AbstractBefore the choice of upper secondary school in the ninth grade, young people need tohave knowledge of themselves and the world. In this tough choice, the parents are themain support. The supporting role, which are their thoughts on how much theyinfluence in their children’s choice of study? Based on these issues, we seek the answerto the question; which vision have the parents on their involvement in their children'schoice of upper secondary school? Which visions have the parents on the impact ontheir children's upper secondary school? Do the parents think that the children'supbringing has influenced their choices?Young people's career decisions take place in interaction with their parents and withvery different cultural, economic, social and symbolic capital. The concepts are PierreBourdieu's theory that intends to be our toolbox for this thesis. Along with Hodkinsonand Sparkes’ theory Careership the concepts describes a certain extent what influencesyoung people's choices in their life and what impact factors found in their upbringing.The concepts of socialization are these theories a whole in understanding how parentsinhibit or promote their children in electoral processes. Previous research indicatesactuation occurs unawareness of parents to their children.This survey was done with qualitative method and with the hermeneutic interpretationon the analysis. The results of our study showed that majority of the respondents believeupbringing affect the election but friends and interests are factors they believe affect themost.

Studien syftar till att undersöka vad vuxna barn till alkoholmissbrukande vårdnadshavare upplever varit försvårande och hjälpsamt under uppväxten samt hur de tror att uppväxten påverkat deras liv i vuxen ålder. Detta undersöktes genom kvalitativ metod där skriftliga narrativ samlades in via en enkät som delades på Facebook. Resultatet delades in i tre teman: försvårande under uppväxten, stöd och hjälp under uppväxten samt uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Datamaterialet analyserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Det som respondenterna upplevde som försvårande under uppväxten var fysisk, psykisk och social utsatthet i form av bland annat våld och otrygghet. Försvårande var även att hålla situationen hemma hemlig, skolproblem och att ta ett stort ansvar i hemmet. Stödjande under uppväxten var för många respondenter någon nära person eller person i skolan som de kunde vända sig till. Majoriteten av respondenterna beskrev också att de hade önskat ett större stöd under uppväxten än vad de fick. I vuxen ålder beskrev flera av respondenterna att de till följd av sin uppväxt har problem med relationer, tillitsproblem och låg självkänsla. Flera beskrev även att det egna förhållningssättet till alkohol var annorlunda mot för hur de tror att det skulle ha varit vid en uppväxt utan alkoholmissbrukande vårdnadshavare.   Studien har visat att en uppväxt med alkoholmissbrukande vårdnadshavare kan vara svår för barnet på flera sätt, vilket även framkommit i tidigare forskning. Studien visar på att bristen på stöd i uppväxten kan orsaka konsekvenser i det vuxna livet. En av studiens slutsatser är att dessa barn ändå klarat sig bra tack vare stöd av en skyddsfaktor som flera av respondenterna beskrivit som livsavgörande.

I den här studien undersöktes om det finns sammanband mellan studieresultat och uppväxtvillkor i två länder med olika kulturer. Uppväxtvillkoren representerades av Maslows behovstrappa som genom fem olika kategorier förklarar mänskliga behov. Hur eleverna som deltog svarade på frågor konstruerade utifrån Maslows teori gav en indikator på hur deras uppväxt varit. För att få reda på deras betyg frågades eleverna om deras tidigare studieresultat i tre olika ämnen, engelska, matte och modersmål. Data samlades in genom ett frågeformulär med 15 frågor baserat på Maslows trappsteg. Denna studie undersökte likheter och skillnader mellan dessa länder för att se om Maslows teori överensstämmer med verkligheten oavsett vilken grupp som undersöks och därigenom kunna se om det finns något länderna kan göra för att förbättra sina resultat. Resultatet visade att det finns skillnader i både uppväxtvillkor och resultat i skolan. Maslows teoriförklarar detta till en viss nivå, men enbart i Thailand. Det är någon okänd faktor som denna studie inte fångade upp som verkar påverka svenska studenters betyg / This study examined if there are any correlation between school performance and upbringing in two countries with different cultures. The upbringing was represented by Maslow's hierarchy of needs that through five categories explains the human needs. The way students who participaded responded on questions based on Maslow's theory gave an indication on how their upbringing was. To know the students grades they were asked about their past school preformance in three subjects english, math and their native language. Data was collected with a questionnarie with 15 questions based on Maslow's steps on the hiarchy of needs. This study wanted to examine similarites and differences between these two countries to see if Maslow's theory correspond to reality regardless of what gruop that is examined and therefore be able to ascertain if there is something the countries can do to raise their students preformance. The results showed that there where differances in both upbringing and school performance. Maslow's theory explains this to adegree, but that was only the case in Thailand, it is some unknown variable that this study did not catch that seems to affect swedish students grades

