Global warming is one of the most debated environmental issues right now, and it could be argued that it is important to study how the phenomenon is treated in schools. The main purpose of this study is to put students’ knowledge about global warming in relation with the control documents for chemistry, biology and physics studies. Interviews have been conducted with six students in the 9th grade. The conclusion of the survey indicates that the students generally have a satisfying knowledge about the phenomenon and that they know how they should behave from an environmental perspective.

I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå. Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning. Skillnader som undersöks länderna emellan är klimat, fastigheters energiprestanda, vanor, hyressättningssystem, affärsmodell för energiförsäljning samt lagstiftning. I rapporten beskrivs också de tekniker man använder samt dess för- och nackdelar. Målet med arbetet är att öka förståelsen och kunskapen inom området samt visa på andra länders erfarenheter och lösningar. Vad man kan se av jämförelsen är att Sverige i många fall har liknande förutsättningar som Tyskland och Danmark. Det finns även en del skillnader. Exempelvis kan det i Sverige vara svårt att föra över värmekostnaden separat från grundhyran, vilket inte varit något problem i Tyskland där man redan har kallhyra för sig och driftskostnader för sig. Däremot skulle man förmodligen i Sverige spara mer energi vid ett införande av ett sådant system, i absoluta tal på grund av vårt kallare klimat. Vad gäller lagstiftningen inom området i Danmark och Tyskland kan man se att den fungerar på ett liknande sätt. Det europeiska energidirektivet, EED, skulle om det går igenom i sin nuvarande form kunna tvinga även Sverige att lagstifta om ett obligatoriskt införande av individuell mätning och debitering. / Today it is unusual to use consumption based billing of heat in Swedish apartment buildings. This is more common in the rest of Europe and this study aims to learn about experiences and possible problems from Germany and Denmark, which are countries who have this system implemented in their law. The current study is made on behalf of the Swedish Union of Tenants, the Swedish Association of Public Housing Companies (SABO) and the Swedish Property Federation as part of a project where these organizations want to establish a recommendation for their members if they would like to start using the method. Differences within countries that are examined include climate, the property´s energy performance, local habits, rent-setting system, business model for energy sales and the law. The techniques to measure consumption are also described. The main objective of this report is to increase understanding and knowledge in this subject. The report is meant to serve as a basis for a recommendation on introducing this system in Sweden. As can be seen from the comparison, Sweden in many cases has similar conditions as Germany and Denmark. There are also substantial differences. For example it may be difficult to transfer heating costs separately from the basic rent because of the Swedish rent-setting system. Due to the colder climate in Sweden, the energy savings would be greater in absolute terms. It can also be seen that German and Danish laws regulates the market in a similar way. If implemented in Sweden in its current form, the European Energy Directive could force legislation for the mandatory introduction of the system.

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ”Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?” och ”Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?” För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ”vetenskaplig osäkerhetsgestaltning”, ”tvetydighetsgestaltning” och ”ekonomisk gestaltning” som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism. Resultatet visade att vetenskaplig osäkerhetsgestaltning främst förekom i reportage och att den var tydligast i brittisk och amerikansk dagspress. Ekonomisk gestaltning och tvetydighetsgestaltning förekom endast i ledare. Den slutsats som drogs var att gestaltningar som kan kopplas till klimatskepticism gick att finna i samtliga undersökta dagstidningar. Dessa gestaltningar kan på olika sätt förminska allvaret med klimatproblemen eller framställa klimatproblemen som osäkra.

Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har som syfte att undersöka några åtgärder för minskade uppvärmningskostnader. Då det byggs mycket nytt idag får man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvändning är att minimera uppvärmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda åtgärder beräknats på en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mätningar och information från villans byggnadsbeskrivning beräknas byggnadsdelarnas U-värden. Köldbryggor beräknas med datorprogram. Genom vetskap om ortens gradtimmar kan de totala energiförlusterna beräknas, som är transmissionsförluster, köldbryggor och ventilationsförluster. Tillskott från gratisvärme räknas in. Åtgärder som beräknas är sänkt inomhustemperatur, som är en enkel lösning och inte kräver någon investering av pengar. Sänker man temperaturen i denna villa 1 ºC så sparar man ca. 9% energi varje år, vilket blir 2158 kr per år. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är också relativt enkelt. För att uppnå en isoleringstjocklek på 500 mm används lösull. Denna åtgärd ger besparing på 2193 kr varje år vilket ger en återbetalningstid på knappt 6 år med arbete och materialkostnader inräknat. Att byta till nya fönster kostar desto mer och är inte lönsamt om de befintliga fönstren inte är i behov av att bytas ut. De fönster som används är 3-glasfönster med isolerruta. Med ett U-värde på 1,2 fås den lägsta återbetalningstiden på 24 år. Att byta till ett ventilationssystem av typen FTX har för denna villa en återbetalningstid på 10 år vilket är en rimlig åtgärd. Det förutsätter då att ventilationsaggregatet är i drift hela året och inte kräver någon eftervärmning av tilluften.

<p>Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har som syfte att undersöka några åtgärder för minskade uppvärmningskostnader. Då det byggs mycket nytt idag får man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvändning är att minimera uppvärmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda åtgärder beräknats på en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mätningar och information från villans byggnadsbeskrivning beräknas byggnadsdelarnas U-värden. Köldbryggor beräknas med datorprogram. Genom vetskap om ortens gradtimmar kan de totala energiförlusterna beräknas, som är transmissionsförluster, köldbryggor och ventilationsförluster. Tillskott från gratisvärme räknas in.</p><p>Åtgärder som beräknas är sänkt inomhustemperatur, som är en enkel lösning och inte kräver någon investering av pengar. Sänker man temperaturen i denna villa 1 ºC så sparar man ca. 9% energi varje år, vilket blir 2158 kr per år. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är också relativt enkelt. För att uppnå en isoleringstjocklek på 500 mm används lösull. Denna åtgärd ger besparing på 2193 kr varje år vilket ger en återbetalningstid på knappt 6 år med arbete och materialkostnader inräknat. Att byta till nya fönster kostar desto mer och är inte lönsamt om de befintliga fönstren inte är i behov av att bytas ut. De fönster som används är 3-glasfönster med isolerruta. Med ett U-värde på 1,2 fås den lägsta återbetalningstiden på 24 år. Att byta till ett ventilationssystem av typen FTX har för denna villa en återbetalningstid på 10 år vilket är en rimlig åtgärd. Det förutsätter då att ventilationsaggregatet är i drift hela året och inte kräver någon eftervärmning av tilluften.</p>

Bakgrund: Fotboll är idag den största sporten i Sverige med cirka 600 000 utövare. Att vara fysiskt aktiv medför många positiva effekter, men med träning och fysisk aktivitet löper man dock en ökad risk för att drabbas av olika skadetyper. Olika möjligheter finns att förebygga och minska antalet skador, exempelvis genom skadeförebyggande träning och uppvärmning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning inom junior-och seniorfotboll på amatörnivå. Metod: Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter som besvarades av 30 amatörtränare inom fotboll. Både damlag, herrlag, flicklag och pojklag representerades. Enkäterna analyserades kvalitativt och kvantitativt genom deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visade att samtliga lag värmde upp innan träning och att 23 av 30 lag utförde någon typ av skadeförebyggande träning. Den skadeförebyggande träningen syftade till större del att förebygga knäskador hos kvinnor och flickor, medan muskelskador var vanligare att förebygga hos män och pojkar. Tränarna upplevde att de vanligast förekommande skadorna var muskelbristningar i låret hos kvinnor, män och pojkar, medan den vanligaste skadetypen hos flickor var knäskador. Generellt var skadorna jämnt fördelade över säsongen både hos juniorer och seniorer. 80 % av tränarna ansåg att mer kunskap och utbildning behövs inom främst akut omhändertagande och skador i allmänhet. Diskussion/Konklusion: Ökad kunskap och utbildning för fotbollstränare inom skador och skadeförebyggande träning skulle kunna minska antalet skador hos fotbollsspelare. Det skulle i förlängningen gynna både enskilda individer och samhället i stort.

