Föreliggande studie sammanfattar aktuell vetenskaplig forskning kring orsaker till förövarens utövande av våld i nära relation. Studiens syfte är att belysa forskning som fokuserat på individuella psykologiska faktorer hos förövare av våld i nära relation, dvs. vilka bakomliggande förklaringar som framkallar detta hos individen. Studien har också ett könsperspektiv som utgångspunkt enligt vilket används för att se huruvida det finns könsspecifika förklaringar till våld beroende på om förövaren är man respektive kvinna. Detta sker med utgångspunkt i aktuell vetenskaplig forskning och med hjälp av följande frågeställningar: 1) Hur påverkar erfarenheter under barndomen förekomsten av förövarens våld i nära relation? 2) Vilka individuella psykologiska faktorer bidrar till att utlösa förövarens våld mot sin partner? Studien är en integrativ forskningsöversikt där sexton vetenskapligt granskade artiklar sammanfattas och analyseras med utgångspunkt i psykodynamiska-, anknytnings- och inlärningsteorier. I studiens resultat och slutsatser framkommer det att förövare av våld i nära relationer i flertalet fall vuxit upp under instabila familjeförhållanden där de varit utsatta för eller bevittnat våld. Utsattheten under barndomen påverkar förövarnas beteenden genom att de utvecklar en rädsla för omvärlden, ett behov av kontroll och makt samt dålig impulskontroll. Våld mot partnern har då varit ett sätt att: undkomma rädslan för omvärlden, upprätthålla makten och kontrollen i en parrelation samt har varit en konsekvens av den dåliga impulskontrollen.

Sammanfattning: Titel: "När hon la en hand på min rygg kunde jag känna om hon var full eller inte" Hur vuxna relationer formas av en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar Författare: Ida Björkman och Linda Höglund Syftet med den här studien var att undersöka hur vuxna relationer formas utifrån en uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar. Frågeställningarna vi utgick från för att göra det var: Hur ser de vuxna relationerna ut hos ett urval av informanter som har upplevt en barndom med en eller två föräldrar som var alkoholberoende? och Hur kan de vuxna relationerna hos informanterna förstås utifrån deras uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar? Det här är en kvalitativ studie utförd genom narrativa intervjuer (n=10) med vuxna personer som vuxit upp med alkoholberoende förälder/föräldrar och den visade att det görs ett val att begränsa antalet relationer man omger sig med i vuxen ålder för att minimera risken att bli sårad. Rädslan för att bli sårad beror på upprepade tillfällen av bristande tillit under uppväxten. Det finns en rädsla att brista i det egna föräldraskapet på liknande sätt som de egna föräldrarna har gjort. Beslut att avstå helt från eget föräldraskap och en beslutsamhet att lyckas i det finns också. Det finns förståelse och förlåtelse kring att de egna föräldrarna har gjort så gott de kunde utifrån sina förutsättningar och det bottnar i ett omvänt vårdnadsbehov där man från uppväxt in i vuxen ålder känner sig ansvarig för sina föräldrars välmående. Studien är genomförd med fenomenologisk ansats och har inspirerats av den hermeneutiska meningstolkningen där system- och anknytningsteori har legat till grund för analysen. Slutsatsen i den här studien är att olika situationer och relationer genom livsloppet medför reflektioner där uppfattningen av den egna uppväxten successivt förändras och det görs olika typer av anpassningar för att hantera tidigare erfarenheter. Det framträder en medvetenhet hos informanterna att relationer idag är påverkade av uppväxten, dock strävar de själva med att förstå hur den påverkar. / Abstract: Titel: "When she put a hand on my back I could tell if she was drunk or not" How adult relationships form due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents Authors: Ida Björkman and Linda Höglund The purpose of this study was to examine how adult relationships form due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents. The questions we used to do this were: How do the adult relationships look like in a selection of informants who have experienced a childhood with one or two parents who were alcohol dependent? and How can the adult relationships of the informants be understood due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents? This is a qualitative study conducted through narrative interviews (n = 10) with adults who grew up with alcohol dependent parent/parents and it showed that the informants choose to limit the number of relationships they surround themselves with to minimize the risk of being hurt. The fear of being hurt is due to repeated situations of lacking continuity in childhood. Present is a fear of becoming a parent with the same shortcomings as one’s own parents. This results in the decision to not become a parent at all, or on a contrary, a determination to succeed in one’s own parenthood. They have always felt more or less responsible for their parents wellbeing and this also leads to an understanding that the parents did the best they could. The study has been conducted with a phenomenological approach and was inspired by the hermeneutical circle in the interpretation of the data, in which system- and attachment theory has been the basis for the analysis. This study concludes that the own perception of one’s upbringing gradually changes due to different situations and relationships throughout the lifecycle and different types of adaptations are made to deal with past experiences. There is an awareness among the informants that relationships today are influenced by their upbringing, however, they themselves strive to understand how it affects.

