Avsikten med den här studien var att ta reda på hur en diagnos kan påverka en elevs självuppfattning samt hennes skolsituation. Denna fallstudie visar att diagnosen inneburit en förklaring och positiv bekräftelse för eleven. Hon vet nu att det finns en orsak till hennes läs- och skrivsvårigheter. Hon har också blivit mer medveten om att hon har rätt att få mer hjälp vilket har bidragit till att eleven lättare själv ber om hjälp. Föräldrarna vet att de har rättighet att få mer stöd till sitt barn och att det finns olika hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för henne. Skolsituationen har anpassats till viss del, bland annat genom att elevens individuella planering läggs upp efter hennes förutsättningar. Skolan har köpt in vissa hjälpmedel som till exempel Daisyspelare och speciella stavningsprogram för dyslektiker. Studien visar även hur en dyslexiutredning kan gå till i teorin och i praktiken. The intention with this study was to find out how a diagnosis can affect a pupils self-concept and her school situation. This case study shows that the diagnosis has given an explanation and a positive confirmation for the pupil. She now knows that there is a reason for her difficulties with reading and writing. She has also become more aware of the fact that she has the right to receive more help, which has contributed to the pupil now more easily asking for help herself. The parents know about their right to obtain more support for their child and that there are various aid to simplify the school work for her. The school situation has already been adjusted to some extent, among other things the pupil’s individual planning is based on her conditions. The school has bought some aid, for example “Daisyspelare” and special spell-checkers for “dyslexic individuals”. The study also shows how to perform an “investigation into dyslexia”, both theoretical and practical.

Syftet med studien var att studera hur lärare och specialpedagoger beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi har genom kvalitativa intervjuer med lärare och specialpedagoger fått en bild över hur de förebyggande och stödjande arbetssätten kan se ut. Undersökningen genomfördes på fyra olika skolor bland pedagoger som undervisar i år 1-5. Resultatet visar att det finns skillnader i lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av sina förebyggande och stödjande arbetssätt. De lärare som undervisar yngre elever har mer förebyggande arbete än de lärare som undervisar äldre elever. Det mest omfattande förebyggande arbetet fann vi i den skolan med Montessoriinriktning. Det stödjande arbetet beskrevs mest utförligt av specialpedagogerna. Flera av lärarnas anser att en reducering av antalet uppgifter till elever med svårigheter var ett stödjande arbetssätt. Samtidigt framkommer andra exempel på stödjande arbetssätt av lärarna, som exempelvis möjligheten för elever att få göra muntliga prov. Flera av lärarna förlitar sig emellertid ofta på specialpedagogernas kunskap och undervisning. Några av lärarna framhåller svårigheterna med att kunna räcka till för alla. Alla i studien har svårt att beskriva var gränsen går mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, men menar att läs- och skrivsvårigheter kan avhjälpas med träning, medan dyslexi är något beständigt. Det framkommer emellertid skillnader i svaren när de beskriver vad läs- och skrivsvårigheter kan bero på, närmare bestämt allt från omognad till bristande pedagogik.

Tröjbom, C. (2009) En karläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa för äldre människor i Sverige Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.   Abstrakt   Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Målgruppen var äldre människor som i första hand inte har någon beviljad insats. För att ta reda på detta genomfördes en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod. Resultaten presentades i 3 figurer och tillhörande analys. Det som framkom var att insatserna för denna målgrupp förestås av hälsofrämjande begrepp samt att regeringens stimulansbidrag ligger till grund för flertalet insatser för äldre människor. Insatserna som framkom utarbetades till sex kategorier. Kartläggningen visade på övervägande insatser för kategori anhörigstöd, 261 av totalt 290, och minst antal insatser för kategorin social måltid, 69 av totalt 290.         Nyckelord: hälsofrämjande, äldre människor, stödjande miljö, socialt stöd, empowerment.   Keywords: health promotion, older people, suporting enwiroment, social suport, empowerment.