This essay is based on a survey of student’s attitudes and knowledge about global warming. A survey was used to obtain answers. The questionnaire is divided into three different stages. Some whit knowledge- based questions, one whit self-assessing questions and some with selffulfilling questions. Several studies have been created to survey students’ attitudes and knowledge, to see if there are knowledge gaps among university student, and to see if the universities lack certain teaching components. In the results, it was noted that Karlstad’s students had relatively low level of knowledge and assessed their own knowledge relatively high to the actual knowledge they hold. The students felt that society cares about global warming to some extent, and they want to counteract global warming but at the same time adapt society to the climate of the future. As an Australian study, (Pfautsch . and Gray 2017), the Karlstad students had an equal view as the Australian students of how to evaluate various sources of global warming, for example, politicians, classic media and social media were ranked among all as very unreliable sources.

Hypotermi, kroppstemperatur under 36 °C, har sedan länge varit känt som en riskfaktor för komplikationer inom akutsjukvården. Oavsiktlig perioperativ hypotermi orsakar oönskade fysiologiska effekter som är förenade med postoperativ morbiditet. Intraoperativt sker värmeavdunstning främst genom hud, luftvägar och operationssår vilket bidrar till sänkt kroppstemperatur perioperativt. Dessutom hämmar generell anestesi kroppens egen förmåga till temperaturreglering. För att upprätthålla hög patientsäkerhet behöver specialistsjuksköterskan ha kunskap om vilka omvårdnads- och medicinskaåtgärder som förebygger perioperativ hypotermi. Syftet var att beskriva preoperativa omvårdnads- och medicinska åtgärder som utförs för att förebygga perioperativ hypotermi. Samt att beskriva vilka åtgärder som visats ha denna effekt och hur förebyggande åtgärder relaterar till risker gällande patientsäkerhet. En litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökningen genomfördes i PubMed, CINAHL och SweMed. Sammanställningen i den här litteraturöversikten bygger på femton kvantitativa artiklars resultat vilka analyserades genom en tematisk analys. Resultatet sammanfattades i fyra kategorier; aktiv uppvärmning preoperativt, passiv uppvärmning preoperativt, medicinskintervention preoperativt samt patientsäkerhet i samband med värmebevarande interventioner. Totalt beskrevs 20 värmebevarande interventioner av vilka 13 resulterade i en signifikant högre kroppstemperatur intraoperativt. Resultatet påvisade ingen patientsäkerhetsrisk i samband med den preoperativa värmebehandlingen, att istället utesluta värmebevarande intervention preoperativt korrelerade med en ökad risk för oavsiktlig hypotermi och därmed komplikationer. Slutsatsen som dras ur denna litteraturöversikt är att inga patientsäkerhetsrisker identifierades i samband med preoperativ uppvärmning. De uppmätta effekterna av de värmebevarande interventionerna har påvisats uteblivna eller positiva, alltså har inte några negativa konsekvenser av preoperativ uppvärmning identifierats. Resultatet visar på att utesluta värmebevarande intervention kan leda till oavsiktlig hypotermi samt komplikationer för patienten. Majoriteten av de preoperativa värmebevarande interventionerna resulterade i en signifikant högre kroppstemperatur intraoperativt. Sammanfattningsvis bridrar specialistsjuksköterskan till säker vård genom preoperativ uppvärmning för att minska risken för hypotermi och dess medföljande komplikationer.

