• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2185
  • 176
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2367
  • 882
  • 542
  • 448
  • 310
  • 296
  • 200
  • 195
  • 188
  • 188
  • 183
  • 174
  • 164
  • 163
  • 147
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Projekt annorlunda : Hur man på ett annorlunda sätt lockar ungdomar till tekniska och industriella gymnasieutbildningar

Lundkvist, Jennifer January 2014 (has links)
Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i åldrarna 13-16 år resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lättare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som får de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna. Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mängd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick därför ut på att locka de med informationsmaterial som kan ses som ”indirekt reklam”. Då föräldrarna påverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet även skulle rikta sig till dem. Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege Mälardalen, en kvalitetstämpel på utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievägledare på två högstadieskolor i Eskilstuna. Jag genomförde också två utprovningar på målgruppen; högstadieelever mellan åldrarna 13-16 år. Utprovningarna ägde rum i elevernas vanliga klassrum och skedde gruppvis, det vill säga hela klassen på en gång. Resultatet av arbetet visade att ungdomar uppskattar rak och tydlig information. Det visade sig också att ungdomar, trots den ökade läsningen på mobiltelefoner och datorer, föredrar ett fysiskt material att få hem i brevlådan, speciellt när det kommer till gymnasievalet. Jag försökte skapa korta, informativa texter med fokus på rubrikerna. Det var också rubrikerna som var i fokus under mina utprovningar. / The purpose of this thesis was to explore how young people aged 13-16 years reflect on their choice to upper secondary school and also their future. This was made in order to make it easier to develop a material that interests young people to apply for technical and industrial training in Eskilstuna. Young people are in high school exposed to a variety of advertising and information materials. My job was therefore to attract these students with information that may be viewed as “indirect advertising”. Because the parents affect young people when it comes to their choice of training in upper secondary school, it was important that the material would also be suited for them. The work was done in collaboration with Teknikcollege Mälardalen, a quality stamp on education in technology and industry. To do the work I interviewed student counselors at two high schools in Eskilstuna. I also tested the texts on my target group; high school students aged 13-16. The testing were held in the students' regular classrooms and occurred in groups, that is, the whole class at once. The results of this work showed that young people appreciate direct and clear information. It was also found that young people, despite the increased reading on cell phones and computers, prefer a physical material to get in the mail, especially when it comes to their future choice. I tried to create short, informative texts, focusing on the headlines. It was also the headlines that were in focus during my tests.
132

"Det akademiska hjärtat..." : En kvalitativ intervjustudie om den akademiska uppväxtmiljöns betydelse för unga vuxnas identitetsskapande och syn på utbildning

Bjervner Andersson, Sara January 2014 (has links)
I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången.
133

Utbildningssituationen i Norrland år 1813. : En undersökning av genus och etnicitet

Nilsson, Kenneth January 2014 (has links)
No description available.
134

Estlandssvenskarna och bildningstraditionen

Thomsson, Lukas January 2015 (has links)
Från 1200-talet och framåt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna längs Estlands kuster och på öarna utanför Estland. När det estlandssvenska samhällets existens upphörde på 1940-talet då andra världskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lämnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. Från 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet växte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade två missionärer till svenskbygderna för att väcka svenskheten och nationalkänslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra språk – tyska som var överhetens språk, ryska som var officiellt språk, estniska som var majoritetsspråk och rikssvenska som var undervisningsspråk. Till detta ska läggas böndernas språk – rickulsvenskan, en dialektal variant av svenskan. 1919 bildades den nya staten Estland och de unga bönder som födde sina barn under mellankrigstiden var själva födda i ett feodalt Ryssland. Byarna och odlingsmetoderna var omoderna, arbetet hårt och gårdarna små och fattiga. I detta sammanhang ligger undersökningens syfte. Hur kunde det komma bildade personer ur miljöer som de estlandssvenska, och vilken roll spelade skolan, pedagogiken, bildningstraditionen och lärarna i sammanhanget? Undersökningens metod är intervjuer gjorda med tio informanter som gått folkskola i svenska Estland på 1930-talet. Intervjuresultatet bearbetas sedan med hjälp av uppställda teorier om den pedagogik som fanns i skolan tidigare där eleverna lärde sig att lära, där inte bara kunskapen i sig var av betydelse utan också kunskapens form och där utgångspunkten för pedagogiken var att eleven inte dög utan måste transformera sig till något annat, något bättre. Dessutom har teorier om klassresan använts som menar att klassresans uppåtgående riktning speglar samhällets ojämlikhet där språket är det tydligaste uttrycket för klass. Det var ett ojämlikt samhälle de fattiga estlandssvenskarna bodde i. Teorierna om klassresan säger att det är vår förmåga att reflektera och tänka på oss själva i relation till andra i socialisationen som skapar vår uppfattning om oss själva i förhållande till omgivningen, vilket ger drivkrafter som till exempel revanschlystnad, vilket är en vanlig motivation hos klassresenären. Teorierna om klassresan sammanfaller med teorierna om pedagogik på flera punkter. Båda talar om uppbrottet, båda talar om rörelsen och båda talar om vikten av bekräftelse från omgivningen. Studien har delats in i fyra huvudfrågor som granskats var för sig; skolsituationen, bildningstraditionen, klassamhället och språket. Studiens tidsram är 1920- 1944. 1920 öppnade estlandssvenskarna sin folkhögskola i Birkas och Estland konstituerades som stat. 1944 är det år då det estlandssvenska samhället i och med folkomflyttningarna under kriget för alltid gick mot sin upplösning.
135