Många kvinnor lider av nedstämdhet och depression under graviditeten. Det uppmärksammas inte alltid av personalen på mödravårdscentralen. Prenatal depression påverkar sannolikt både den gravida kvinnan och barnet negativt. Screening med självskattningsformuläret EPDS på mödravårdscentralen och erbjudande om stödjande samtal är ett sätt att fånga upp och hjälpa blivande mödrar. Syftet med studien var att beskriva några kvinnors upplevelser av sin livssituation, moderskapet och de stödjande samtal de blivit erbjudna under graviditeten. Syftet var också att ta reda på om och hur samtalen hade påverkat kvinnornas upplevda hälsa. Studien var kvalitativ och byggde på sex intervjuer. Resultatet visade att flera kvinnor saknade stöd i parförhållandet både innan och efter samtalen, men att de flesta var nöjda med samtalen och kände sig hjälpta och stärkta. Preventivt arbete med deprimerade gravida minskar sannolikt lidande både kortsiktigt och långsiktigt. Vikten av att screena mammor och stödja dem bör således uppmärksammas mer inom primärvården.

Tidigare studier har visat att både ledaren och den psykosociala arbetsmiljön inverkar på lärandet. I denna studie kommer dessa faktorer att studeras tillsammans genom en undersökning hur samspelet mellan de anställda inom en organisation påverkar lärandet. Vilka lärandeprocesser genereras och vilka hindras. Studien har utgått från grundad teori som forskningsansats och det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten från studien visar att det är flera faktorer som samverkar och påverkar genererandet och hindrandet av lärandeprocesser i samspelet mellan de anställda. En betydelsefull faktor i genererandet av lärandeprocesser inom den studerade organisationen är att informanterna uppger att det är ett öppet arbetsklimat. Med ett öppet arbetsklimat avses ett klimat där informanterna upplever att de kan ställa vilka frågor de vill till vem som helst inom organisationen och där de anställda också är hjälpsamma gentemot varandra. Studien visar även att samarbete och strukturerade arbetsmetoder är viktiga pusselbitar som både kan skapa och hindra lärandeprocesser. Ledaren har också en möjlighet att bidra till att generera lärandeprocesser genom att bland annat vara delaktig, tillgodose medarbetarnas önskemål om kompetensutveckling, ge dem utmanande arbetsuppgifter samt agera stödjande och coachande. Ledaren hindrar lärandeprocesser genom att inte vara delaktig i medarbetarnas vardagliga arbete eller genom att underlåta att ge dem adekvat feedback.

No description available.

Bakgrund: Livstidsprevalensen och punktprevalensen för ländryggssmärta är ca. 39% respektive ca. 18%. En vanlig fysioterapeutisk behandlingsmetod vid ländryggssmärta är olika former av träningsinterventioner. Tidigare forskning har dock visat att 50 - 70% av individerna med kronisk ländryggssmärta inte följer de anvisade hembaserade träningsprogrammen. För att öka följsamheten till dessa träningsprogram behövs kunskap om vilka barriärer och stödjande faktorer som inverkar. Syfte: Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie undersöka vilka barriärer och stödjande faktorer som inverkar på följsamheten till träningsprogram inom fysioterapeutisk behandling av ländryggssmärta. Metod: Litteratursökning över kvalitativa studier gjordes i databaserna; PubMed, CINAHL with Full Text, Cochrane Library, Scopus och SportDiscus. Studier som undersökt barriärer och stödjande faktorer för följsamhet till terapeutiska träningsprogram för personer med ländryggssmärta inkluderades. Sökningen gav 1125 träffar, varav totalt sju studier inkluderades. Resultat: Analys och syntes resulterade i följande tio kategorier; smärta, träningsprogrammets utformning, förväntningar på vårdgivaren, rädslor- undvikande och missuppfattningar, integrering av träningen i vardagen, tilltro, motivation, samsjuklighet, kunskap och erfarenhet samt omgivningens inverkan där de fem första kategorierna var mer återkommande. Konklusion: De faktorer som framkommer genom kvalitativ forskning kring barriärer och stödjande faktorer för följsamhet till träningsprogram inom fysioterapeutisk behandling av ländryggssmärta ligger i linje med tidigare kvantitativ forskning. Den aktuella studien bidrar till tidigare forskning med att lyfta rörelserädsla som en viktig faktor att beakta vid utformning av fysioterapeutisk behandling av patienter med ländryggssmärta.

