No description available.

<p>Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att</p><p>genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på</p><p>olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om</p><p>hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.</p>

Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.

Bakgrund: Smärta är ett sensoriskt och emotionellt obehag vars affektiva komponentbestäms av tro, erfarenheter och kultur. Fibromyalgi definieras som kronisk och utbreddsmärta. Sjukdomen påverkar uppskattningsvis 0,5 % till 5 % av västvärldens befolkning.Vårdgivare upplever att det är svårt att delge information till patienter angående FM, vidarebeskriver vårdgivare att FM är svår att identifiera samt diagnostisera. Patientutbildning ärsärskilt viktig när det gäller vårdens hanterande av FM. Det för att underlätta patientensförståelse, accepterande och hanterande av sjukdomen. Syfte: Att belysa erfarenheter avlivskvalité hos patienter drabbade av fibromyalgi. Metod: Elva vetenskapliga artiklar,kvalitativa och kvantitativa, har analyserats och sammanställts och utgör grunden för dennalitteraturöversikt. Resultat: Patienternas erfarenheter av livskvalité beskrivs med två teman:begränsningar och att hantera tillvaron. Diskussion: Fortsatt lönearbete gynnar upplevdlivskvalité. Vården bör stödja patienter i planering för att minska begränsningar i det socialalivet samt förstärka insatser som hjälper patienten begripa sjukdomstillståndet för attunderlätta livssituationen.Slutsats: Begränsningar av livsförhållanden hos patienter drabbade av fibromyalgi skullekunna förbättras genom bättre information till patienten. Sjuksköterskor behöver störrekännedom om fibromyalgi för att kunna bemöta och stödja patienterna i deras lidande.

Denna studie undersöker en värdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna något exceptionella kontext finns inte den fysiska kärnprodukten - bostaden - att tillgå förrän en avsevärd tid efter köp och det är således av betydelse för kunden att uppleva värde även i processen. Syftet är att undersöka vilka faser samt element som skapar värde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tillträdesdagen. Från visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som består av varsin cykel. Inom dessa återfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande. I de aktiviteter som Byggföretaget genomför i interaktion med kunden bistår dessa element i värdeskapandet. Slutsatsen kunde dras att det är kombinationen av elementen i processen som skapar värde för kunden, inte ett specifikt element isolerat från de andra.

IT-system används dagligen av människor i deras arbete för att underlätta och stödja dem. Det har blivit ett merdigitalt samhälle och de flesta myndigheter och organisationer använder sig av IT-system för att bland annat effektivisera det dagliga arbetet. Detta kan medföra att komplexiteten ökar i interaktionen mellan användare och IT-system och därmed ställa högre krav på systemet. Tidigare kunskap lyfter fram det viktiga arbetet med användarna när man inför ett nytt IT-system i en organisation, men trots detta framkommer det i media att misslyckade IT-projekt är vanligt. Projektledningen har ofta höga krav på sig, och att användarna ska involveras är ett av dessa. Att tid-och kostnadsfrågor anses vara viktigare än användarna kan vara en anledning varför införande av IT-system misslyckas, eftersom det inte har anpassats till dessa användare. Detta väckte ett intresse hos oss och det var att undersöka hur tidigare forskning förhåller sig till verkligheten. Anser projektledningen att det är viktigt att involvera användarna ett projekt? Vilka olika roller kan användarna ha i ett projekts olika faser? Vårt syfte med denna studie är att kartlägga hur projektledningen organiserar ett projekt vidinförandet av ett verksamhetsstödjande system. Vi vill även undersöka hur projektledningen ser på att involvera användarna för att kunna få ett lyckat införande. Utifrån olika personers perspektiv i projektledningen vill vi undersöka hur användarnas roller kan se uti ett projekts olika faser. Detta undersökte vi med hjälp av en empirisk undersökning genomförd på ett projekt som pågick i Norrköpings kommun, där det nya IT-systemet Treserva skulle införas i vård-och omsorgsenheterna. Utifrån resultatet av vår analys har vi kommit fram till att projektledningen anser att användarna är viktiga i arbetet med att införa ett IT-system. De har fått vara involverade från början av projektet och har därmed kunnat påverka det. Användarna har fått olika roller i projektets olika faser, till exempel som kravställare, testare samt superanvändare. Projektledningen har därmed haft användarna i fokus, vilket kan vara en framgångsfaktor vid införandet av Treserva. Delar av projektledningen kommer ifrån verksamheterna i vård-och omsorgsenheterna vilket vi anser kan vara en av anledningarna till att fokus har legat på användarna. / IT systems are used daily by people to facilitate and support them. It has become a more digital society and most agencies and organizations use IT systems to streamline their work. This can lead to increased complexity in the interaction between users and IT systems and therefore is it expected high requirements on the IT-system. Previous knowledge highlights the important work of the users when introducing a new IT system in an organization, but despite this, it becomes clear in the media that failed IT projects is common. The project management has often high demands on themselves, and that the users should be involved is one of these. The time and cost issues in an IT-project are considered more important than the users. One reason why IT systems' introduction can fail is that they are not adapted to the users. This aroused interest among us to investigate how previous knowledge relates to the reality. Does the project management believe that it’s important to involving the users in a project? What are the different roles the users can have in a project? Our purpose of this study is to identify how the project management organize a project. We also want to see how the management looks to involve users in order to have a successful implementation. Based on different people’s perspectives in the project management we want to see what different roles the users can have in a project's various phases. We investigated these phenomena with the help of an empirical study conducted on a project that lasted in Norrköpings municipality, where the new IT-system Treserva would be introduced in the care units. Based on the results of our analysis, we concluded that the project management believes that the users are important in the process of introducing an IT-system. They've been involved from the beginning of the project and could have affected it. Users are given different roles in the different phases, such as the standards authority, testers and super user. The project management has had the users in mind through the project, which can be a factor leading to success in introducing Treserva. Parts of the project management come from the activities of the care units, which we believe may be one of the reasons that the focus has been on the users.

