum resas; ett museum som skall sammanföra gammalt och nytt, till innehåll liksom utsida. / Two of the foremost theorists in architectural history; Andrea Palladio (1508-80) and Le Corbusier (1887-1965), are both good representatives of architectures two main branches; classicism and modernism. The architects are direct opposites in many aspects. However, they are both advocates of strict rules of producing good architecture. Their imprints in architectural history are inevitable in the briefest of summarys. The concept of putting these architect giants face to face, comparing their main points of theory and trying to combine them in a neverseen composit style, was developed as a result of an inventory of the site. In the surroundings of the Fyris River in central Uppsala, there is a vast amount of architectural styles, reaching from early 19th century neo-classicism to modern day neo-modernmism. Closest to the site, there is a post-modern residential building complex and some modernistic office buildings in true corbusian spirit. In these invironments, a new museum will be risen, a house of the new and the old, inside and outside.

Abstract Konstenshus.nu är en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag återfinns Uppsalas konstmuseum i  den södra flygeln på Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som ställs på ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet på ett bättre sätt.En tomt invid det nya resecentumet i  den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten. Det har kandidatarbetet är resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs på kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsväven, igenom att utifrån ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck. / Abstract Konstenshus.nu is an organisation that works for the common art scene in the city of Uppsala, Sweden. Today, the art museum is housed in the south wing of Uppsala castle, and is considered a poor location for an art museum, due to the lack of flexible spaces and deficient lighting conditions.Konstenshus.nu is investigating the possibility of acquiring a new building that will serve as a better host for art exhibitions and to promote Uppsalas art scene in a more optimal manner.   This bachelor thesis project is the result of an architectural investigation of the museum typology. The aim was to provide new insights into how a new art museum at the Kattalin-lot, a property close to Uppsalas new train- and bus station could be designed. The primary focus in the thesis project was to design an art museum that could contribute with architectural and esthetical values, by assigning the  building a unique expression, placing it in stark contrast in relationship to the surrounding urban fabric.

Frågan om ett nytt konstmuseum i Uppsala har varit under ständig debatt de senaste åren. Den 27 maj 2020 fattade kommunstyrelsen i Uppsala ett beslut om att lokalisera ett konstmuseum på antingen Uppsala slott eller kvarteret Kaniken. Uppsala står idag inför en stor förändring, där förutsättningarna för butiker förändras i takt med e-handeln. Det har hittills skett relativt obemärkt men har nu, inte minst under den pågående pandemin, på allvar blivit en faktor att räkna med och förhålla sig till. Platsen där projektet utgår ifrån är kvarteret Kaniken. Ett kvarter centralt placerat vid västra delen av Fyrisån. Byggnaderna i kvarteret har tidigare använts som tryckerilokaler för almanackor, men används idag främst som biosalonger för allmänheten. Lokalerna har bra förutsättningar för ljuskänslig konst, och i arbetet argumenteras om hur den befintliga byggnaden kan sättas in i en samtida kontext för ett nytt konstmuseum. / The question of a new art museum in Uppsala has been under constant debate in recent years. On 27 May 2020, the municipal board in Uppsala made a decision to locate an art museum at either Uppsala Castle or the Kaniken district.Uppsala is today facing a major change, where the conditions for stores change in step with e-commerce. It has so far happened relatively unnoticed but has now, not least during the ongoing pandemic, seriously become a factor to reckon with and relate to.The place where the project is based is the Kaniken neighborhood. A block centrally located at the western part of Fyrisån. The buildings in the block have previously been used as printing premises for almanacs, but today are mainly used as cinemas for the general public. The premises have good conditions for light-sensitive art, and the work argues about how the existing building can be placed in a contemporary context for a new art museum.