Målet med denna studie är att ta fram en metodik och beräkningsmodell för att beräkna återladdningsmängd och dess effekter på ett bergvärmesystem som kan användas tillsammans med simuleringsverktyget för bergvärmesystem Earth Energy Designer (EED) och som kan hantera olika återladdningsmetoder. Syftet med studien är att automatisera och effektivisera beräkningen av optimal återladdning.  För att utföra detta skapades en beräkningsmall i Microsoft Excel. I mallen kan användaren importera effekter från den valda återladdningsmetoden, beroende på bergvärmesystemets värmebärartemperaturer. I de fall som återladdningeffekten är beroende av utomhustemperaturen kan även dessa importeras i mallen. Därefter, så kan användaren simulera bergvärmesystemet i EED där temperaturer beräknas. Dessa kan sedan importeras till beräkningsmallen och effekter beroende på de aktuella temperaturerna kan beräknas. Effekterna kan sedan bli exporterade till EED och bergvärmesystemet kan återigen simuleras och nya temperaturer uppstår. Denna process måste repeteras tills dess att konvergens uppnåtts och temperaturerna slutar ändras mellan simuleringarna. Den utvecklade beräkningsmodellen och metodiken har sedan tillämpats på en fallstudie där det projekterade bergvärmesystemet ska leverera värme till en förskola i Luleå kommun. Detta GSHP-system har 16 borrhål, dimensionerat för att möta förskolans värmebehov och därav är det väldimensionerat. På grund av implementeringen av återladdning så har antalet borrhål reducerats så att bergvärmesystemet blir underdimensionerat, effekterna av återladdning på detta system har utvärderats och jämförts med det väldimensionerade bergvärmesystemet. Fyra fall av återladdning har blivit implementerade. I samtliga fall har bergvärmesystemet återladdats med kylmedelkylare men återladdningseffekten och energin har varierat mellan de olika fallen.  Resultaten visade att genom återladdningen kan både temperaturen på värmebäraren i borrhålen och COP höjas. Detta leder till att energin som behöver tillföras värmepumpen minskar liksom driftkostnaden för densamma. Vid en ekonomisk analys för det väldimensionerade, underdimensionerade bergvärmesystemet utan återladdning samt de fallen där återladdning implementerats visade resultaten dock att den totala livscykelkostnaden blev större för de fallen med återladdning än de fallen utan. Detta beror på att både den totala drift och installationskostnaden för systemen blir större när återladdningen implementerats än när det inte görs. Detta trots att investeringskostnaden för borrhålen minskar när antalet borrhål minskar samt att energin som krävs till värmepumpen minskar när återladdning implementerats. Slutsatsen som kan dras av studien är att en beräkningsmodell och metodik för att beräkna återladdning och dess effekter på ett bergvärmesystem kunde skapas. Modellen och metodiken kan också användas tillsammans med EED för flera typer av återladdning men i denna studie har den enbart implementeras med en återladdningsmetod. Rörande effekterna av återladdning med den implementerade återladdningsmetoden på borrhålen, så visade resultatet att återladdning med kylmedelkylare i detta fall inte är ekonomiskt lönsamt och ska bara implementerats om det är något som krävs om det till exempel skulle vara begränsad yta för borrning av borrhål. Detta är dock något som måste beräknas i varje enskilt fall av återladdning.

Introduktion/bakgrund: Uppvärmning är en allmänt vedertagen rutin för fysiskt aktiva. Enlitteraturstudie från 2006 har undersökt effekten av uppvärmning som skadeförebyggandemekanism, konklusionen i artikeln var att uppvärmningens skadeförebyggande effekt är osäker.Framstående organisationer som IOC och FIFA har tagit mer ansvar för atleternas hälsa genomatt investera resurser i forskningsprogram för att minska antalet skador inom idrott, däriblandskapandet av uppvärmningsprogram med skadeförebyggande syfte.Syfte: Syftet var att sammanställa vetenskap som undersöker om uppvärmning medskadeförebyggande syfte minskar skaderisken för fysiskt aktiva.Metod: Sökning har gjorts i fyra dataser PubMed, PEDro, Cinahl, Medline. Sökorden var―warm-up‖, ―warm up‖, ―warming up‖, ―injury‖ och ―injury prevention‖. Inklusionskriterier varRCT-studier, daterade från 2006 tills vårt sökdatum. Studier som undersökt prestation och effektpå biomekaniska faktorer exkluderades.Resultat: 10 av 16 artiklar visar på skadeförebyggande effekt för interventionsgrupperna. 8 avdessa 10 artiklar var gjorda på deltagare i tonåren eller yngre.Konklusion: Resultaten pekar på att uppvärmingsprogram med skadeförebyggande syfteminskar skaderisken mer på yngre individer som ännu inte har utvecklat sina rörelsemönster tillfullo jämfört med vuxna individer. Mer forskning behövs där kontrollgruppernas uppvärmningstandardiseras för att öka studiernas kvalité samt där uppvärmningsprogrammens effekt påskadeförebyggande biomekaniska variabler tas i beaktning och inte enbart antal skador.