AbstractBefore the choice of upper secondary school in the ninth grade, young people need tohave knowledge of themselves and the world. In this tough choice, the parents are themain support. The supporting role, which are their thoughts on how much theyinfluence in their children’s choice of study? Based on these issues, we seek the answerto the question; which vision have the parents on their involvement in their children'schoice of upper secondary school? Which visions have the parents on the impact ontheir children's upper secondary school? Do the parents think that the children'supbringing has influenced their choices?Young people's career decisions take place in interaction with their parents and withvery different cultural, economic, social and symbolic capital. The concepts are PierreBourdieu's theory that intends to be our toolbox for this thesis. Along with Hodkinsonand Sparkes’ theory Careership the concepts describes a certain extent what influencesyoung people's choices in their life and what impact factors found in their upbringing.The concepts of socialization are these theories a whole in understanding how parentsinhibit or promote their children in electoral processes. Previous research indicatesactuation occurs unawareness of parents to their children.This survey was done with qualitative method and with the hermeneutic interpretationon the analysis. The results of our study showed that majority of the respondents believeupbringing affect the election but friends and interests are factors they believe affect themost.

Syftet med min studie är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget? Hur uppfattar föräldrar verksamheten, hur ser pedagogerna på den och på sitt uppdrag. I vilken utsträckning är verksamheten pedagogisk snarare än en social gemenskap och hur ser föräldrar och pedagoger på verksamheten som socialt stödjande? Studien utförs för att undersöka öppna förskolans betydelse för föräldrarna som pedagogisk, social och familjestödjande verksamhet och vilken roll pedagogerna har i denna. Jag har använt mig av kvalitativ intervju med pedagoger, observation i verksamheten och enkätundersökning med föräldrar för att nå mitt mål med studien.Resultatet av studien visar på att verksamheten upplevs positiv av föräldrarna både pedagogiskt och i socialt stödjande sammanhang. Verksamheten vilar på en daglig pedagogisk verksamhet medan den sociala gemenskapen och pedagogernas stödjande funktion är mer flytande och varierar från dag till dag beroende på besökarnas behov. Utmaningen för pedagogerna är att skapa kontakt med besökaren utan att tränga sig på och göra mötet på öppna förskolan till en positiv upplevelse för både barn och vuxna.Nyckelord: pedagogisk verksamhet, socialt stödjande, öppna förskolan

Globaliseringen har medfört en ökad konkurrens på marknaden vilket tvingar företag att flytta utomlands eller effektivisera sina processer för att fortsätta vara framgångsrika. För att effektivisera sina processer måste även företag prioritera olika processer och öka utnyttjandegraden på de processer som skapar värde för kunden. Följande fallstudie undersöker hur tillgängligheten påverkas om stödjande processer separeras från värdeskapande processer. Syftet med studien är att studera sambandet mellan materialhantering och tillgänglighet i produktion för att förstå effekten av att separera stödjande och värdeskapande processer. Studien har utförts på företaget Gunnebo Industrier där författarna tagit fram lösningsförslag för att företaget ska kunna separera operatörer från logistiska aktiviteter. Med hjälp av nulägesanalys och tester har följande resultat uppkommit; Genom att frigöra operatör från logistiska aktiviteter kan operatören ägna större del av sin tid till värdeskapande aktiviteter vilket medför en ökad tillgänglighet i produktionen.

