Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön. Analysen resulterade i fyra kategorier; upplevelsen av att få ett cancerbesked, viljan att leva, upplevelsen av trygghet i gemenskap och miljö, samt vetskapen om att livet kommer att ta slut. Framträdande upplevelser var hoppfullhet, viljan att bli frisk och livskraft. Trygghet var något betydelsefullt och kunde upplevas i samband i gemenskap och speciella miljöer. Resultatet uttryckte även upplevelser i form av förtvivlan, hopplöshet och sorg. Det är betydelsefullt för sjuksköterskor att få fördjupad kunskap om unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Detta för att medvetet kunna skapa en individuell anpassad vård för cancersjuka patienter. / A cancer diagnosis for young women can lead to experiences that earlier never occurred in life, an uncertain future with a lot of thoughts and reflections. Nurses lack of knowledge in cancer patients' experiences are known according to previous research, and this leads to that patients don’t recive adequate care. Purpose of this study was to describe young women's experiences of living with cancer. Three biographies consisting of five stories were analyzed from a qualitative manifest content analysis. Martinsen´s theory was used as theoretical framework, where she illuminates the importance of communion between people and the safety of the environment. Analysis resulted in four categories: the experience of getting a cancer diagnosis, the will to live, the experience of safety in the community and environment, and the knowledge that life will come to an end. Prominent experiences were hopefulness, desire to be healthy and vitality. Safety was something significant and could be experienced in context of community and special environments. The result also expressed experiences in form of despair, hopelessness and sadness. It is important for nurses to gain deeper knowledge about young women's experiences of living with cancer. This is to deliberately create an individualized care for cancer patients.

SAMMANFATTNING Bröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation. Syfte: syftet var att beskriva mödrars upplevelser av att leva med bröstcancer samtidigt som de har minderåriga barn. Metod: Utifrån inklusionskriterierna söktes självbiografierna fram på respektive biblioteks katalog. En manifest innehållsanalys användes vid analysprocessen av de fyra självbiografierna för att besvara syftet. Resultat: Resultatet resulterade i sex kategorier. Dessa beskriver hur mödrarna upplever hur de ska klara av vardagen med minderåriga barn samtidigt som de kämpar mot bröstcancern. Slutsats: Att ha bröstcancer och samtidigt vara moder till minderåriga barn upplevs jobbigt då denna sjukdom medför en utmattning samt en känsla av otillräcklighet gentemot barnen. Mödrarnas största oro är inte bröstcancern utan hur barnen kommer klara sig om deras moder avlider.

Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Av analysen framkom två kategorier: ”Relativ värdighet” och ”Absolut värdighet”. Den relativa värdigheten yttrade sig genom kränkt och bevarad värdighet, där kontakten med andra hade stor påverkan på upplevelsen. Den absoluta värdigheten upplevdes som ett inre okränkbart rum. Inre styrkor gav kvinnorna kraft att kämpa. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor besitter kunskap om hur värdighet kan upplevas i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Genom att integrera denna kunskap i vårdandet kan sjuksköterskan tillfredställa flera behov hos patienten, vilket kan främja patientens upplevelse av värdighet. / Life changes in multiple ways when a person becomes terminally ill. The knowledge of having to face a premature death leads to a wide diversity of feelings, and highlights the experience of dignity. When nursing staff’s knowledge regarding experiences of dignity and violated dignity is insufficient, there’s a risk of inadequate care where the patient’s dignity is not being fully considered. The aim of this Bachelor thesis was to describe women’s experiences of dignity while living with incurable disease with deadly prognosis. Five autobiographies were analyzed using a qualitative manifest content analysis. Two categories developed from the analysis: “Relative dignity” and “Absolute dignity”. The relative dignity showed through violated and preserved dignity, and the contact with others had a big influence of the experience. The absolute dignity was experienced as an inner, inviolable space. Inner strengths gave the women power to fight. It is important that nurses posses knowledge about how dignity can be experienced while living with incurable disease with deadly prognosis. By integrate this knowledge into the caring, the nurse can satisfy more needs, which can improve the patient’s experience of dignity.

