På grund av den globala flyktingkrisen har invandringen ökat markant i Sverige (SCB, 2017). Etableringsreformen genomfördes 2010 för att hantera de samhälleliga utmaningar som identifierats och med huvudsyfte att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden (lag 2010:197). Ansvaret för nyanländas etablering fördelades på olika aktörer där Arbetsförmedlingen fick det primära ansvaret. Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att stödja nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, vilket innebar att såväl familje- och barnperspektivet som hälsoperspektivet hamnade i bakgrunden av integrationsarbetet. Etableringsreformen innebar även att det är varje kommun som står för integrationsarbetet, vilket kan se olika ut beroende på intresse och förutsättningar. Vidare arbetar myndigheter i så kallad vertikal samordning, som bland annat innebär att ansvarsfördelning mellan angränsande uppdrag kan bli en utmaning (Bolman & Deal, 2012). Det kan också innebära utmaningar för nyanlända som ofta har flera olika kontakter med myndigheter och andra verksamheter. I kommunen där föreliggande studie är genomförd identifierades ett behov av en länkande funktion mellan verksamheterna och de nyanlända, därav valdes det att anställa personal i uppdrag som denna länk. Kommunen har valt att benämna dem som samhällsvägledare med brobyggarfunktion. Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för integrationsarbetet i kommunen, samt samhällsvägledarnas yrkesroll och utveckling av professionell kunskap i deras hälsofrämjande integrationsarbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod där inspiration hämtats från den hermeneutiska ansatsen. Semistrukturerad intervju och dokument utgör empirin där tematisk analys genomförts. Resultatet visar att samhällsvägledarnas arbete i huvudsak sker som möten med enskilda individer som de följer i sina ärenden. Arbetet kräver stor anpassningsförmåga och bred kunskap, då det är tydligt behovsstyrt utifrån de enskilda nyanlända. Detta är möjligt inom ramen för etableringens riktlinjer och att samhällsvägledaren arbetar mellan verksamheterna och nyanlända. Utvecklingen av samhällsvägledarens professionella kunskap sker i det dagliga integrationsarbetet. Exempelvis möter de utmaningar som ger inlärningsmöjligheter vid samtal med nyanlända. Samhällsvägledaren står i kontakt med verksamheter i kommunen och lär sig hur dessa arbetar, vilket underlättar deras arbete när de möter nyanlända med liknande behov. Samhällsvägledarnas egen livserfarenhet och kulturella kunskap utgör en annan förutsättning för integrationsarbetet. Vidare kan arbetet anses som hälsofrämjande insatser, genom att samhällsvägledaren tydliggör funktioner i samhället som att förklara hur Arbetsförmedlingen fungerar eller hänvisa till Försäkringskassan. Nyanlända kommer i kontakt med rätt verksamhet utifrån sitt behov via samhällsvägledaren vilket kan skynda på etableringsprocessen. Yrkesrollen är ny och relativt outforskad, vilket gör att studien bidrar till viktig kunskap för integrationsarbetet, vilka kompetenser som kan stödja arbetet och hur yrkesroller som ingår i detta kan utvecklas. / Because of the global migrant crisis, the immigration to Sweden has increased markedly (SCB, 2017). The Establishment Reform was implemented in 2010 to handle the social challenges that were identified and its main purpose was to accelerate the newly arrived's establishment in the job market (lag 2010:197). The responsibility for handling the establishment of the newly arrived was allocated among different actors, were Arbetsförmedlingen was assigned the main responsibility. The primary task of Arbetsförmedlingen is to support the newly arrived to establish themselves in the job market, which entailed that the family perspective and children perspective, as well as the health perspective ended up in the background of the integration work. The Establishment Reform also meant that each municipality is responsible for the integration work, which may look different depending on interest and preconditions. Furthermore, authorities work in what is called "vertical coordination", meaning, among other things, that the assignment of responsibility between delimited assignment may become a challenge (Bolman & Deal, 2012). It may also mean challenges for the newly arrived, which is often in contact with numerous authorities and other operations. For the municipality were the aforementioned study was carried out, a need was identified for a function which bridged the gap between operations and the newly arrived, hence personel was hired to carry out this function. The municipality choose to denominate these personel as Community Guidance workers with bridging capabilities. The objective of the study was to examine the municipality's integration work preconditions, as well as the Community Guidance worker's profession and the development of professional knowledge for their health