Som sjuksköterskor på en vårdcentral och en postoperativ avdelning, kommer det ofta frågor från patienterna hur de ska sköta förbandet och operationsärret. Det finns inga skriftliga PM med skötselråd för hur ärret och huden ska skötas att ge patienterna och det är något som saknas. Syftet med uppsatsen är att studera vetenskaplig litteratur, så att patienterna kan få råd för egenvård hur de ska sköta sina operationsärr. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvantitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna har olika förutsättningar för sårläkningen beroende på flera olika faktorer. I de olika artiklarna framkommer att det som påverkar uppkomsten av ärrets utseende är tänjning av huden, var på kroppen ärret finns och vilka riskfaktorer patienten har. Behandlingen innebär att stödja ärret med tejpning under lång tid. Genom att ge patienterna information om några egenvårdsåtgärder som de kan utföra hemma skulle man kanske kunna förhindra att en del patienter utvecklar hypertrofiska ärr under sårläkningen. Behandlingen är lätt att utföra, det som är viktigt är att patienterna får ordentlig information om hur ärret ska tejpas, att det ska tejpas under en längre tid samt att ärret ska skyddas från solljus. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The purpose of this assignment at SSAB Tunnplåt in Borlänge was mainly to investigate and describe the circumstances for the spare parts stored in storage facilities within the area of operation. Even new facilities which could serve as storage rooms and their opportunities for storing spare parts were an important part of the investigation. This because of the need for improved storing of spare parts. Furthermore, market offers where reviewed for storage of spare parts in more tailored designs. The work will culminate in proposals for improvement which is of importance for the development surrounding the storage and handling of spare parts. This is since the design and management of existing storage facilities is not perceived as satisfactory with regards to spare parts characteristics. Moreover, the amount of stock locations is too few in relation to the actual need. The approach used to achieve objectives of the work was an advanced mapping for collection of vital data. The mapping consisted of interviews with involved parties, both internal and external, for the most comprehensive picture of the problems as possible. In addition, a literature survey was conducted to identify possible options for the objectives of the work as well as a personal study of existing and new storage facilities. Furthermore, the market offers for improved conditions in storage rooms were examined. A clear picture of internal logistics and warehouse activities for spare parts at SSAB Tunnplåt has been obtained during this work. From this picture, it is concluded that work in and around storage facilities can be made more efficient. SSAB Tunnplåt should additionally make efforts in the storage facilities for better use of the available storage space. A number of proposals for improvement for each studied storage facility and spare parts management in general have been conducted. These proposals for improvement include presentations to improve the design of the studied storage facilities towards enabling more stock locations. The proposals also include additional equipment for handling spare parts, scrap handling, as well as expansions of the maintenance system which supports activities in the spare parts management.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten. Barnmorskor har enligt sin kompetensbeskrivning samt direktiv från WHO och UNICEF ett tydligt ansvar att främja amning inom denna tidsram. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsbarnmorskans stödjande roll i samband med amning inom 120 minuter efter födelsen och identifiera de faktorer som upplevs påverka stödet. Sammanlagt 81 förlossningsbarnmorskor har deltagit i denna enkätstudie som analyserades med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. I resultatet framkom att förlossningsbarnmorskor prioriterar ett närvarande och informativt amningsstöd. De involverar partnern och eftersträvar att genom närvaro och dialog vara ett stödjande och stärkande stöd. Stort fokus läggs på främjandet av barnets naturliga amningsbeteende. Barnmorskorna uppmuntrar föräldrarna att vara närvarande och observanta på barnets signaler. Så långt det går undviks störande vårdrutiner och ett handgripligt amningsstöd.  Det mest framträdande i resultatet är att den pressade arbetssituationen inom förlossningsvården tvingar barnmorskor att välja mellan ett handgripligt amningsstöd eller ett uteblivet stöd. Denna resursbrist och stressiga arbetsmiljö leder i sin tur till uppgivenhet hos barnmorskor. Resultaten i denna studie föranleder diskussion kring resursbristens negativa effekter på amning ur ett långtidsperspektiv. Effekterna av en senarelagd amningsstart, ett uteblivet amningsstöd och negativ första amningsupplevelse är troligen en sjunkande amningsfrekvens. Teoretiskt sett är den rådande resursbristen inom svensk förlossningsvård ett direkt hot mot folkhälsan då en eventuell sjunkande amningsfrekvens skulle bidra till en fortsatt ökning av olika metabola sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Kärnsymptomen inom ADHD innefattar hyperaktivitet/ impulsivitet, och ouppmärksamhet. Ytterligare symptom är nedsättningar i exekutiv funktion, känslo- och beteendemässig reglering och en ökad känslighet för stimuli. Inom arbetslivet blir bristande exekutiva funktioner och sociala interaktioner påtagliga för vuxna med ADHD. Stökiga arbetsplatser, nedsatt koncentration och irritabilitet är några av svårigheterna som kan uppstå för vuxna med ADHD, vilket kan orsaka ytterligare motgångar. Syftet med denna litteraturöversikt med systematik var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD. Interventioner som återfanns var professionellt stöd och implementering av strategier, Psykoedukation, KBT och Mindfulness. Dessa interventioner visade delvis förbättring gällande kärnsymptom, exekutiva funktion samt gav en ökad tillfredsställelse inom vardagslivet. Analysen i diskussionen från denna studie ger en antydan om att dessa interventioner kan tillämpas i arbetslivet, dock krävs ytterligare forskning kring detta.

