Enligt Socialstyrelsen påverkar missbruk föräldrars förmåga att tillgodose sina barns behov. Barn som växer upp med föräldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa på olika sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män med missbruksproblematik upplevt sin uppväxt och om de tror att den påverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig på ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar på intervjupersonernas berättelser och resultaten presenteras i berättande form med citat. Två kvinnor och två män intervjuades för att kunna göra en jämförelse utifrån ett genusperspektiv. Resultatet visar att tre av de fyra intervjupersonernas uppväxt karaktäriserats av missbruk, psykisk ohälsa och försummelse. Tre av fyra intervjupersoner menar att man inte vill att ens egna barn ska behöva ha en sådan uppväxt som man själv hade, samtidigt visar det att man inte kunnat tillgodose sina barns behov till fullo på grund av eget missbruk. Samtliga intervjupersoner anser att deras uppväxt på något sätt påverkat att de hamnat i missbruk.

<p>Alkoholkonsumtionen stiger varje år för högriskkonsumenterna i Sverige. Det leder till ökad risk för individ- och samhällsproblem. Enligt tidigare empirisk forskning predicerar både genetiska och miljömässiga faktorer ett alkoholmissbruk. Missbruket föregås ofta av dysfunktionella familjeförhållanden, alkoholism i släkten, misshandel under uppväxten samt en tidig alkolholdebut. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för missbrukarens subjektiva upplevelser av uppväxtsituationen och missbrukets betydelse för individen. Deltagarna var sex män och fyra kvinnor från Anonyma Alkoholister. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en deskription av deltagarnas upplevelser. Studien visar att osunda familjeförhållanden, en tidig alkoholdebut, otrygghet inombords, tillgänglighet av alkohol och brist på känslomässigt engagemang från föräldrarnas sida upplevs vara delfaktorer. De tycks delvis påverka och utlösa missbruket. Dålig självkänsla och lågt självförtroende ger en inre tomhet och känsla av att vilja fly bort från verkligheten med hjälp av alkoholen.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppväxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppväxten som kan påverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som är viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig på fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berättelser om sin uppväxt. Studiens avsikt har varit att utifrån inlärningsteoretiska utgångspunkter förstå uppväxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan påverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Resultat och slutsatser visar på att det finns många faktorer som kan utgöra en risk i uppväxten som kan leda till ett missbruk. Riskfaktorerna finns på olika plan hos individen, det vill säga på ett personligt plan, inom familjen, skolan med mera och samspelar med varandra. Några riskfaktorer som framkom var bland annat missbrukande förälder/föräldrar, tidig alkoholdebut, låg social kontroll, bristfällig eller avsaknad förmåga att hantera känslor. Några skyddsfaktorer som framkom var bland annat regler och rutiner, tillsyn från föräldrar, förmåga att hantera känslor samt ökad impulskontroll.

Alkoholkonsumtionen stiger varje år för högriskkonsumenterna i Sverige. Det leder till ökad risk för individ- och samhällsproblem. Enligt tidigare empirisk forskning predicerar både genetiska och miljömässiga faktorer ett alkoholmissbruk. Missbruket föregås ofta av dysfunktionella familjeförhållanden, alkoholism i släkten, misshandel under uppväxten samt en tidig alkolholdebut. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för missbrukarens subjektiva upplevelser av uppväxtsituationen och missbrukets betydelse för individen. Deltagarna var sex män och fyra kvinnor från Anonyma Alkoholister. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en deskription av deltagarnas upplevelser. Studien visar att osunda familjeförhållanden, en tidig alkoholdebut, otrygghet inombords, tillgänglighet av alkohol och brist på känslomässigt engagemang från föräldrarnas sida upplevs vara delfaktorer. De tycks delvis påverka och utlösa missbruket. Dålig självkänsla och lågt självförtroende ger en inre tomhet och känsla av att vilja fly bort från verkligheten med hjälp av alkoholen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och på fritiden. • Hur är elevernas inställning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan? • Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång? • Finns det något samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan? Metod Vi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm. Resultat Resultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte. Utövandet av friluftsliv minskar med åren för både män och kvinnor. Innan de fyllde 12 år var flickorna ute i naturen oftare än pojkarna, men denna skillnad jämnas ut och är inte längre signifikant för det senaste året. Resultaten tyder på att hur mycket man har utövat friluftsliv under det senaste året och mellan 12 och 15 års ålder påverkar elevernas allmänna inställning till friluftslivsundervisningen, hur meningsfull de tycker att den är och om de vill ha mer friluftsliv i skolan. Kön, bostadsområde och hur ofta man var ute i naturen innan man fyllde 12 år hade ingen signifikant påverkan. Slutsats Vår slutsats är att ju oftare man är ute i naturen som ungdom, dvs. efter att man har fyllt 12 år, påverkar den allmänna inställningen till och upplevelsen av friluftsliv positivt. Vi anser därför att skolan bör sträva efter att främja elevers möjlighet till att vistas ute i naturen i skolan. / Aim The aim of the study was to examine students' relationship to friluftsliv at school and during their free time. • What are the students' attitudes to and experience of friluftsliv education in school? • What experiences of friluftsliv do students have from their childhood, free time and schooling? • Is there a correlation between how much friluftsliv you have exercised during your upbringing and attitudes towards and experiences of the teaching of friluftsliv in school? Method We have in this study used a quantitative method to get a generalizable picture of our sample and to be able to perform statistical calculations. We used a questionnaire that addressed issues of students' experiences of and approaches to friluftsliv. The questionnaire was distributed to 225 students who were selected from a convenience sample, divided into two high schools in a suburb south of Stockholm. Results The results of this study shows that students generally have a positive attitude to the teaching of friluftsliv in school, and that the majority of the students have positive experiences from the friluftsliv they have practiced. Any differences between men and women were not found. The practice of friluftsliv decreases with age for both men and women. Before the age of 12 years, girls are out in the wild more often than boys, but this difference is evened out and is no longer significant for the past year. The results suggest that how much you have exercised friluftsliv in the last year and between 12 and 15 years of age affects students' general attitude toward friluftsliv, how meaningful they find it and if they want more friluftsliv in school. Gender, residential, and how often they were out in the wild before they turned 12 years had no significant effect. Conclusion Our conclusion is that the more often you are out in the wild as a youth, ie. after having reached the age of 12 years, influences the general attitudes towards and experiences of friluftsliv in a positive way. We therefore believe that schools should strive to foster students'ability to be out in nature during school.