promotional integration work. The study was carried out using a quality method, were inspiration was drawn from the hermeneutic approach. Semi-structured interviews and documents constitutes the empirics were thematic analysis were performed. The result of the study shows that the Community Guidance worker's job mainly is carried out as meetings between individuals that they follow in their matters. The work of the Social Guidance worker demands a great ability to adapt and a broad knowledge, as it is distinctively based on the needs of the newly arrived individual. This is possible within the scope of the establishment's guidelines and that the Community Guidance worker works between the operations and the newly arrived. The development of the Community Guidance worker's professional knowledge is formed in the everyday integration work. They will for instance happen upon challenges that will bring about learning possibilities through conversations with the newly arrived. The Community Guidance worker is in contact with the operations in the municipality and will gain knowledge regarding how they work, which in turn will facilitate their own work when the meet newly arrived with similar needs. The Community Guidance worker's own life experiences and cultural understanding constitutes a different prerequisite for the integration work. Further, this work may be seen as health promotional efforts, as the Community Guidance worker clarifies social functions such as explaining how Arbetsförmedlingen works or refer them to Försäkringskassan. The newly arrived will be put I contact with the correct operation based on their need, via the Community Guidance worker, which may accelerate their establishment process. The profession is new and relatively unexplored, which makes this study a valuable contribution to integration work, what expertise will support integrationwork and how the professions that are part of this work may be developed.

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt lärare i årskurs fk-3 kan upptäcka samt arbeta stödjande för elever med lässvårigheter i ämnet svenska. Syftet var även att ta reda på vilka strategier och tillvägagångssätt dessa lärare kan tillämpa i sitt förebyggande arbete mot lässvårigheter. Metoderna som tillämpades för att utforska dessa syften, var dels tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer, och dels tre kvantitativa enkätundersökningar. Dock omstrukturerades enkätundersökningarna i syfte att efterlikna en intervju där enbart öppna frågor tillämpades, vilket innebar att enkätundersökningen, mer lutar åt en kvalitativ ansats. Resultatet av både intervjuerna och enkätundersökningarna visade att läraren behöver använda sig av varierade nivåanpassade uppgifter, både i det förebyggande samt stödjande arbetet. Detta då de bakomliggande orsakerna till lässvårigheter är multipla. Det var också viktigt att dessa varierade nivåanpassade uppgifter var av intresse för eleverna, annars skulle läraren kunna riskera att få elever med en lägre motivation. Ytterligare resultat som framkom var att lärare kan förebygga lässvårigheter, samt stödja dem som redan har lässvårigheter, genom att modellera uppgifter och arbetssätt för eleverna. Slutligen visade studien att läraren via olika kartläggningar och observationer av eleverna kan upptäcka lässvårigheter, och att lärare snarast bör vidta stödjande insatser. / The purpose of the study was to investigate in what ways teachers in preschool – 3 can discover and work supportively with pupils that have reading difficulties in the subject Swedish. The purpose was also to find out which strategies and approaches these teachers could use in their preventing work towards reading difficulties. The methods that were used to explore these purposes, were at the one hand three qualitative semi-structured interviews and on the other hand three quantitative surveys. However, the survey was reconstructed with the purpose to mimic an interview where only open questions were used, which means that the work in this survey, is more leaning towards a qualitative approach. The results of both the interviews and surveys showed that the teachers having to use different levels of difficulty in the assignments, both in the preventive and supportive work. This is explained by the fact that the underlying reasons of reading difficulties are so many. It was also important that the varying levels of difficulty was at interest for the pupils, otherwise the teachers could risk getting pupils with lower motivation to learn. Other results that emerged was that the teacher could prevent reading difficulties, and support those that already have reading difficulties, by modeling assignments and approaches for the pupils. Finally, the result showed that the teachers through different mappings and observations of the pupils can discover reading difficulties, and that the teacher as soon as possible should engage supportive efforts.

