<p>Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan på</p><p>individerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andra</p><p>drabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer som</p><p>drabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänsla</p><p>baseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).</p><p>Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer som</p><p>diagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteenden</p><p>som stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativa</p><p>intervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktiv</p><p>tematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp som</p><p>kunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skala</p><p>som mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vad</p><p>prestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan vara</p><p>användbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet.</p>

<p>Arbetsrelaterad stress som leder till psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är</p><p>ett samhällsproblem i dag. Syftet med studien var att finna faktorer som har</p><p>bidragit till återgången i arbete för fem kvinnor som drabbats av</p><p>utmattningssymtom. Kriterierna för urvalet var att kvinnorna hade haft</p><p>självskattade utmattningssymtom, var anställda inom Vilhelmina Kommun,</p><p>och hade kommit tillbaka till arbetet. Kvinnorna intervjuades med</p><p>utgångspunkt från områdena sociala-, privata- och organisatoriska</p><p>framgångsfaktorer. Det framgick att inom området för sociala faktorer var det</p><p>olika former av samtal som hade haft stor betydelse för tillbakagången. Inom</p><p>området för privata faktorer gällde det hjälpen till beteende- och</p><p>livsstilsförändringar, och i området för organisatoriska faktorer framgick att det</p><p>var betydelsefullt med en god kontakt med arbetsledare och arbetskamrater</p><p>samt möjlighet till arbete utifrån de egna förutsättningarna. Slutsatsen är att</p><p>satsningar inom dessa områden kan hjälpa individer med utmattningssymtom</p><p>tillbaka till arbete samt förebygga att friska anställda drabbas av tillståndet.</p>

<p>Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen.</p><p>Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.</p>

<p>I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fått. Studien är en kvalitativ undersökning som har baserats på fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa är gjorda i en mellanstor svensk kommun där undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjälp av kontakter. Intervjufrågorna har inte använts tidigare utan har konstruerats utifrån studiens syfte. Till hjälp med dokumentationen användes en bandspelare. Tryckt litteratur, internetsidor, vetenskapliga studier samt de intervjuade kvinnorna har använts som källor. Utifrån intervjuerna har kategorier bildats som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visade vilken form av behandling dessa kvinnor blivit erbjudna och upplevelsen av behandlingsformen. Vidare visar resultatet vad informanterna saknat i behandlingen och vilka önskemål om förbättring som fanns för att minska risken för återfall. Majoriteten av kvinnorna blev erbjudna behandling i form av samtal med kurator eller psykolog. Kvinnorna var nöjda med samtalsterapi som behandlingsform. Samtliga blev erbjudna mediciner och flertalet upplevde en positiv effekt av dessa. Kvinnorna talade om ett behov av att träffa andra individer i liknande situation för att finna stöd och ha möjlighet att byta erfarenheter. Resultatet visade att samtliga kvinnor hade önskemål om gruppträffar med aktiviteter som en del av behandlingen. Vidare påpekades avsaknaden av uppföljning efter avslutad behandling. Slutsatsen är att det finns behov av alternativ till den som behandling som sjukvården erbjuder, där en hälsopedagog kan fylla en viktig roll.</p> / <p>The study examines how women who were on sick leave for experience of burnout and the treatment they received. The study was based on four semi-structured interviews. These are made of a medium-sized Swedish municipality in which the study group consisted of four women. The women were selected through contacts. Interview questions were not used in the past, they have been constructed out of the study purpose. To help with the documentation tape recorder has been used. Printed books, Internet sites, scientific studies and the interviewed women were used as sources. The interviews showed categories which have been retorted in the result. The results showed what kind of treatment these women have been offered and how they experienced the treatment. Furthermore, the results show what the informants lacked in the treatment and desire for improvement, which was to reduce the risk of relapse. The majority of the women were offered treatment in the form of conversations with a counselor or psychologist and those women were satisfied with counseling as therapy. All were offered drugs and the majority experienced a positive effect of these. The women spoke of a need to meet other individuals in similar situations to find support and have the opportunity to share experiences. The results showed that all women had requests for meetings with group activities as a part of the treatment. It was further stated the lack of follow-up after completion of treatment. The conclusion is that there is a need for alternatives to the offered treatment service, where a health educator can play an important role.</p>

