Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll. Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola. Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade utomhus. Ämnesintegrering, upplevelser och dramatiseringar samt olika estetiska inslag nämns också. Eleverna beskriver ofta utomhuspedagogiken som lustfylld och att det rådde en god stämning på skolan. Eleverna nämner att de upplevde sig ha goda kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena samt att de var duktiga på att orientera. Eleverna säger sig ha fått en vana av att vistas utomhus och några menar på att de lärt sig uppskatta naturen och blivit mer miljömedvetna. Resultaten tyder på att Utomhuspedagogiken kan vara en viktig faktor för att skapa en naturkänsla och en miljömedvetenhet hos elever, även om man i denna studie inte kan dra slutsatsen att så alltid sker.

Denna studies övergripande syfte har varit att titta närmare på utemiljöns möjligheter till kreativ fantasifull lek på en I Ur och Skur-förskolegård. Det är främst lek med naturmaterial som står i fokus för studien. Även pedagogens roll gentemot barnen är viktig i detta sammanhang och den medagerande pedagogen får här betydelse för barnens lek. En intressant frågeställning är då vilken betydelse det lösa naturmaterialet och pedagogen har för lekens utveckling. Tidigare forskning visar att en variationsrik miljö med natur bidrar till en mer varierad och utvecklad lek hos barnen. I Ur och skur pedagogiken förespråkas den aktiva pedagogen/ledaren som sätter barnet i centrum. Pedagogiska tankar kring utformningen av gården belyses också i viss mån. Studiens kvalitativa empiriska material består av en intervju med en pedagog/förskollärare som även förekommer i de sju observationerna av 18 barns lek som ligger till grund för studien. Då detta är en fallstudie av just den här verksamheten går resultatet inte att generalisera vidare. Några slutsatser man sannolikt kan dra (det empiriska materialet är tunt) är att det lösa natur-materialets egenskaper, dess transformerbarhet, icke-färdiga form och flyttbarhet gör det utmanande i leken – lekutveckling sker. Pedagogen bidrar till lekens utveckling genom att vara tillåtande, bejakande och uppmuntrande i de lekaktiviteter barnen sätter igång, samt genom att tillföra naturmaterial. Begreppet medagerande pedagog kommer här in i bilden, en pedagog som är medvetet närvarande i det han gör.  Just att gå in och ”störa” i barns lek är ett omtvistat ämne. Detta synsätt, sammantaget med min närvaro som observatör och pedagogens lust att fixa saker på gården kan stå i motsättning till eller hindra ett aktivt deltagande /medagerande i barnens lek på gården. Men närvaron av en aktiv vuxen i konkret arbete kan å andra sidan smitta av sig på barnen som i sin tur uppmuntras till lek på annat håll. Detta kan anknytas till Bronfenbrenners miljöekologiska teori där barnet utvecklas i samspel med den omgärdande miljön. Barnet utvecklas genom de aktiviteter det deltar i, de roller barnet möter och får sig tilldelade. Samt i de sociala relationer som blir till på förskolegården. I detta sammanhang får gårdens utformning, tillgången till ett varierat och utmanande lekmaterial samt pedagogens aktiva roll gentemot barnen betydelse för lekens utveckling och barnens lärande på gården.

I Ur och Skur preschools base their teaching on outdoor activities and all educators are called leaders, disregarding their educational background. The purpose of this study is to find out how the leaders of six I Ur och Skur preschools are working, specifically with the written language, in the outdoors environment. The study discusses the concept of literacy, methods leaders use and the advantages and disadvantages they experience with outdoors education and the thoughts they have about outdoor activities. The basis for this study is the objective pursued in the curriculum: "preschools should strive to ensure that children develop an interest in written language and an understanding of symbols and their communicative functions". Respondents have also been asked what outdoors education means to them on a personal level. To achieve my research results five qualitative interviews, with room for follow-up questions, were conducted. One of the respondents felt that she lacked time but still wanted to participate and doing so by answering questions by email. A total of six interviews were conducted, transcribed and analyzed. All respondents in this study are active leaders in I Ur och Skur preschools in a major city in Sweden. The results of the six interviews from the leaders show how they work with written language activities for children outdoors. The methods used seem quite similar between the various preschools. The leaders exploit the opportunities that are given, e.g. they write in the snow with watercolors or draw in the sand with sticks. They also read books outdoors for the children. The advantage, according to respondents, is that the material never ends, it is possible to write with almost anything. Possible disadvantages are bad weather conditions or too much background noise that may distract the children at times when they need to concentrate.

Vårt val av ämne grundar sig på att vi ville undersöka vilka olika arbetssätt inom läs- och skrivinlärning samt lärmiljöer som sexåringarna möter när de börjar i förskoleklass. Då vi tidigare i vår utbildning stött på och intresserat oss för utomhuspedagogiken så ville vi se om arbetssätt med läs- och skrivinlärning eller lärmiljöer skiljer åt mellan traditionell förskoleklass och förskoleklass med I Ur och Skur-inriktning. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer i fyra förskoleklasser, två I Ur och Skur samt två traditionella förskoleklasser. Det som framkommit i vår undersökning är att arbetssätten inte skiljer sig åt beroende på om det är en traditionell eller I Ur och Skur-förskoleklass. De skillnader som vi sett beror snarare på lokala arbetsplaner och läraren/lärarna. Däremot är en slutsats att lärandemiljöerna skiljer åt mellan traditionell och I Ur och Skur-förskoleklass. I de traditionella är det mer skollikt och den pedagogiska verksamheten är förlagd inomhus. De vistas utomhus vid raster och vid enstaka tillfällen varje termin. I Ur och Skur däremot förlägger aktiviteter både ute och inne och kan lika gärna tänka sig att ta med materialet ut. Dessutom har förskoleklasserna I Ur och Skur högre personaltäthet som medför att de kan vara ute mera.