<p>Avsikten med den här studien var att ta reda på hur en diagnos kan påverka en elevs självuppfattning samt hennes skolsituation. Denna fallstudie visar att diagnosen inneburit en förklaring och positiv bekräftelse för eleven. Hon vet nu att det finns en orsak till hennes läs- och skrivsvårigheter. Hon har också blivit mer medveten om att hon har rätt att få mer hjälp vilket har bidragit till att eleven lättare själv ber om hjälp. Föräldrarna vet att de har rättighet att få mer stöd till sitt barn och att det finns olika hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för henne. Skolsituationen har anpassats till viss del, bland annat genom att elevens individuella planering läggs upp efter hennes förutsättningar. Skolan har köpt in vissa hjälpmedel som till exempel Daisyspelare och speciella stavningsprogram för dyslektiker. Studien visar även hur en dyslexiutredning kan gå till i teorin och i praktiken.</p><p>The intention with this study was to find out how a diagnosis can affect a pupils self-concept and her school situation. This case study shows that the diagnosis has given an explanation and a positive confirmation for the pupil. She now knows that there is a reason for her difficulties with reading and writing. She has also become more aware of the fact that she has the right to receive more help, which has contributed to the pupil now more easily asking for help herself. The parents know about their right to obtain more support for their child and that there are various aid to simplify the school work for her. The school situation has already been adjusted to some extent, among other things the pupil’s individual planning is based on her conditions. The school has bought some aid, for example “Daisyspelare” and special spell-checkers for “dyslexic individuals”. The study also shows how to perform an “investigation into dyslexia”, both theoretical and practical.</p>

<p>Syftet med studien var att studera hur lärare och specialpedagoger beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi har genom kvalitativa intervjuer med lärare och specialpedagoger fått en bild över hur de förebyggande och stödjande arbetssätten kan se ut. Undersökningen genomfördes på fyra olika skolor bland pedagoger som undervisar i år 1-5. Resultatet visar att det finns skillnader i lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av sina förebyggande och stödjande arbetssätt. De lärare som undervisar yngre elever har mer förebyggande arbete än de lärare som undervisar äldre elever. Det mest omfattande förebyggande arbetet fann vi i den skolan med Montessoriinriktning. Det stödjande arbetet beskrevs mest utförligt av specialpedagogerna. Flera av lärarnas anser att en reducering av antalet uppgifter till elever med svårigheter var ett stödjande arbetssätt. Samtidigt framkommer andra exempel på stödjande arbetssätt av lärarna, som exempelvis möjligheten för elever att få göra muntliga prov. Flera av lärarna förlitar sig emellertid ofta på specialpedagogernas kunskap och undervisning. Några av lärarna framhåller svårigheterna med att kunna räcka till för alla. Alla i studien har svårt att beskriva var gränsen går mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, men menar att läs- och skrivsvårigheter kan avhjälpas med träning, medan dyslexi är något beständigt. Det framkommer emellertid skillnader i svaren när de beskriver vad läs- och skrivsvårigheter kan bero på, närmare bestämt allt från omognad till bristande pedagogik.</p>

<p>Många kvinnor lider av nedstämdhet och depression under graviditeten. Det uppmärksammas inte alltid av personalen på mödravårdscentralen. Prenatal depression påverkar sannolikt både den gravida kvinnan och barnet negativt. Screening med självskattningsformuläret EPDS på mödravårdscentralen och erbjudande om stödjande samtal är ett sätt att fånga upp och hjälpa blivande mödrar. Syftet med studien var att beskriva några kvinnors upplevelser av sin livssituation, moderskapet och de stödjande samtal de blivit erbjudna under graviditeten. Syftet var också att ta reda på om och hur samtalen hade påverkat kvinnornas upplevda hälsa. Studien var kvalitativ och byggde på sex intervjuer. Resultatet visade att flera kvinnor saknade stöd i parförhållandet både innan och efter samtalen, men att de flesta var nöjda med samtalen och kände sig hjälpta och stärkta. Preventivt arbete med deprimerade gravida minskar sannolikt lidande både kortsiktigt och långsiktigt. Vikten av att screena mammor och stödja dem bör således uppmärksammas mer inom primärvården.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p><p>Tröjbom, C. (2009) <em>En karläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa för äldre människor i Sverige </em>Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.<em></em></p><p> </p><p>Abstrakt</p><p><strong> </strong></p><p>Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Målgruppen var äldre människor som i första hand inte har någon beviljad insats. För att ta reda på detta genomfördes en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod. Resultaten presentades i 3 figurer och tillhörande analys. Det som framkom var att insatserna för denna målgrupp förestås av hälsofrämjande begrepp samt att regeringens stimulansbidrag ligger till grund för flertalet insatser för äldre människor. Insatserna som framkom utarbetades till sex kategorier. Kartläggningen visade på övervägande insatser för kategori anhörigstöd, 261 av totalt 290, och minst antal insatser för kategorin social måltid, 69 av totalt 290.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord</strong>: hälsofrämjande, äldre människor, stödjande miljö, socialt stöd, empowerment.</p><p> </p><p><strong>Keywords</strong>: health promotion, older people, suporting enwiroment, social suport, empowerment.</p><p> </p><p> </p>