Utveckling av utbildning : Mervärdet och vikten av ackreditering för studenten

Mattsson, Johan, Wengberg, Patrik January 2015 (has links)
Det pågår en förändring på världsmarknaden då nya förutsättningar bidragit till enallt mer dynamisk arbetsmarknad. Det skapar goda möjligheter till en internationell karriär förframtida examinerade studenter. Marknaden kommer att kräva nya typer av erkännande av desom är examinerade av utländska universitet vilket en extern ackreditering kan vara ett svar på. AACSB är en extern ackreditering verksam för att främja och förbättra högre utbildning inomföretagsekonomi. Tidigare studier har endast sett till hur en extern ackreditering påverkarorganisationen på en makronivå och inte studeranden ur ett mikroperspektiv. Organisationerbör arbeta efter det som ger mest mervärde för slutkunden, därmed är det utav egenintresse förutbildningssätet att förstå vilka behov och krav studenterna har på utbildning. Studien ämnar attundersöka om den extern ackreditering AACSB tillför mervärde för studenter och om dettamervärde utav vikt för dem. Via inledande intervjuer skapades en intervjuguide till fokusgruppermed studenter som ansåg att AACSB bidrog till följande mervärden utav vikt: universitetetsstatus, universitetets legitimitet, studenternas anställningsbarhet, internationella partners,extern kvalitetskontroll och transparens. Studenternas egna anställningsbarhet utifrånutbildningen var i fokus nära samtliga mervärdens vikt analyserades, dock var studenternaosäkra kring vad arbetsmarknaden efterfrågade
136

Utbildning för en okänd framtid: : Om adequacy och utbildning för asylsökande barn och ungdomar / Education for an Unknown Future: : On Adequacy and the Education of Asylum Seeking Children and Youths

Jardstam, Karin January 2017 (has links)
In the fall of 2015 over 100 000 refugees came to Sweden, seeking asylum. As a result, Swedish schools are now educating children and young people, whose future is uncertain, since some of them will not continue to live their lives in Sweden. The Swedish curriculum is adapted to the needs and values of Swedish society. It can be questioned if this is the best education for asylum seekers who are not allowed to stay in the country. Amy Gutmann has introduced the idea of adequacy in the philosophical debate about education. According to this theory, an adequate education is one that makes it possible for all educable children to take part in the democratic processes as adults. Elizabeth Anderson has developed the theory further, from the point of view that a society is governed by an elite. She concludes that it is important that this elite consists of representatives from all socio-economic tiers in a society to be democratically viable. For this to happen, schools need to be more integrated than they are today. It is the aim of this essay to see if the education of asylum seeking pupils in Sweden is adequate in fostering active democratic citizens. The author therefore looks at the way the Swedish school system handles asylum seeking pupils and their parents. UNHCR’s Educational Strategy is also used as a guide to an adequate curriculum. The author reaches the conclusion that adequacy points to certain changes in the curriculum and organization of schools, which would better prepare individuals both for a life in Sweden, and for a return to their native countries. Furthermore, adequacy gives us a reminder that people seeking asylum are also part of the democratic processes in the host country.
137

Hur design kan bidra till läsbarhet i skolan

Andersson, Albin January 2023 (has links)
Flera rapporter visar att lässvårigheter bidrar till stora problem påett mänskligt plan och forskare beskriver att denna problematikförsvårar för människor att kunna delta i samhället. Problematikmed att kunna ta till sig viktig information och att utvecklaskunskapsmässigt. Syftet med studien är att ur ett universelltdesign-perspektiv undersöka hur typsnitt i skolmaterial ärutformat och hur det kan underlätta läsbarheten för eleverna.Studien ska bidra till att utveckla och ge kunskap till hurskolmaterial bör utformas för att passa elever i grundskolan medhjälp av grafisk design. För att kunna besvara frågeställningarnaså användes metoden deltagande observation för att kunna tareda på hur eleverna upplevde de olika typsnitten i ett urvaltexter. Resultatet av undersökningen visade att skolmaterialetanvänder antikvor som typsnitt och att de lämpar sig för elevermed god läsförmåga och att elever som upplever svårigheter medläsning föredrog typsnitt med sanserifer vilket inte fanns iskolmaterialet.
138

Nyexaminerade fysioterapeuters upplevelse av utbildningen som förberedelse inför arbetslivet : En kvalitativ intervjustudie / Newly graduated physiotherapists' perception of education as preparation for the profession : A qualitative interview study