Vi lever i ett samhälle som främjar ett mer stillasittande levnadssätt vilket bidrar till ökad risk för såväl fysisk som psykisk ohälsa bland befolkningen och framtida generationer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepedagogernas upplevelser, förhållningssätt och förutsättningar vad gäller att planera den dagliga verksamheten med syfte att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarnen. Studien är av kvalitativ karaktär där empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i datainsamlingen valdes ut genom ett målinriktat urval. Urvalet i föreliggande studie är förskolepedagoger som jobbar på en förskola inom Västerås stad. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med stöd av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att fysisk aktivitet [FA] kan vara av spontan karaktär eller planerad. I resultatet framkommer även att barnets intressen och förutsättningar är i fokus vid planeringen samt att pedagogens roll har en påverkan på barnets fysiska aktivitetsvanor. Det finns olika förutsättningar som fungerar som stöd för att bedriva den dagliga verksamheten i arbetet inom förskolan. Förutsättningarna inbegriper förskollärarnas planering, kommunikation, den fysiska miljön samt strategiska dokument och arbetssätt.

Introduktion: Pandemin slog hårt mot samhället och idrottsrörelsen då restriktionerna hindrade idrottare från att träna som tidigare. Studier har visat att pandemin har påverkat många idrottare emotionellt och psykiskt. Enligt självbestämmandeteorin är det viktigt att möta de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet för att öka motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledare upplevt restriktionernas påverkan på lagets motivation samt vilka strategier tränarna har använt för att stödja motivation. Metod: Detta är en kvalitativ studie med både induktiv och deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem ledare med olika utbildning och erfarenhet. Analysen av intervjuerna utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån intervjuerna identifierades temat Pandemin har utmanat ledarnas arbete och vidgat deras användande av motiverande strategier samt kategorierna Idrottarna har påverkats negativt av pandemin, Viktigt att stärka idrottarnas kompetens, Uppmuntra självbestämmande för att behålla motivation, Samhörigheten påverkar motivation och Utbildade ledare främjar motivation.  Slutsats:  Strategier som ledarna använde för att stödja motivation var bland annat att sätta individuella mål, låta idrottarna få påverka sin träning, teambuilding och utveckla baskunskap. Det finns behov av vidareutbildning i motivationsstrategier för ledare där fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll. Vi ser ett behov av vidare forskning för att öka kunskapen kring hur motivation påverkas av en pandemi och hur ledare kan hantera liknande situationer i framtiden.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

When exploiting an area, important ecosystem services can be lost, and an ecosystem service analysis gives a clear picture of how a plurality of values are affected. The purpose of this study is to investigate how the detailed development plans for two properties in Laholm municipality will affect the ecosystem services, and what compensation measures that may be implemented. A qualitative method was used where literature search, interviews, question answers, observation and ESTER 2.0 were included. The results suggest that that the supporting ecosystem services on both properties and the cultural ecosystem services on one of the properties will be negatively affected by the exploitation. However, the cultural ecosystem services on one of the properties will be positively affected. Laholm municipality does not actively work with the mitigation hierarchy and compensation measures. Possible compensation measures to create could be ponds and meadow patches, planting of flowering trees and placement of benches and picnic tables. A collaboration with Båstad municipality would further be beneficial for protecting the landscape and promoting biological diversity across municipal borders. / Vid exploatering av ett område kan viktiga ekosystemtjänster gå förlorade och med hjälp av en ekosystemtjänstanalys får man en tydlig bild över de många olika värden som påverkas. Syftet med studien är att ta reda på hur detaljplanerna för två fastigheter i Laholms kommun kommer påverka ekosystemtjänsterna, samt undersöka möjliga kompensationsåtgärder. I studien användes en kvalitativ metod där litteratursökning, intervjuer, frågesvar, observation och ESTER 2.0 inkluderades. Resultatet visar att de stödjande ekosystemtjänsterna på båda fastigheterna och de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna kommer påverkas negativt av exploateringen. Däremot kommer de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna påverkas positivt. Skadelindringshierarkin och kompensationsåtgärder är inget Laholms kommun arbetar aktivt med. Möjliga kompensationsåtgärder att skapa skulle kunna vara dammar och ängsplättar, plantering av blommande träd samt utplacering av bänkar och picknickbord. En samverkan med Båstad kommun hade vidare varit fördelaktigt för att skydda landskapsbilden och främja en biologisk mångfald över kommungränserna.