ABSTRAKTSyftet med denna studie har varit att belysa vuxna syskon till personer med funktionsnedsättning upplevelse och erfarenheter av att växa upp med syskon med funktionsnedsättningar. Syftet har även varit att belysa ansvarstagandet för dessa syskon under olika perioder i livet. I denna studie har intervjuer skett med tre vuxna syskon till personer med funktionsnedsättningar. Dessa syskon till personer med funktionsnedsättningar redogör för hur det minns sin uppväxt och hur det ser på det nu som vuxna. Det redogör även ansvarstagandet under olika perioder i livet. För att analysera empirin har Thomas Scheffs teori om skam, stolthet och sociala band samt livsloppsperspektivet tillämpats. Resultaten är att minnena från barndomen är mestadels positiva. Det visar på starka familjeband just på grund av syskonet med funktionsnedsättning. Gällande ansvarstagandet så var den olika hög beroende på vilket stadie man befunnit sig i livet. Det fanns dock ingen tvekan att samtliga skulle ta hand om syskonet med funktionsnedsättning om behovet uppstod när föräldrarna inte längre är kan. Mammans inställning och roll är central för ovanstående och detta belystes av samtliga intervjupersoner samt något upplystes av tidigare forskning. / ABSTRACTThe aim of this study was to display the feelings of adult siblings of people with disabilities and experience of growing up with a sibling with disabilities. The aim was also to shed light on the responsibility for these siblings in different periods of life. In this study, interviews have taken place with three adult siblings of people with disabilities. These siblings of people with disabilities explain how they remember their childhood and how they look on it now as adults. It also outlines the responsibility in different periods of life. To analyze the empirical material Thomas Scheff's theory of shame, pride and social bonds and life course have been applied. The results are that the memories from childhood are mostly positive. It shows the strong family bonds because of the sibling with a disability. The responsibility showed to be varying depending on the stage they had been in life. There was however no doubt that all would take care of the siblings with disability if the need arose when the parents no longer are able to. The mother's attitude and role is central on the subject above, and all respondents highlighted this and that is something that previous research shed light on.

Hederström, E. Den osynliga elefanten. Vuxna barns egna berättelser om hur det är att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk. Ett arbete som beskriver utsatta barns påverkan från hemmiljön, med fokus på vuxna barns egna berättelser om deras uppväxt. Examensarbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2017.Syftet med detta arbete är att ta reda på hur vuxna barns upplevelser är av att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk samt om uppväxten har påverkat personens nuvarande sätt att leva. Jag har därför låtit vuxna barn berätta sina historier för att få en inblick i hur och om de har påverkats av sin uppväxt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ ansats i form av enkäter med öppna frågor. Studien är baserad på följande frågeställningar.- Hur upplever informanten idag sin uppväxt med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk?- På vilket sätt har uppväxten påverkat informantens sätt att leva idag?- Hur är relationen med föräldern/föräldrarna idag?Studien är grundad på tre olika teorier, risk- och skyddsfaktorer, resiliens och socialt arv. I resultatet framkommer det att barn som växer upp med en missbrukande förälder är en heterogen grupp, där varje individ har sin egen historia. Det har tydligt framkommit att alla informanters upplevelser är unika och skiljer sig från vad de andra beskriver. Dock har alla det gemensamma, att de alla på något vis har påverkats av att ha vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder / Hederström, E The invisible elephant. Adult children's own stories about how it is to grow up with one or both parents’ alcohol abuse. A work that describes the influence of vulnerable children from the home environment, with a focus on adult children's own stories about their childhood.Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2017.The purpose with this study is to find out how adult children with alcoholic parents have experienced their childhood and upbringing and if their experiences have influenced their way of life. I've therefor asked adult children to tell me their own stories from their childhood, so that I can get an insight in how an abusive upbringing can change their way of life. I've chosen to use a qualitative method, in the form of surveys with questions where the informants answer freely and openly. The study is based upon these research questions. - How does the informant, in their adult life, look at their childhood with one or both parents abusing alcohol? - In what way have their upbringing changed or influenced the informant’s way of life today? - How is the informant’s relationship with the parent/parents today? The study is based upon three different theories, risk and safety factors, resilience and social inheritance. The result shows that children with parents abusing alcohol are a heterogeneous group where every single individual have their own story. It has clearly shown that all the informants’ different stories are unique. The one thing they all have in common, though, is that they're all affected by their upbringing with one or both parents abusing alcohol.