Våld i parrelationer är ett globalt hälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor är ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld, ligger på staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjänst och polismyndigheten är lagstadgat och en viktig komponent i ett hälsofrämjande arbete i syfte att skapa en trygg och säker miljö för utsatta kvinnor. Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förståelsen för socialtjänstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrågor. Fokus låg främst på vad som påverkar samverkansarbetet. Studien inriktade sig på semistrukturerade individuella kvalitativa intervjuer genom en kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval. Manifest innehållsanalys har i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) använts samt samverkansteori för att analysera empirin. Resultatet utföll i två domäner med tillhörande kategorier. Första domänen var individnivå. Bland personal och chefer som var engagerade i samverkan och kvinnofridsbrott och som förkovrade sin kompetens, existerade samverkan mellan specifika personer internt och externt mellan myndigheterna. Andra domänen var organisations- och samhällsnivå. Gemensamma definitioner på samverkan och mäns våld mot kvinnor saknades vilket medförde att myndighetspersonerna hanterade dessa ärenden olika. Medarbetarna inom båda myndigheterna fick inte gemensam information om t.ex. vilka strategierna för samverkan var. Tydligt ledarskap fanns inom båda myndigheterna med det saknades gemensamma flödesscheman, tydliga rollfördelningar och kunskap om varandras ansvarsområde inom och mellan myndigheterna. Alla dessa delar var viktiga komponenter som influerar varandra och samverkans utfall i kvinnofridsfrågor. Förhoppningen är att studien ska synliggöra komplexiteten i samverkan i kvinnofridsfrågor och öka kunskapen om de områden som påverkar samverkans resultat. / Intimate partner violence is a global health problem. Male violence against women is one of the biggest threats against women's life and health. The responsibility to provide support and protection to victims or people at risk of violence is on the state and municipality. The collaboration between social services and the police authority is legal and an important component of a health promotion work in order to create a safe and secure environment for vulnerable women. The purpose with this study was to increase knowledge and understanding of the social services and police authority collaboration in woman’s issues. The focus was primarily on what influence it had on collaborations work. The study focused on semi-structured individual interviews through a combination of convenience and snowball sampling. According to Graneheim and Lundman (2004) manifest content analysis has been used with collaboration theory for analyzing empirical data. The result precipitated in two domains with related categories. The first domain was the Individual level. Among the professionals and managers who were involved in collaboration and women's issue and developed their skills, existence of collaboration between specific people internally and externally between authorities. Other domain was organizational and societal levels. Common definitions of collaboration and men’s violence against women were missing which meant that the authority people handled these issues differently. The employees of both authorities did not share information about e.g. which strategies for collaboration were. Clear leadership existed within both authorities but there were no common flow diagrams, clear allocation of roles and understanding of their responsibility within and between authorities. All these elements were important components that influence each other and collaborative outcomes in women's issues. The hope with this study is that it will highlight the complexity of interactions in women's issues and increase knowledge of the areas that affect collaborative performance.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship</p><p>.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation. / The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship .

Introduktion: Operationssjuksköterskor har många uppgifter perioperativt att kontrollera samtidigt som det finns ett krav på effektivitet. Tidigare studier visar att effektivitet kan orsaka stress hos operationssjuksköterskor samt att de oroar sig för att pressen kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Studier visar även att operationssjuksköterskor kan känna sig tillfredsställda av effektivitet i sitt arbete. Det är således viktigt att belysa hur effektivitet påverkar patient­-säkerheten och hur den kan förbättras. Syfte: Beskriva operations­sjuksköterskors erfarenheter av hur effektivitet påverkar patientsäkerheten perioperativt. Metod: Kvalitativ metoddesign med individuella semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: att effektivitet kan ha en gynnsam inverkan på patientsäkerhet och även att effektivitet kan påverka patientsäkerhet ogynnsamt. Operations­sjuksköterskor beskrev att effektivitet kan bidra till snabbare vårdförlopp och undvika inställda operationer, minska tid för generell anestesi samt att effektivitet i form av kontinuitet bidrar till bättre patientsäkerhet. Det beskrevs också att effektivisering orsakar brister inom perioperativa förberedelser, patientsäker positionering, intraoperativ omvårdnad och kontroller, samt kan leda till negativa upplevelser för patienten. Slutsats: Deltagarna i studien skildrade generellt fler negativa erfarenheter än positiva. Att medvetandegöra fenomenet, förbättra kommunikationen i teamet, utföra organisatoriska förändringar kan möjliggöra att operationssjuksköterskor följer patienten under hela perioperativa förloppet vilket ingår i kompetensbeskrivningen. Samt öka villigheten att rapportera avvikelser kan vara tänkbara vägar till förbättring.

Akut barnanestesi är en komplex situation som kan sätta anestesisjuksköterskans kompetens på sin spets då denne på kort tid behöver skapa ett förtroende hos både barnet och föräldrarna, ha koll på den åldersspecifika fysiologin, ständigt planera framåt och ha en handlingsberedskap ifall komplikationer skulle tillstöta. Studiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser i det perioperativa omvårdnadsarbete med det akut sjuka barnet. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes som därefter analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys på induktiv nivå vilket genererade fyra kategorier: “Söva barn kan vara en anspänning men förberedelserna är lika”, “Lika men olika omvårdnad utifrån barn och föräldrar”, “Erfarenhet, tid och handlingsberedskap skapar trygghet” och “Utveckla omhändertagandet med simuleringsövningar, mängdträning och samarbete”. Resultatet visade inga större skillnader i förberedelserna mellan det elektiva och akuta omhändertagandet av barn. Däremot framkom skillnader avseende vikten av att bemöta och anpassa arbetet utefter barnet och familjen. Att ge sig själv tid eller att få tid trots akuta situationer och ha en handlingsberedskap påverkade den självupplevda tryggheten hos anestesisjuksköterskorna. För att kunna utveckla vården i det akuta omhändertagande av barnet och föräldrarna, krävs det mer övning och teamarbete med tydliga roller.