The purpose of this study is to investigate how a sample of adults with an intellectual disability uses information and communication technologies (ICT), and to see whether these people can be strengthened in their everyday life through ICT. To get answers to the questions posed in this paper interviews were made. The interviews are semi-structured so that the context to some extent is bounded. Questions which highlights the more widely aspects of ICT are set with the help of subject areas. The results show that these people in many ways are strengthened in their use of ICT. There's perceived difficulties in the usage, but there are mainly opportunities expressed in the narratives. For example, one person uses ICT to bridge the problems that arise when difficulties to read and write exists. The social aspects of ICT is mentioned as important in this study by most informants.

Studien är genomförd i samarbete med det studerade brandförsvaret som infört nya riktlinjer kring deras rekryteringsprocess för brandmän. Studien har syftat till att undersöka och beskriva uppfattningar om brandförsvarets rekryteringstesters relevans i relation till brandmäns kompetens. Studiens syfte har konkretiserats i tre forskningsfrågor: (1) Hur beskriver testledarna och rekryteringsgruppen brandmäns arbete och arbetsuppgifter? (2) Vilka argument finns bakom användning respektive inte användning av tester i ett rekryteringssammanhang enligt testledarna samt rekryteringsgruppen? (3) Vilken funktion fyller testerna för att kunna urskilja den kompetens som efterfrågas av testledare samt rekryteringsgrupp för brandmän? Studien har en kvalitativ metodansats där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamhetens testledare och rekryteringsansvariga. Resultatet i studien visade att brandmännen beskriver att sitt arbete och arbetsuppgifter är främst kopplat till insatsförberedande arbetsuppgifter.Det huvudsakliga argumentet till tester vid rekrytering av brandmän handlar om en diskrepans mellan den kompetens studerande får från sin utbildning och den kompetens som efterfrågas på brandförsvaret. Argument till att inte utföra tester på stationen är dels att testerna riskerar att slå ut kandidater på fel grunder och dels att testerna kan hindra till mångfald på stationen. Den funktion testerna anses fylla för att urskilja efterfrågad kompetens är i huvudsak kompetenser som krävs vid insatsarbete. Några ifrågasätter dock testernas funktion och validitet. En slutsats i studien är oaktat vilka kompetenser som efterfrågas bör efterfrågad kompetens utkristalliseras innan en rekryteringsprocess påbörjas. Detta för att veta vilken funktion testerna fyller och i vilken utsträckning.

Den tyska lärlingsutbildningen är ett dualt utbildningssystem där praktiska och teoretiska kunskaper lärs ut, både i skolan och på en arbetsplats. Utbildningsformen har en lång tradition och är väl etablerad i det tyska samhället. Diskussioner kring utbildningens utformning präglas av de föreställningar som finns kring praktisk och teoretisk kunskap. Detta gäller generellt för utbildningssystem i olika länder. Redan i antiken lade Platon och Aristoteles grunderna till den kunskapssyn som lever kvar i vårt samhälle än i dag. Praktisk kunskap värderas ofta lägre än teoretisk kunskap. Det finns även en föreställning om att det är den teoretiska kunskapen som ska eftersträvas i högsta möjliga mån. I den här kvalitativa studien undersöktes hur tyska lärlingselever ser på praktisk och teoretisk kunskap, hur de upplever att praktisk och teoretisk kunskap hänger samman samt hur de ser på status i samband med praktisk och teoretisk kunskap. I undersökningen användes fokusgruppintervjuer som undersökningsmetod. Lärlingselever med olika utbildningsinriktningar intervjuades och därefter analyserades elevernas utsagor. Resultaten visade att lärlingseleverna definierar praktisk och teoretisk kunskap utifrån de föreställningar som länge har funnits kring de olika kunskapsformerna. De upplevde att praktisk och teoretisk kunskap bildar en enhet och att båda kunskapsformerna behövs. Lärlingseleverna framhävde att de lär sig bäst när de själva får utföra en handling samt att fel och feedback främjar lärprocessen. När det gäller status upplevde lärlingseleverna att deras utbildning har en låg status samt att deras arbete inte uppskattas i samhället. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning på området samt John Deweys teorier om praktisk och teoretisk kunskap: intelligent action, learning by doing samt status i förhållande till praktisk och teoretisk kunskap.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan. Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter. Svarsfrekvensen blev 63,5 %. Mätinstrumenten som användes var International Physical Activity Questionnarie (IPAQ) och Work Ability Index (WAI). Insamlad data analyserades med en logistisk regression och ett chi – 2 test. P < 0,05 ansågs vara signifikant. Resultat: Lågaktiva respondenter är mindre benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med högaktiva respondenter (OR = 0,05, 95 % CI: 0,01-0,41). Män är mer benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med kvinnor, respondenter med god upplevd arbetsförmåga är mer benägna att vara yngre än 45 år, ha en hög utbildningsnivå och ett stillasittande arbete, men dessa resultat är inte statistiskt signifikanta (p > 0,05). Slutats: Studien visade att högre fysisk aktivitetsnivå kan anses vara en bakomliggande faktor för god upplevd arbetsförmåga. Sociodemografiska och socioekonomiska faktorer så som kön, ålder, utbildnings nivå och typen av utfört arbete inte påverkar upplevd arbetsförmåga. Mer omfattande och långvariga undersökningar, krävs för att få mer pålitliga resultat.