The purpose of this study is to describe how dandelion children has experienced their childhood and how their childhood has formed them in their adulthood. The purpose is also to examine how the attachment between the child and the parents has come to expression. To search for the answers of the purpose the following issues has been created: How do dandelion children experience that their upbringing has formed them as a human being in adulthood? and How do dandelion children experience the attachment to their parents have been expressed during childhood? The empirical material of this study is based on a qualitative approach where the material has been assembled by semi-structured interviews with five respondents. The result shows that all the respondents has experienced their childhood as a problematic existence due to their parents lacking in their basic care of the child. The dandelion children in this study states that their childhood has had a crucial part in how they has been formed as adults. The result shows how the attachment between the dandelion children and their parents has come to expression in the childhood. The attachment has come to expression in an insufficient way which has resulted in the respondents searching for other significant adults to make their life brighter. The conclusion of this study shows that children growing up under troubled circumstances in the family are affected by their childhood and are as adults formed by their experience that they are carrying with them from the childhood.

Syftet med den här studien är att påvisa betydelsen av kultur och ursprung för unga samers identitet. Fokus ligger på att fånga upp den religiösa delen av kulturen. En jämförelse har också gjorts mellan två samer vars ena uppväxt inte skedde i en samisk kontext. Studiens material består av kvalitativa ostrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av identitetsteorier och ritteorin som perspektiv. Tillsammans med tidigare forskning, intervjumaterialet och teorierna har slutsatsen att kultur och ursprung är viktiga och avgörande faktorer vid unga samers identitetsskapande framkommit. För en individ som inte fått inlärt den samiska kulturen från tidig ålder kan det krävas stor ansträngning för att återta sin kultur och hitta en tillhörighet vilket är en del i att bygga ihop sin identitet.

The purpose regarding this literature study is to illustrate children’s experiences of growing up with a parent suffering with mental illness. This literature study will investigate how these experiences are described based on eight autobiographies, where two of these are sequels, collected from the databases libris, libsearch Malmö University and google. This is later supported with already existing research and theories. The study is based on stories told by six different children and can therefore not be used to generalize a larger group of children in similar situations. Research has shown that there is a higher risk for children who grow up with a parent struggling with mental illness to develop this themselves as well as developing substance abuse problems. The struggle the parent in question goes through might also bring challenges in parenthood where the mental illness can negatively affect the family constellation. Unpredictable behavior, abuse and attachment difficulties to the mentally ill parent are some aspects that the children have been shown to experience. Based on the autobiographies, this study has selected recurring themes and subcategories from the children’s experiences where social consequences and maintaining the facade are two that repeatedly appear. Subcategories such as physical abuse, taking responsibility and hiding the parent’s mental illness from people around them are recurring in the autobiographies. The children in question have described feelings such as shame, isolation and fear as a result of the parent’s mental illness. However, by educating and giving information to children about parents' mental illness, could in order provide support for the child regarding handling and communicating in relation to the child’s reality.