I uppsatsen har det fokuserats på att undersöka vad den fysiska aktiviteten har för roll i den fysiska planeringen i Karlskronas och Lunds kommun. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fysisk aktivitet integreras i den fysiska planeringen samt vilka strategier de finns och hur de framställs i kommunala dokument. Syftet har följts upp av två formulerade frågeställningar vilka är; “Vad har Karlskronas och Lunds kommun för olika strategier i sina översiktsplaner för att öka fysisk aktivitet i kommunen?” samt “Hur framställs kommunernas hälsofrämjande strategier i andra kommunala dokument?”.   För att besvara följande frågeställningar har en fallstudie utförts till följd av en kvalitativ innehållsanalys. Fallen består av två kommuner vilka är Karlskronas och Lunds kommun. Det empiriska materialet utgörs framförallt av de nämnda kommunernas aktuella översiktsplaner men har kompletterats med andra kommunala dokument. Det teoretiska ramverket har utgjorts av empowerment tillsammans med begreppet stödjande miljöer vilka delvis har legat till grund för hur analysen genomförts. De resultat som framställts ur analysen kommer i uppsatsens senare del att diskuteras, jämföras kommunerna emellan men också i förhållande till den tidigare forskningen samt ställas mot uppsatsens teori.   Genom det analyserade materialet går de att sammanfatta att båda kommunerna behandlar fysisk aktivitet i diverse kommunala dokument men på olika sätt. Det framgår i de flesta fallen dock inte via begreppet fysisk aktivitet utan genom tolkningar av andra begrepp. Men aspekter kopplade till fysisk aktivitet behandlas vilket tyder på att den fysiska planeringen indirekt berör fysisk aktivitet.

Denna studie syftar till att ge kunskap om hur några svensklärare i årskurs 1–3 bedriver undervisning för att stödja elevers utveckling av förmågan att genomföra muntliga presentationer. För att nå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra skolor gjorts. Data har analyserats med hjälp av innehållsanalys utifrån det sociokulturella perspektivet som teori.   Studiens resultat visar att de utvalda lärarna anser att elevernas tillämpning av grundläggande retoriska färdigheter samt goda kunskaper i den berörda presentationens ämnesinnehåll är viktigt för att nå hög måluppfyllelse. Samtidigt visar studiens resultat att lärarna uppger att explicit undervisning för att utveckla dessa färdigheter förekommer i liten utsträckning. Lärarna beskriver att de ändå ger elever rikligt med tillfällen att tala i klassrummet och att de använder övergripande såväl som direkt stöttning för att elever ska känna trygghet i gruppen. Lärarna säger att de försöker bedriva undervisning som jag tolkar landar inom ramen för den proximala utvecklingszonen genom att de låter undervisningsinnehållet baseras på elevers individuella utgångspunkter och stegvis utmanar eleverna mot målet att prestera väl i muntliga presentationer inför en publik. Huvudslutsatsen är att lärare verkar vara väl medvetna om hur de bedriver undervisning som syftar till att stödja elevers muntliga färdighetsutveckling, samtidigt som det förfaller råda en osäkerhet i vilka förmågor och färdigheter elever bör behärska för att kunna utvecklas i att hålla muntliga presentationer. Denna osäkerhet kan relatera till att kopplingen framstår som otydlig mellan de didaktiska frågorna vad elever behöver utveckla och hur undervisningen ska bedrivas. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien var att belysa alliansen i det professionella samtalet inom missbruksvården utifrån behandlarens perspektiv. Studiens frågeställningar var vilken betydelse alliansen har för en konstruktiv förändringsprocess i det professionella samtalet mellan klient och behandlare. Och vilka hinder och förutsättningar som kan framgå i skapandet av en allians mellan behandlare och klient, i det stödjande samtalet. Med hjälp av en kvalitativ studie har fem respondenter inom missbruksvården intervjuas utifrån en semistrukturerad intervjuform. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning. De teoretiska perspektiven är följande:  Kommunikationsteorin, allians och professions makt. De centrala aspekter som framkom under uppsatsens resultat var att alliansens betydelse är en viktig del för en konstruktiv förändringsprocess. Slutligtivis visar studien på att det kan framgå en rad olika hinder och förutsättningar i skapandet av en allians i det stödjande samtalet.