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar snabbt i världen. Stödjande samtal är en viktig arbetsuppgift för sjuksköterskan inom psykiatrisk vård. Sjuksköterskans förhållningssätt och vårdrelationen är viktiga komponenter för att möta patienternas behov och främja återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan spelar en central roll i psykiatrisk vård. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om stödjande samtal som omvårdnadsåtgärd i psykiatrisk vård. Design: Integrativ litteraturöversikt Metod: En systematisk sökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Detta för att hitta relevanta studier avseende sjuksköterskors och patienters erfarenheter av samtal samt vilka faktorer som påverkar och vad samtal får för betydelse för patienterna. Analysen av studierna genomfördes med hjälp av Whittemore &amp; Knafl:s (2005) analysmetod. Resultat: Tio artiklar inkluderades i studien varav sex kvalitativa, två kvantitativa och två av mixad metod. Analysen resulterade i sex faktorer och sju teman. Resultatet visade att både sjuksköterskor och patienter har övervägande positiva erfarenheter av stödjande samtal. Sjuksköterskor behöver vara genuina och intresserade för att patienterna ska känna sig trygga vilket främjar vårdrelationen och därmed det stödjande samtalet. Det finns både främjande och försvårande faktorer för samtal. Stödjande samtal kan bidra till bättre psykiskt välmående, förebygga återinsjuknanden och ge stöd under akuta perioder. Stödjande samtal som omvårdnadsåtgärd kan främja patienters återhämtning. Slutsats: Stödjande samtal kan ha positiva effekter på patienternas psykiska hälsa och återhämtning. Stödjande samtal kan vara en meningsfull och holistisk omvårdnadsåtgärd för patienter i psykiatrisk vård. Resultatet från litteraturöversikten visar både på främjande och försvårande faktorer för stödjande samtal. Samtal som omvårdnadsåtgärd har en potential, som till fullo inte nyttjas.

Bakgrund. Specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård har en viktig roll i att främja utvecklingen av vårdande och stödjande handlingar hos både sig själv och andra. Studier visar på att sjuksköterskestudenter känner osäkerhet inför utvecklandet av professionellt vårdande. Forskning saknas kring hur studenter under utbildningen till specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård utvecklar sina kunskaper. Syfte. Syftet var att inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård, undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande handlingar förändrades under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien är longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har deskriptiv och analytisk statistik använts. Resultat. Studenterna upplevde att de efter avslutade studier i högre grad kunde samtala med patienten om dennes hälsa, ohälsa och välbefinnande. De hade också lättare att prata om sådana patienter mådde dåligt av, och hade efter utbildningen fått en bättre förmåga att stödja och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeutbildningen behöver i större grad fokusera på att möta patienten i mer svåra samtalsämnen. Slutsats. Studenterna skattade generellt sin kunskap och kompetens gällande att utföra vårdande och stödjande handlingar högre efter två års studier. Dock syns ingen kunskapsförändring angående studenternas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och på områden med möjlighet till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen. / Bakgrund. Den psykiatriska sjuksköterskan har en viktig roll i att främja utvecklingen av omtänksamma och stödjande åtgärder hos både sig själv och andra. Studier visar att sjuksköterskestudenter känner sig osäkra på utvecklingen av professionell vård. Det saknas forskning om hur psykiatrisjuksköterskor utvecklar sina kunskaper under sin utbildning. Avsikt. Syftet med studien var att inom ramen för specialistsjuksköterskeprogrammet med fokus på psykiatrisk vård undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande åtgärder förändrats under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien var longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har vi använt beskrivande och analytisk statistik. Resultat. Studenterna upplevde att de efter två års studier i större utsträckning kunde prata med patienterna om deras hälsa, sjukdom och välbefinnande. De hade också lättare att prata om saker som patienterna mådde dåligt över, och hade fått en bättre förmåga att stötta och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeprogrammet behöver fokusera mer på hur man möter patienten i svårare samtalsämnen. Slutsats. Studenterna värderade sina kunskaper och färdigheter när det gäller att utföra omtänksamma och stödjande åtgärder högre efter två års studier. Men ingen förändring i kunskap ses när det gäller elevernas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och områden med möjligheter till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen.