Siblings of persons with disabilities tend to be sidelined and not get the same attention in the same amount as the child with the disability gets, both by the parents and the society. Previous research in this area is limited and siblings of people with disabilities and their experiences of support needs to be explored. The purpose of this paper is to learn about support for siblings of people with disabilities in terms of both adult siblings own experiences from his childhood and from practitioners experience. Six qualitative interviews with four adult siblings of people with disabilities and two professionals were interviewed. Systems Theory and Bronfenbrenners ecological model has provided the theoretical basis for the essay. The results show that all siblings have been, in different ways and to varying degrees, influenced by growing up with a sibling with disabilities. For example, the results show that knowledge of the disability, personal time with parents and to meet others in a similar situation was important. About experiences of support siblings had different thoughts about what was good and bad, and what support they had lacked. The professionals experience of the siblings was largely the same as the siblings descriptions. Keywords: Sibling, disability, childhood, support, affect

Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet.  En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat. Resultatet visar även hur viktigt det är att som dotter att få bekräftelse av sin mamma, att man duger oavsett kroppsform. Forskningsstudien tror även att samhället och medias tunna kroppsideal är en bidragande faktor till kvinnors missnöje över kroppen eftersom samhället till stor del framställer överviktiga kvinnor som oattraktiva.

I denna studie används en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga män som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som kan ha påverkat dessa unga män in i en kriminell livsstil. Studien syftar även till att söka svar på varför dessa unga män väljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fått in genom intervjuer med dessa unga män tillsammans med teorier som Nätverksteorin, teorin om ”Differential associations” samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vårt syfte. En av de stora faktorerna som vi har sett i denna studie som kan ha påverkat dessa unga män att välja ett kriminellt liv är en otrygg uppväxt. Missbruk och kriminalitet inom familjen är vanligt. De har även umgåtts med personer med samma problematik som de själva vilket har gett dem en bild av att kriminella handlingar är legitima. Umgänget är en av de faktorer som gjort att dessa unga män har stannat kvar i livsstilen, då gemenskapen och sammanhållningen har varit stark i dessa grupper. Även spänningen att utföra dessa handlingar är en anledning till varför de valde att stanna kvar. Dock finns det även en baksida med detta levnadsätt, så som trasiga relationer, ensamhet och missbruk, vilket i sin tur gjorde så att de fem unga männen vi intervjuade till slut tog sig ur det kriminella beteendet. / In this study, we have used a qualitative method by interviewing five young men with criminal pasts. The purpose of the study was to find out what factors could have attracted these young men into criminal lives. Moreover, the purpose of the study was also to search for answers about why these young men chose to remain active in their criminal lifestyles. By analyzing the empirical material we have gathered by doing interviews with these young men along with theories like Network-theories, the theory about “Differential associations” as well as the Deviation-theory, we have reached a conclusion with several aspects about our purpose. One of the major factors that we have observed in this study that can have been influential in the young mens choice to step into criminality is an insecure childhood with addiction and criminality within the family and also by them keeping company with people with the same troubles as themselves seems to have given them an image of that criminal acts can be legitimate. Their company has also seemed to be one contributing factor as to why the young men have chosen to remain in the lifestyle, as community and unity have been strong within these groups. Other than that, the thrill and excitement caused by performing these actions is also a reason to why they chose to stay. However, there was also a downside with this kind of lifestyle such as broken relationships, loneliness and addiction which eventually caused these five young men that we interviewed to get out of their criminal behavior.

Att bemöta människor är en konst. Att bemöta med respekt och värdighet bör ingå i förskollärarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut så. Vad är det då som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förståelse av bemötandets konst utifrån erfarna pedagogers berättelser om vad som format deras syn på bemötande och sätt att bemöta andra. Med hjälp av följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare ett gott bemötande av barn och vuxna? Vad har format förskollärarens syn på bemötande och sätt att bemöta? Undersökningen baseras på en kvalitativ forskning med ett fåtal informanters medverkan, även tidigare forskning och genomarbetad litteratur. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas tillbakablick i sina liv och hur de tolkar vad som har gett en mening och betydelse för deras beteende, vad gäller deras bemötande av andra. De faktorer som kunde ses ha betydelse för informanternas bemötande av andra var deras uppväxt, utbildning, kultur och erfarenhet, samt deras familjeförhållande.

No description available.