Denna uppsats syftar att undersöka hur unga studenter samtalar och skapar diskursen kring kortvariga sexuella relationer och även diskursens jämställdhet på Uppsala universitet ur ett jämförande könsperspektiv. Studien grundar sig i sex kvalitativt strukturerade intervjuer genomförda med studenter i åldrarna 18-25 med varierande studietid på universitetet. Det teoretiska underlaget utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv enligt Potter & Wetherell. Resultatet av studien påvisar att diskursen prominent kretsar kring ett antal tolkningsrepertoarer som skiljer könen åt, där männen är mer traditionellt lagda sett till normer och redan etablerade system och kvinnorna nytänkande, med en insikt till förändring inom diskursen. Resultatet påvisar även, i samklang med tidigare forskning, att det existerar substantiella skillnader gällande jämställdheten inom diskursen och att det existerar skillnader i hur män och kvinnor vill bearbeta denna, där männen anser det mer jämställt och kvinnorna icke jämställt.

The crania from a mass grave associated to the Battle of Good Friday (1520) in Uppsala were re-examined in this study. The total skeletal material has been analysed before, but blunt force trauma was excluded and therefore a comprehensive trauma pattern could not be presented. In the current study, the perimortem cranial weapon-related trauma was examined by reconstructing the crania and conducting a trauma analysis. Standardised methods were used to identify and document blunt, sharp and puncture trauma. The results reveal that new blunt and sharp force trauma as well as one puncture trauma could be identified. Furthermore, the majority of weapon-related trauma were identified as sharp injuries, less than ten percent as blunt injuries and a few as puncture injuries. The cranial trauma pattern is interpreted to reflect the battle tactics, the situations in the battle, as well as the armour and weapons used by the soldiers. The notion of sharp force injuries forming the majority of trauma could imply that bladed weapons were used the most and blunt weapons were used less or caused less injuries visible on bone. The dominance of cranial trauma might indicate that head was a primary target. The trauma pattern implies that blunt weapons were used at least in face-to-face combat and bladed weapons were used in a variety of situations from face-to-face fight to more chaotic situations and against fleeing soldiers. Most of the new documented injuries were observable or easier to observe during or after the cranial reconstruction, indicating that reconstructing the crania is important for observing and identifying the maximal number of injuries possible. / Kranier från en massgrav kopplad till Långfredagsslaget 1520 i Uppsala har analyserats. Hela skelettmaterialet har undersökts tidigare, men trubbig våld fick uteslutas och en komplett bild av traumamönster har tidigare inte presenterats. I denna studie undersöktes spår efter perimortalt vapenrelaterad våld via rekonstruktioner av kranierna och efterföljande trauma-analyser. Standardiserade metoder användes för att identifiera och dokumentera spår av skarpt, trubbig och penetrerande våld. Resultaten visar att nya spår av trubbiga och skarpa skador samt en penetrationsskada kunde identifieras. Vidare framkom att majoriteten av vapenrelaterade skador var skarpa, mindre än en tiondedel var trubbiga och få var penetrerande. Skademönstren hos kranierna tolkas reflektera stridstekniker och situationen i slaget, samt möjlig utrustning och vapen som användes i slaget. Att majoriteten av skador är skarpa kan tyda på att blankvapen var de mest använda och att krossvapen användes mindre, eller orsakade färre skador som syns på ben. Det stora antalet kraniala skador tyder på att huvud var ett primärt mål för huggen. Skademönstren indikerar att krossvapen användes åtminstone i närstrid och att blankvapen användes i varierande situationer från närstrid till mer kaotiska stridsituationer och motflyende män. De flesta av nya vapenrelaterade skador kunde observeras eller blev lättare att observeras under eller efter rekonstruktionen av kranier. Detta tyder på att rekonstruera kranier är viktigt för att identifiera det mesta möjliga antal skador.