Bakgrund: Stödjande samtal är ett verktyg inom den psykiatriska heldygnsvården som används i behandlande och lindrande syfte med suicidnära patienter. Det konstateras att samtalet var specialistsjuksköterskans viktigaste verktyg inom psykiatrisk omvårdnad. Vid granskning inom ämnet kunde det fastställas att det fanns sparsamt med forskning gällande stödjande samtal med suicidnära patienter i psykiatrisk heldygnsvård i Sverige utifrån specialistsjuksköterskans perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter av att genomföra stödjande samtal med suicidnära patienter som vårdas i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod med induktiv ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer enligt Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. För att inkluderas i studien skulle specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård ha erfarenhet av stödjande samtal med suicidnära patienter inom psykiatrisk heldygnsvård. Verksamheter bestående av rättspsykiatri samt barn -och ungdomspsykiatri exkluderades ur studien. Resultat: Analysen av datainsamlingen presenterades med temat vikten av ett ömsesidigt möte i samtalet och kategorierna; att vara inkännande, att vara tillgänglig samt samspelets betydelse. Slutsats: För att uppnå möjlighet till ett ömsesidigt möte och ett vårdande stödjande samtal krävs att specialistsjuksköterskor har tid för att kunna bedriva en personcentrerad och patientsäker vård samt för att skapa allianser med patienter inom psykiatrisk heldygnsvård. Det stödjande samtalet styrs av specialistsjuksköterskors erfarenhet och intuition, vilket bidrar till att det stödjande samtalet blir olika för varje individ. Det stödjande samtalet inom psykiatrisk heldygnsvård drabbas om specialistsjuksköterskor inte har någon erfarenhet samt om personalbrist eller tidsbrist förekommer. / Background: Supportive conversations are a tool within the inpatient psychiatric care that is used for the treatment and relieving purpose of suicidal patients. It is established that dialogues were the specialist nurse's most important tool in psychiatric nursing. When examining the subject, it was determined that there was sparingly research regarding supportive conversations with suicidal patients in psychiatric inpatient care in Sweden from the specialist nurse's perspective.Aim: The aim of the study was to shed light on the psychiatric nurse's experiences of carrying out supportive conversations with suicidal patients who are cared for in psychiatric inpatient care. Method: The study applies a qualitative method with an inductive approach and is based on eight semi-structured interviews according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. To be included in the study, the specialist nurse specializing in psychiatric care had to have experience of supportive conversations with suicidal patients in psychiatric inpatient care. Departments consisting of forensic psychiatry and child- and adolescent psychiatry were excluded from the study.Result: The analysis resulted in the theme of the importance of a mutual meeting in the conversation with the categories; to be empathetic, to be available and the importance of interaction.Conclusion: In order to achieve the opportunity for a mutual meeting and a caring supportive conversation, the psychiatry nurses must have time to be able to conduct person-centered and patient-safe care and to create alliances with patients in psychiatric inpatient care. The supportive conversation is guided by the psychiatry nurses experience and intuition, which contributes to the supportive conversation being individual. The supportive conversation within psychiatric inpatient care is affected if the psychiatry nurse has no experience and if there is a shortage of staff or a lack of time.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.