I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fått. Studien är en kvalitativ undersökning som har baserats på fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa är gjorda i en mellanstor svensk kommun där undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjälp av kontakter. Intervjufrågorna har inte använts tidigare utan har konstruerats utifrån studiens syfte. Till hjälp med dokumentationen användes en bandspelare. Tryckt litteratur, internetsidor, vetenskapliga studier samt de intervjuade kvinnorna har använts som källor. Utifrån intervjuerna har kategorier bildats som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visade vilken form av behandling dessa kvinnor blivit erbjudna och upplevelsen av behandlingsformen. Vidare visar resultatet vad informanterna saknat i behandlingen och vilka önskemål om förbättring som fanns för att minska risken för återfall. Majoriteten av kvinnorna blev erbjudna behandling i form av samtal med kurator eller psykolog. Kvinnorna var nöjda med samtalsterapi som behandlingsform. Samtliga blev erbjudna mediciner och flertalet upplevde en positiv effekt av dessa. Kvinnorna talade om ett behov av att träffa andra individer i liknande situation för att finna stöd och ha möjlighet att byta erfarenheter. Resultatet visade att samtliga kvinnor hade önskemål om gruppträffar med aktiviteter som en del av behandlingen. Vidare påpekades avsaknaden av uppföljning efter avslutad behandling. Slutsatsen är att det finns behov av alternativ till den som behandling som sjukvården erbjuder, där en hälsopedagog kan fylla en viktig roll. / The study examines how women who were on sick leave for experience of burnout and the treatment they received. The study was based on four semi-structured interviews. These are made of a medium-sized Swedish municipality in which the study group consisted of four women. The women were selected through contacts. Interview questions were not used in the past, they have been constructed out of the study purpose. To help with the documentation tape recorder has been used. Printed books, Internet sites, scientific studies and the interviewed women were used as sources. The interviews showed categories which have been retorted in the result. The results showed what kind of treatment these women have been offered and how they experienced the treatment. Furthermore, the results show what the informants lacked in the treatment and desire for improvement, which was to reduce the risk of relapse. The majority of the women were offered treatment in the form of conversations with a counselor or psychologist and those women were satisfied with counseling as therapy. All were offered drugs and the majority experienced a positive effect of these. The women spoke of a need to meet other individuals in similar situations to find support and have the opportunity to share experiences. The results showed that all women had requests for meetings with group activities as a part of the treatment. It was further stated the lack of follow-up after completion of treatment. The conclusion is that there is a need for alternatives to the offered treatment service, where a health educator can play an important role.

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS). Många med UMS upplever att de får sämre minne och koncentration. Det finns mycket lite forskning om kognitiva funktioner vid UMS, däremot en del på närliggande diagnoser som chronic burnout (CBO) och chronic fatigue syndrom (CFS). Denna forskning visar att kognitiva nedsättningar finns hos drabbade. Kognitiva funktioner är ett komplext system där olika tester mäter olika aspekter. Testresultat kan påverkas av bl. a. ålder, utbildning och intelligens. Forskning pågår för att undersöka om Kognitiva Screeningbatteriet (KSB) kan användas för att mäta kognitiva funktioner vid UMS. Föreliggande studie baseras på testningar med KSB på friska personer i syfte att få en kontrollgrupp för fortsatta studier om personer med UMS. Skillnader i resultat som beror på kön, ålder och utbildning undersöktes också. Den äldsta gruppen, 46-56 år, fick signifikant sämre resultat på Stroop test och Symbol Digit Modalities Test (SDMT). Personer med eftergymnasial utbildning fick signifikant bättre resultat på Minnestestet och SDMT. Fortsatt forskning om UMS är viktigt p. g. a. de samhällskostnader som sjukskrivningar innebär och p. g. a. det personliga lidandet för drabbade personer och deras anhöriga.

Arbetsrelaterad stress som leder till psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är ett samhällsproblem i dag. Syftet med studien var att finna faktorer som har bidragit till återgången i arbete för fem kvinnor som drabbats av utmattningssymtom. Kriterierna för urvalet var att kvinnorna hade haft självskattade utmattningssymtom, var anställda inom Vilhelmina Kommun, och hade kommit tillbaka till arbetet. Kvinnorna intervjuades med utgångspunkt från områdena sociala-, privata- och organisatoriska framgångsfaktorer. Det framgick att inom området för sociala faktorer var det olika former av samtal som hade haft stor betydelse för tillbakagången. Inom området för privata faktorer gällde det hjälpen till beteende- och livsstilsförändringar, och i området för organisatoriska faktorer framgick att det var betydelsefullt med en god kontakt med arbetsledare och arbetskamrater samt möjlighet till arbete utifrån de egna förutsättningarna. Slutsatsen är att satsningar inom dessa områden kan hjälpa individer med utmattningssymtom tillbaka till arbete samt förebygga att friska anställda drabbas av tillståndet.

Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter. Resultatet baserades på enskilda intervjuer vilka tolkades enligt tematisk analysmetod. De övergripande faktorer som framkom i resultatet var framförallt ändrat förhållningssätt mot sig själv och sin omgivning, vila, aktivitet, socialt stöd, struktur, samtal, medicinering, läkarens bemötande, den egna viljan och faktorer på arbetsplatsen. Tidigare forskning ger stöd åt flertalet av dessa faktorer. Studien kan bl a vara användbar för dem som insjuknar idag och framöver samt för vidare forskning inom området som kan hjälpa drabbade att få bättre behandling.

Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan på individerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andra drabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer som drabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänsla baseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs). Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer som diagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteenden som stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktiv tematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp som kunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skala som mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vad prestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan vara användbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen. Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.