Den tilltagande tillsättningen av policyprofessionella, menar flera forskare kan vara ett demokratiskt problem. Trots detta finns en avsaknad av forskning som studerar vad policyprofessionella faktiskt gör på kommunal nivå och vilken påverkan de har i politiska beslutsprocesser. Denna uppsats ämnar bidra till forskningen om policyprofessionella genom att undersöka hur stor roll de politiska sekreterarna i Uppsala har i kommunala beslutsprocesser? Genom 9 semistrukturerade intervjuer, med 6 politiska sekreterare från olika partier och 3 nämndsekreterare försöker denna frågeställning besvaras. Intervjuerna var designade för att täcka områdena: Arbetets uppgifter och innehåll, relation till politiken och den politiska ledningen, relation till förvaltningen samt motivation och karriär. Som bakgrund gjordes en kvalitativ textanalys där alla arbetsbeskrivningar som kunde hittas för politiska sekreterare i Uppsala jämfördes. Resultatet visar att sekreterarna har stor frihet att kunna välja de arbetsuppgifter de tycker är viktiga för partiet att ta tag i, de har en viktig roll i politiken, de kan påverka politikens inriktning, de spelar en viktig roll i opinionsbildningen utåt, genom att bland annat arbeta mot media samt skriva tal och texter åt sina politiker. De politiska sekreterarna kan ha en stor roll i beslutsprocesser men den varierar mellan olika politiska sekreterare, och det finns en tydlig gränsdragning mellan de politiska sekreterarna samt den delen av förvaltningen som undersökts. De politiska sekreterarna vill jobba med politik och ha påverkansmakt samtidigt som de inte vill vara offentliga likt politiker eller ha deras ansvar.    Uppsatsen bidrar till kunskapen om vad de policyprofessionella gör på kommunal nivå. Eftersom Sveriges kommuner är olika kan det vara svårt att generalisera resultatet till andra kommuner. Men om det finns kommuner som har politiker och politiskt anställda med liknande utbildningsbakgrund som Uppsala, är den externa validiteten antagligen ganska hög.

Att kvinnor på samma villkor som män ska kunna röra sig fritt i stadens offentliga rum är en förutsättning för samma medborgerliga rättigheter. Trots att både män och kvinnor idag har samma formella tillgång, finns ändå hinder och begränsningar som påverkar kvinnans rörelse i staden. Detta skapar olika förutsättningar för män och kvinnor. Att platser för transport och resande är tillgängliga för alla är också viktigt. Uppsala resecentrum är ett offentligt rum för resor där många kvinnor upplever otrygghet. I uppsatsen studeras hur kvinnor begränsas på Uppsala resecentrum och hur exkluderingen yttrar sig i media. Det leder till frågor om vilka faktorer som påverkar kvinnors begränsning och hur kvinnors rörelse i det offentliga rummet berörs. Resultatet visar att media förmedlar en bild av Resecentrum som manligt kodat. Många händelser kopplat till hot mot kvinnor präglar platsen. Rädslan att bli utsatt för våld eller trakasserier påverkar begränsningen. Kommunens trygghetsåtgärder riskerar också att göra andra platser otrygga och kameraövervakning kan både anses inkludera och exkludera kvinnor.

Den här studien undersöker varför studenter på universitet i Uppsala väljer att stanna kvar i staden efter sin studietid och hur de väljer bostadsområde inom Uppsala. Studien undersöker ett fenomen med brett spektrum av påverkande faktorer. För att fånga denna komplexitet fokuserar studien på flertalet perspektiv: socialt & psykosocialt, geografiskt, kulturellt och ekonomiskt. Den använder sig av semistrukturerade intervjuer och involverar sex deltagare för datainsamling. Studien är induktiv och ger mycket utrymme för deltagarnas subjektiva upplevelser. Undersökningen finner att deltagarna främst påverkas av närhet till familj när det gäller beslutet att stanna kvar i Uppsala, men även av närhet till ett socialt nätverk, ekonomiska kostnader och hur enkelt det är att ta sig runt i staden. När det kommer till val av bostadsområde är vardagsrörlighet, närhet till natur, en känsla av trygghet och budget de mest framträdande faktorerna. Beslutsprocessen är komplex och innefattar många överväganden mellan olika preferenser där ekonomi fungerar som en begränsande faktor.