<p>Rapporten ger en bild av hur lärplattformen Classfronter används på en</p><p>ungdomsgymnasieskola. Frågeställningar runt nyttan och svårigheter med att gå</p><p>från en traditionell lärarledd undervisning till en mer flexibel undervisning med</p><p>hjälp av en lärplattform, tas upp. En slutsats är att det krävs mer än en</p><p>lärplattform för att skapa en flexibel utbildning. En annan är att det finns mycket</p><p>tid att vinna på att administrera sin undervisning med hjälp av Classfronter för</p><p>den lärare som behärskar IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) bra.</p>

<p>På bara några decennier har kravet på utbildning vuxit markant och därmed också antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig på universitetsnivå och i vilken utsträckning det finns skillnader för män respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. Därefter har en jämförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvärden. Livsinkomsten har räknats fram genom att subtrahera nuvärdet av alternativkostnaderna från nuvärdet av livsinkomsterna. Vi har funnit att man gör en avkastning på att utbilda sig samt att det finns påtagliga skillnader mellan män och kvinnor både inom den mans- och den kvinnodominerade utbildningen.</p>

<p>Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ”Suicidprevention - teori och praktik”, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ”Suicidprevention teori och praktik”, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Slutsatserna är att det suicidpreventiva arbetet är en svår och emotionellt belastande arbetsuppgift oavsett om man går en utbildning eller inte. Utbildningen har upplevts positiv och medför att man känner sig säkrare och vågar mer i det suicidpreventiva arbetet. Det skedde ingen förankring av utbildningen på arbetsplatserna under utbildningstiden, men ett visst utbyte fanns mellan somliga kursdeltagare och deras arbetskollegor.</p>

<p>Sweden has during the past decades increased the number of university students. This increase has made some jobs to increase its requirements on their new recruits. This means that highly educated people have to get jobs that they are overqualified for. With an increase in the number of educated people it is possible that wages decreases. This thesis investigates if today’s wages are high enough to finance educations that jobs require. The empirical work is a comparison of wages in five jobs that require a university degree, which are: civil engineer, business administration, law, nurse, and high school teacher. These five wages will be compared to the wage of a manufacturing worker, without an education. The goal is to calculate if a person with a university degree will earn a greater aggregate income than someone without a degree at the age of 65. Further, the possible change in the expected utility of a business administration degree, due to the introduction of the new educational system (the Bologna declaration) will be analyzed. The result shows that three out of the five jobs observed generates an income greater than the compared job that does not require an education.</p> / <p>Sverige har under de senaste årtionden ökat antalet högskolestudenter markant. Denna ökning har bidragit till att vissa arbeten nu kräver en högre utbildning och högre krav på nyanställda. Detta leder till att högutbildade personer måste söka arbeten där man är överkvalificerad. Med en större tillgång på högutbildade finns möjligheten att lönerna sjunker. Denna uppsats utreder om dagens löner är tillräckligt höga för att finansiera de studier som krävs för respektive yrke. Den empiriska undersökningen är en jämförelse mellan löner i fem yrken som kräver en högskoleutbildning, vilka är: civilingenjör, företagsekonom, jurist, sjuksköterska och gymnasielärare. Dom här fem yrken kommer att jämföras mot lönen för en fabriksarbetare, som inte kräver någon utbildning. Målet är att se om de högutbildade kommer att ha en högre aggregerad inkomst vid 65 års ålder. Det kommer också att göras en undersökning om introduktionen av det nya högskolesystemet (Bologna deklarationen), kommer att ha för påverkan på förtjänsten av en högskoleexamen. Resultatet visar att tre av de fem examinerade yrken genererar en inkomst högre än det jämförda yrket utan utbildning.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt? Metod Studien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre. Urvalet gjordes inte utifrån ett genusperspektiv. Resultat Totalt deltog 210 elever i studien. Det externa bortfallet var 4. På vissa frågor finns ett större antal bortfall. Av 206 elever är det 203 (98,5%) som tycker att sömn är viktigt. Av 205 elever är det 183 (89,2%) som vanligtvis sover 5-8 timmar. Av 197 elever är det 193 (97,9%) som tycker att man bör sova 7-10 timmar som ungdom. Av 204 elever är det 162 (79,4%) som haft utbildning om hälsa under någon idrottslektion och av de är det 89 elever som haft utbildning inom området sömn. Av 205 elever är det 194 (94,6%) som tycker att prestation och sömn har en koppling. Slutsats Denna studie visar att elever tycker att sömn är viktigt men att de sover något mindre än rekommendationerna. Det verkar som att skolorna ger olika utbildning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Det är ungefär 20% av eleverna som inte alls får någon utbildning om hälsa under idrottslektionen, resterande 80% får utbildning inom hälsa. Av de 80% som får utbildning inom hälsa är det positivt att många områden berörs under idrottslektionen. Beroende på vilken undervisning eleverna fått kan vi se en tydlig skillnad på vad de svarat i enkäten. De som fått utbildning inom området sömn visar på bättre kunskaper inom området, än de som inte fått utbildning inom området. Detta kan ses som ett tecken på att utbildning behövs inom området sömn, eftersom sömnbrist är ett av de större folkhälsoproblemen idag.

Introduktion: När någon blir obotligt sjuk och närmar sig döden är det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens närstående påverkas också. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att kommunicera och stötta de närstående för att tillfredsställa behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomål som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad på vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 10 kvalitetsgranskade artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ. Artiklarna granskades enligt en kvalitativ/ kvantitativ granskningsmall. Huvudresultat: Kommunikation mellan sjuksköterska och närstående i palliativ omvårdnad är viktigt för närståendes välmående och påverkar även deras förberedelse inför en ny livsituation. Det framkom att kommunikation ska ske muntligt, skriftligt samt upprepas. Sjuksköterskan mötte på flertalet hinder i kommunikationen, genom detta framkom det att sjuksköterskor önskade sig mer utbildning i att kommunicera med närstående inom palliativ omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utökad utbildning i att kommunicera för att kunna stödja närstående till patienter som får palliativ vård.