"Perhaps if one had been raised elsewhere, in another environment ..." is a qualitative study whose purpose is to describe and create an understanding of past criminals' experiences in their childhood and turning point. The questions are further explained how risk factors and risk behaviors affect the childhood, as well as what factors can lead to a turning point. The empiric is reached through the performance of six individual interviews with former criminals, and analyzed with theories of Social bonds by Travis Hirschi, Life Course Theory of Laub & Sampson and KASAM by Aaron Antonovsky. The result and conclusions show that previous criminals have shown a risk behavior based on the risk factors they were exposed to during their growth. Furthermore, the turning point is understood to depend on how strong and weak the previous criminals associated with their relatives during their childhood. The turning point can also be understood from the inner will that the former criminal finds, with the help of motivation and meaningfulness. / “Kanske om man hade varit uppväxt någon annanstans, i en annan miljö…” är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och skapa en förståelse för tidigare kriminellas upplevelser i deras uppväxt och vändpunkt. Frågeställningarna ställs vidare hur riskfaktorer och riskbeteenden påverkat uppväxten, samt om vilka faktorer som kan leda till en vändpunkt. Empirin nås genom utförandet av sex enskilda intervjuer med tidigare kriminella, och analyseras med teorier om Sociala band av Travis Hirschi, Livsförlopps-teorin av Laub & Sampson och KASAM av Aaron Antonovsky. Resultatet och slutsatserna visar på att tidigare kriminella har visat på ett riskbeteende utifrån de riskfaktorer som de utsatts för under sin uppväxt. Vidare förstås vändpunkten ske beroende på hur stark respektive svag anknytning de tidigare kriminella knutit an med sina närstående under uppväxten. Vändpunkten kan dessutom förstås utifrån den inre viljan som de tidigare kriminella finner, med hjälp av motivation och meningsfullhet.

Vår studie handlar om unga mäns förtroende för polisen som tidigare har varit i kontakt med polisen och som är bosatta i ett segregerat område. Vi utgick ifrån fem stycken teman som vi kunde hämta från vårt resultat. Dessa fem teman använde vi som grund när vi analyserade vårt empiriska resultat med vår tidigare forskning och teori. Från tidigare forskning kunde vi urskilja att tidigare forskare hade kommit fram till att förtroendet för polisen i segregerade områden var lågt och att kriminalitet kan vara en faktor som påverkar förtroendet för polisen hos unga män. Både vår tidigare forskning och teori säger att uppväxten kan vara påverkande för hur förtroendet hos en person kommer att se ut, såväl för statliga myndigheter men även tilliten till andra människor. Vårt syfte var att få djupare förståelse för hur unga mäns tillit till polisen ser ut och hur uppväxten kan påverka förtroendet, samt om det bostadsområde som personerna bor i kan vara en faktor som påverkar tilliten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att vi skulle kunna uppfylla de villkor som vi hade i vår studie. Vi ville att våra intervjupersoner skulle kunna återge en detaljerad berättelse om deras upplevelser för att vi skulle kunna få den djupare förståelsen som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken unga män som uppfyllde våra villkor. Från dessa intervjuer fick vi fram vårt empiriska resultat och våra fem teman. Utifrån vår teori, tidigare forskning och resultat diskuterade vi sedan att våra respondenter hade ett lågt förtroende för polisen baserat på egna erfarenheter och på vänners erfarenheter av polisen. Vi drog slutsatsen från vårt resultat att kriminaliteten är en påverkande faktor för förtroendet för polisen och även att uppväxten om personen växte upp i ett segregerat bostadsområde kan påverka förtroendet.

<p> </p><p>Flickor med AD/HD upptäcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera områden under uppväxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förståelse kring hur diagnosen AD/HD kan påverka livet under uppväxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjälp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanställning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade på sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jämnåriga relationer och självuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman är betydelsefulla områden för en flicka med AD/HD under uppväxten. Ett fastställande av diagnosen AD/HD spelar en central roll gällande förståelse och hjälp från omgivningen. Studien visade på att flickor med AD/HD har vissa svårigheter i relationer till lärare, jämnåriga samt familj under uppväxten. För majoriteten av respondenterna har mamman varit det viktigaste stödet under uppväxten. Det har framkommit att familj och lärare har svårt att förstå samt att hantera flickor med AD/HD. Flickor med AD/HD har olika grad av svårigheter och tillgångar i skolarbetet samt i vardagen. I studien framgick det att undervisningsformen har betydelse för en flicka med AD/HD. Självuppfattningen hos en flicka med AD/HD kan påverkas av samhällets syn på hur en flicka ska vara. I studien framgick det tydligt att flertalet av respondenterna upplevt sig som en pojkflicka under uppväxten. Studien visade även på förekomst av psykisk ohälsa hos flickor med AD/HD under uppväxten.</p>