Denna uppsats belyser skrivstrategiers betydelse för främjandet av skrivutvecklingen och åtgärdande av skrivsvårigheter med inriktning mot elever i årskurserna 4-6. Skrivandet är en central del i att vara en samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle och det är lärarens uppgift att se till att eleverna utvecklar sin skrivförmåga. Lärare måste därför vara medvetna om olika skrivstrategier och hur de kan användas i undervisningen. Det är också viktigt att läraren är medveten om hur de kan anpassa sin undervisning för alla elevers olika behov av stöttning. Syftet med denna studie är att belysa hur skrivstrategier behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan åk 4-6 för att synliggöra behov av vidare forskning inom skrivundervisning. Simple View of Writing och den sociokulturella teorin är två viktiga teorier som är återkommande genom hela uppsatsen. Det material som har undersökts består endast av vetenskapliga artiklar som alla är skrivna utanför Sverige. Resultatet visar att elever som använder sig av skrivstrategier utformade efter specifika genrer som främjar utvecklingen av de exekutiva förmågorna, klarar av att skriva längre och mer högkvalitativa texter. Medvetenheten om olika genrer och deras egenskaper har en avgörande roll för vilka skrivstrategier som bör tillämpas i undervisningen. Mjukvaruprogram utformade efter skrivstrategier och informationsramar kan användas för att avlasta arbetsminnet under skrivandet. Genom att avlasta arbetsminnet kan vissa skrivsvårigheter avhjälpas då eleven får tillfälliga stödjande strukturer under sitt textskapande.

Bakgrund: Skolsköterskan är den profession på en skola som träffar samtliga elever och har därmed en unik möjlighet att upptäcka psykisk ohälsa. Samtidigt visar studier att skolsköterskor upplever sig sakna kompetens inom ämnet trots att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar i kombination med att vårdköerna till specialistsjukvården är långa. Vidare nämns stödjande samtal vara en insats som kan ingå i elevhälsans åtgärdande arbete. Motiv: Författarna anser att det kan vara av stor vikt att skolsköterskor behärskar en eller flera samtalsmetoder för att kunna hjälpa och stötta elever med psykisk ohälsa, främst i väntan på hjälp från övrig hälso-och sjukvård. Förhoppningen är att denna studies resultat kan utgöra värdefull information inför framtida forskning och utvärdering avseende hur skolsköterskan ska arbeta med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors uppfattningar och erfarenheter kring stödjande samtal vid psykisk ohälsa hos ungdomar. Metod: En kvalitativ enkätstudie. Totalt deltog 23 deltagare varav samtliga uppfyllde studiens inklusionskriterier. Datainsamling skedde via en elektronisk enkät som sedan analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Totalt identifierades tre kategorier följt av sju subkategorier. Första kategorin: Skolsköterskans perspektiv på stödjande samtal följs av subkategorierna Skolsköterskans definition av stödjande samtal och Skolsköterskans uppfattning av stödjande samtal som hälsofrämjande, förebyggande eller enklare sjukvårdsinsats. Andra kategorin: Faktorer som påverkar skolsköterskans arbete med stödjande samtal vid psykisk ohälsa följs av subkategorierna Samarbete och ansvarsfördelning mellan professioner och instanser, Skolsköterskans tillgänglighet samt Skolsköterskans känsla av att behöva ta ansvar. Tredje kategorin: Konsekvenser av stödjande samtal följs av subkategorierna Förbättrat mående hos eleven och ökad trygghet i professionen och En krävande uppgift för skolsköterskans med risk för att eleven inte får rätt hjälp. Konklusion: Nästintill samtliga deltagare ställde sig positivt till att arbeta med stödjande samtal vid psykisk ohälsa. Idag tycks dock oenigheter råda kring hur detta arbete ska ske.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares perspektiv på sin roll i att ge barn stöd i leken. Detta är en kvalitativ studie som genomförts med åtta intervjuade verksamma förskollärare på kommunala förskolor i olika kommuner. Datainsamlingsmetoden för studien är semistrukturerade videointervjuer. I studien används det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling för att tolka datamaterialet. I resultatet framkommer det att förskollärarnas uppfattning är att deras närvaro är en viktig del i att stödja barnen. Studiens slutsats är att barn som ännu inte besitter kunskaper om lekkoderna eller det sociala samspelet kan behöva förskollärarens närvarande stöd. Slutsatsen för studien är även att alla barn har rätt till att leka och ska därför ges förutsättningar bemästra leken.