Ivehag, Elin, Forsberg, William January 2023 (has links)
Bakgrund: Att vara ny på arbetsmarknaden kan för många vara både krävande och påfrestande, dels med nya kollegor och miljöer, dels att man direkt får ett stort ansvar. Kännedomen om övergången från fysioterapeutstudent till fysioterapeut är svag, men i de få studier som gjorts är ett återkommande tema som ses hos både fysioterapeuter och sjuksköterskor att man som nyexaminerad känner att den egna kunskapsnivån ska vara densamma som erfarna yrkesutövare. Syftet: Syftet med studien var att beskriva nyexaminerade fysioterapeuters upplevelse av utbildningen som förberedelse inför arbetslivet. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyexaminerade fysioterapeuter. Materialet av de inspelade intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Den kvalitativa analysen resulterade i fyra kategorier samt underkategorier. Kategorierna blev kurser som varit till fördel för yrket, kursmoment som saknas med behövs i utbildningen, de största utmaningarna som nyexaminerad och strategier för att klara yrket. Konklusion: Praktiken och de praktiska kurserna upplevdes viktigast för att lägga grunden till fysioterapiyrket men det finns förbättringspotential. Nyexaminerade fysioterapeuter upplevde att det var ett stort steg från student till fysioterapeut men att ta hjälp av sina mer erfarna kollegor och även lära sig att identifiera, prioritera och begränsa sig var av stor vikt för att motverka stress.
139

Utbildning i en teknologiserad värld : En kvantitativ enkätstudie om vad som påverkar inställningen till online-utbildning / Education in a technological era : A quantitative study about what effects the attitude towards online-education.

Rosenlund, Rebecca January 2019 (has links)
Studien har genomförts med stöd i en kvantitativ enkät om vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Genom Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) samt tidigare forskning har 5 faktorer valts att undersökas som möjliga faktorer till vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Dessa är kön, ålder, attityden till teknologi, upplevd läs- och skrivförmåga samt upplevd autonomi. Av dessa faktorer påvisar framför allt upplevd läs- och skrivförmåga, upplevd autonomi och attityden till teknologi kunna påverka inställningen till online-utbildning. Även ålder tenderar att påverka inställningen till online-utbildning. Ovannämnda faktorer kan anses särskilt viktiga vid arbete med online-utbildningar. Slutsatser av studien är fortsättningsvis uppmärksammandet av en utmaning i att utveckla online-utbildning, som verktyg, till att kunna bidra med samma inlärningsmöjligheter som vid traditionell/klassisk utbildning samt att motivation är ett fält som borde vara väl utforskat vid utformningen av online-utbildning för att maximera lärresultatets möjligheter vid online-utbildning.
140

Så upplever utexamineradestudenter sin anställningsbarhet. : Personalvetarstudenters uppfattningar kring sina möjligheter på arbetsmarknaden efter avslutade studier.

Bjuhr, Anna January 2015 (has links)
Forskning belyser en diskrepans mellan den kompetens utexaminerade studenter har och den kompetens som arbetsgivare och näringslivet efterfrågar. Studenters anställningsbarhet har blivit en central fråga i dagens samhällsdebatt då ämnet inverkar såväl på samhället i stort som på organisations och individnivå. Syftet med studien var att fördjupa sig inom detta ur ett individperspektiv och ta reda på hur personer som avslutat sina studier upplever sin anställningsbarhet. Eftersom uppsatsen skulle behandla en fördjupad bild av uppfattningar kring anställningsbarhet utfördes kvalitativa intervjuer. Då den problembakgrund som beskrivs visade sig vara högst aktuell inom HR-området fokuserar studien på tidigare personalvetarstudenter. Data från sex intervjuer med utexaminerade personalvetarstudenter låg till grund för studiens resultat och analys. Intervjudata analyserades med inspiration av fenomenografisk metodansats, som lämpar sig väl för att förklara variationen kring olika individers tankar och upplevelser om omvärlden. Resultatet visade att intervjupersonerna ansåg att högre utbildning, flera personliga egenskaper och förmågor, exempelvis att ha höga ambitioner, och praktisk erfarenhet är av stor vikt för sin anställningsbarhet. Praktisk erfarenhet var tillika något som många upplevde att de saknade i samband med examen, och att detta negativt påverkade deras möjligheter på arbetsmarknaden. Bristen på praktisk erfarenhet påverkade både möjligheterna att få ett arbete och hur intervjupersonerna upplevde sig behärska ett kvalificerat arbete. Hur de ansåg att utbildningen ska förbereda dem inför sitt arbetsliv varierade, emellertid upplevde majoriteten att de tog examen med de kompetenser de hade förväntat sig. Ansvaret över en utexaminerad students möjligheter på arbetsmarknaden ansågs av samtliga intervjupersoner till stor del vila på individen. För att uppnå en hög grad av anställningsbarhet är det enligt intervjupersonerna bland annat av stor vikt att erhålla praktisk erfarenhet och skapa sig ett utbrett kontaktnät. Flera tror också att en bredare kunskap om personalvetare och ett höjt anseende på arbetsmarknaden generellt skulle skapa en högre grad av anställningsbarhet hos utexaminerade personalvetarstudenter.

Page generated in 0.2212 seconds