Flickor med AD/HD upptäcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera områden under uppväxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förståelse kring hur diagnosen AD/HD kan påverka livet under uppväxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjälp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanställning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade på sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jämnåriga relationer och självuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman är betydelsefulla områden för en flicka med AD/HD under uppväxten. Ett fastställande av diagnosen AD/HD spelar en central roll gällande förståelse och hjälp från omgivningen. Studien visade på att flickor med AD/HD har vissa svårigheter i relationer till lärare, jämnåriga samt familj under uppväxten. För majoriteten av respondenterna har mamman varit det viktigaste stödet under uppväxten. Det har framkommit att familj och lärare har svårt att förstå samt att hantera flickor med AD/HD. Flickor med AD/HD har olika grad av svårigheter och tillgångar i skolarbetet samt i vardagen. I studien framgick det att undervisningsformen har betydelse för en flicka med AD/HD. Självuppfattningen hos en flicka med AD/HD kan påverkas av samhällets syn på hur en flicka ska vara. I studien framgick det tydligt att flertalet av respondenterna upplevt sig som en pojkflicka under uppväxten. Studien visade även på förekomst av psykisk ohälsa hos flickor med AD/HD under uppväxten.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser. Detta påverkar deras identitetsutveckling. I studien används havet som metafor för livet och utifrån detta redovisas resultatet med hänvisning till havets olika uppförande samt hur dessa kan bemästras, därav uppsatsens namn Människan och havet. Identitetsfaserna benämns och karaktäriseras enligt följande: Stilla havsbris är den fas då författarna börjar få en förnimmelse av normalitet och avvikelse i relation till sin egen situation. Hela havet stormar är den fas då författarna strävar efter frigörelse från sitt sociala sammanhang. Lägga till vid en brygga är den fas då författarna närmar sig och försonas med sin historia.

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv. Studien är av kvalitativt slag där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades utifrån en hermeneutisk fenomenologisk ansats. I vårt resultat kunde vi se att meningsskapandet kring sjukdomens olika stadier var centralt och tog sig i uttryck på olika sätt hos respondenterna. Tio teman kunde urskiljas och de viktigaste fynden var att sjukdomen på olika sätt var en aktiv handling och att den är ett uttryck för ett självhat och låg självkänsla. Vi kunde även se brist på känslouttryck inom familjen och att inte bli emotionellt erkänd av sina föräldrar var en viktig faktor. Det mest vitala resultatet var respondenternas egna uppfattningar om att anorexin var en symboliserande handling och att den handlar om så mycket mer än vikt och utseende. / Anorexia is a global issue but occurs mainly in the Western world. Anorexia nervosa is a complex disease caused by biological, psychological, and sociocultural factors which often interacts with each other. The purpose of this phenomenological study is to gain a greater understanding of how recovered women created meaning in their illness and if there are mutual factors in their life-stories. We have especially focused on family patterns and the communication within the family. We have based our study on symbolic interactionism as our theoretical perspective. The study is of a qualitative nature and we used semi structured interviews which later were interpreted from a hermeneutic phenomenological approach. In our result we could see that creating meaning was central throughout the disease and was expressed in different ways by our respondents. Ten themes appeared and the most vital findings were that anorexia was an active action and that it is an expression for self-hatred and low self-esteem. We could also see that lack of expression regarding emotions within the families and not being emotionally recognized by their parents were crucial factors. The most important result was the respondents own perception of anorexia as a symbolizing action and the content of the disease is about so much more than weight and looks.

It is tragic that one can never be a child again. It is equally tragic to always remain a child. I see my work as a story. In this story, however, I don't want to say exactly how it is or how it was. Just how it feels. My work straddles the border between desire and material. I do whatever feels right and slowly from that, a setting, a landscape of materialized feelings and thoughts are painted into being. In Latin, "textere" means "to merge", which refers to both text and textile. "Merge" is a good word for my work. I don't particularly like to write, which is why I like to work with weaving and embroidery. Different paths, events, thoughts, threads and people are woven together and form a context, a story. The various objects are merged into sentences, timing and punchlines.