Interaction skills are developed with other people and enable the ability to take in the perspectives of others as well as the ability to develop oneself. This should therefore mean that an individual who grows up with fewer people around them may find that it takes practice and effort to develop their social skills. In other words, growing up as an only child can lead to special circumstances that can affect an individual's behavior in social interactions. The purpose of the paper is to study whether growing up without siblings has an impact on adult only children's experiences of and actions in social interactions and the creation and maintenance of relationships. The empirical data consists of semi-structured interviews that are analyzed through previous research and the concepts: internalization, primary and secondary socialization, significant others, role assumption and significant symbols. The study's previous research is divided into three themes that relate to the study in different ways. The study's results show that growing up without siblings can have an impact on adult only children's experiences of and actions in social interactions, such as conflict management. Furthermore, the results of the study highlight that an upbringing without siblings does not have a significant impact on adult only children in the creation and maintenance of relationships, as there is no clear pattern of what role the only children take in friendship relationships. / Interaktionförmågan utvecklas tillsammans med andra människor och möjliggör förmågan att ta in andras perspektiv samt förmågan att utveckla sig själv. Detta borde således innebära att en individ som växer upp med färre människor omkring sig kan uppleva att det krävs övning och ansträngning för att utveckla sin interaktionsförmåga. Att växa upp som ensambarn kan med andra ord medföra särskilda omständigheter som kan sätta sin prägel på en individs handlande i sociala interaktioner. Syftet med uppsatsen är att studera om en uppväxt utan syskon har betydelse för vuxna ensambarns upplevelser av och agerande i sociala interaktioner samt skapandet och upprätthållande av relationer. Uppsatsens empiri består av semistrukturerade intervjuer som analyseras genom tidigare forskning och begreppen: internalisering, primär och sekundär socialisation, signifikanta andra, rollövertagande samt signifikanta symboler. Studiens tidigare forskning är indelad i tre teman som anknyter till studien på olika sätt. Studiens resultat visar att en uppväxt utan syskon kan ha en betydelse för vuxna ensambarns upplevelser av och agerande i sociala interaktioner, såsom konflikthantering. Vidare belyser studiens resultat att en uppväxt utan syskon inte har en påtaglig betydelse för vuxna ensambarn i skapandet och upprätthållandet av relationer, då det inte finns ett tydligt mönster vilken roll ensambarnen tar i vänskapsrelationer.

SAMMANFATTNING Bröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation. Syfte: syftet var att beskriva mödrars upplevelser av att leva med bröstcancer samtidigt som de har minderåriga barn. Metod: Utifrån inklusionskriterierna söktes självbiografierna fram på respektive biblioteks katalog. En manifest innehållsanalys användes vid analysprocessen av de fyra självbiografierna för att besvara syftet. Resultat: Resultatet resulterade i sex kategorier. Dessa beskriver hur mödrarna upplever hur de ska klara av vardagen med minderåriga barn samtidigt som de kämpar mot bröstcancern. Slutsats: Att ha bröstcancer och samtidigt vara moder till minderåriga barn upplevs jobbigt då denna sjukdom medför en utmattning samt en känsla av otillräcklighet gentemot barnen. Mödrarnas största oro är inte bröstcancern utan hur barnen kommer klara sig om deras moder avlider.

The aim of this study was to examine how adult children of parents with substance abuse describe their agency during childhood. The study was conducted by examining podcasts on substance abuse using qualitative content analysis. Eight different podcast episodes were included in which adult children describe their experiences of growing up in a family environment with alcohol and/or drugs. The focus of the analysis was how the adult children position themselves in their story in terms of agency and constraint. The main findings of the study was that the adult children described a range of experiences but with a focus on their vulnerability. The adult children described how they were subjected to uncertainty, neglect and sometimes violence throughout their childhood. At the same time they also positioned themselves as competent agents in their recounts. In their narratives they described how they used different strategies to control their situation and  complex process of disclosure. The strategies were also described as meaningful and used for a specific purpose even though they were sometimes understood as problematic later on. However  the adult children also positioned themselves as powerless in their narratives as they often experienced that their agency was constrained by their subordinated position as a child. An important recurrent experience was that despite their attempts to tell of their situation, it rarely led to a change. The adult children described several barriers to disclosure and how they often felt that nobody listened to them.