Bakgrund: Allt fler blir sjukskrivna på grund utav utmattningssyndom och det finns inga rekommendationer om huruvida träning så som yoga, kan vara en del av behandlingen. Bland tidigare studier har visats att yoga kan ha effekt som behandling vid utmattningssyndrom hos hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns ingen systematisk litteraturgranskning från de senaste tio åren med det bredare perspektivet oavsett arbete. Syfte: Att sammanfatta och värdera det vetenskapliga underlaget och evidensen för yoga som behandling på sjukdomsgrad och hälsorelaterad livskvalitet vid utmattningssyndrom hos vuxna. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes där databaserna Cinahl, Pubmed och Pedro användes. Studierna granskades med stöd av Fowkes & Fultons granskningsmall samt bedömdes enligt GRADE för evidensvärdering.  Resultat: Studierna var heterogena utifrån yogainterventionens innehåll, dosering och längd samt utvärderingsinstrument. Nio av femton studier påvisade signifikanta resultat inom minst en komponent av sjukdomsgrad samt två av tre studier påvisade signifikanta resultat inom utfallsmåttet hälsorelaterad livskvalitet. Den metodologiska kvaliteten varierade med både mindre och större problem inom olika områden. Totalt bedömdes underlaget ha mycket låg tillförlitlighet i båda utfallsmåtten enligt GRADE. Konklusion: Det vetenskapliga underlaget för yoga som behandling vid utmattningssyndrom avseende att minska sjukdomsgrad och öka hälsorelaterad livskvalitet bedöms som låg. Främsta anledningen är det begränsade underlag av studier av god kvalitet samt heterogeniteten inom studierna.

Ett vanligt förekommande begrepp inom arbetsterapi är aktivitetsbalans. Begreppet används ofta för att belysa balansen mellan och inom alla typer av aktiviteter och ibland synonymt med andra balansbegrepp vars aktivitetsområden kan vara mer statiska. Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i världen och i studier om aktivitetsbalans ses ofta stressrelaterad ohälsa som en effekt av bristande aktivitetsbalans. Syftet med studien var att överblicka aktuell forskning inom området för aktivitetsbalans i relation till stressrelaterad ohälsa. Metoden som användes var scoping review strukturerad med Arksey och O’Malleys metodologiska ramverk. Data inhämtades från databaserna Academic Search Premiere, Apa Psycinfo, Cinahl and PubMed. Resultat: Tio artiklar inkluderades i studien. I resultatet observerades ett förhållande mellan bristande aktivitetsbalans och stressrelaterad ohälsa. Tillika observerades att högre upplevd aktivitetsbalans var associerat till hälsa och välmående. Vidare observerades att upplevelser av aktivitetsbalans kan variera beroende på kön, men även beroende på person- och omgivningsfaktorer. Konklusion: I denna studie framkom att aktivitetsbalans i relation till stressrelaterad ohälsa kan vara av relevans i rehabiliterande arbete. Resultatet kan även användas för att överblicka sambandsförhållanden mellan stressrelaterad ohälsa och aktivitetsbalans samt inspirera till vidare forskning inom området.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ses som en definition av många begrepp. Under de senaste åren har psykisk ohälsa ökat bland Sveriges befolkning. Den sjukdom som ökat markant och bidragit till ohälsa är utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom drabbar främst personer som jobbar eller ansvarar för andra människor och har i slutändan visat sig bidra till fysisk och psykisk ohälsa. Resultatet av den psykiska och fysiska ohälsan kan vara en bidragande faktor till de långtidssjukskrivningar som ökat i dagens samhälle. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelser och hantering av att leva med utmattningssyndrom samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Den föreliggande studien är en beskrivande litteraturstudie grundad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Underlaget till studien hämtades genom sökningar i databaserna Cinahl och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet uppvisade ett upprepande mönster av att personer med utmattningssyndrom upplever fysiska och psykiska besvär. Dessa besvär går att relatera till kroppsliga signaler och symtom som påverkade personernas hälsa negativt samt emotionella upplevelser där självbilden och det sociala livet blev lidande. Vid tillfrisknandet upplevde personerna dock återigen en känsla av glädje och motivation. Flera olika copingstrategier beskrivs som användbara vid hanteringen av utmattningssyndrom. Alla studier redovisade deltagarantal, könet på deltagarna samt majoriteten av studierna redovisade ålder och yrke. Slutsats: Genom att personer med utmattningssyndrom uppgav egna berättelser om deras upplevelser samt hantering av utmattningssyndrom kunde syftet besvaras. Upplevelserna innebar kroppsliga symtom och signaler samt emotionella upplevelser, men även positiva upplevelser som innebar glädje. Det fanns olika copingstrategier som kunde användas vid hanteringen av utmattningssyndrom. Genom ytterligare forskning av personers upplevelser och hantering av utmattningssyndrom kan det bidra till en bättre förståelse för hur personerna känner och deras sjukdom. Genom detta kan vård och behandling förbättras. / Background: Mental illness is seen as a definition of many terms. In recent years, mental health problems has been increasing among the Swedish population. One disease that increased significantly and contributed to illness is burnout professional. Burnout professional mainly affects people who work with, or are responsible for other people and has ultimately proven to contribute to physical and mental illness. The result of the mental and physical illness can be a contributing factor to the long-term sick leave that has increased in today's society. Aim: The aim of this study is to describe people's experiences and strategies of living with burnout professional and to describe the study sample in the included articles. Method: The present study is a descriptive literature review based on 12 scientific articles with qualitative approach. The basis for the study was retrieved through searches of databases Cinahl and PsycINFO. Main Results: The results showed a repeating pattern of people with burnout professional experiencing physical and psychological trouble. These troubles are related to bodily signals and symptoms that affect people's health and contribute to negative emotional experiences where the self-image and sociability suffer. During the recovery people felt joy and motivation again. Several coping strategies are described as useful in the treatment of burnout professional. All studies reported participants, the sex of the participants, the majority of the studies reported age and profession. Conclusion: By people with burnout professional describing their own stories about their experiences and the management of burnout professional, could the aim of this study be answered. The experiences meant physical symptoms and signals and emotional experiences, but also positive experiences like joy. There are different coping strategies that can be used in the management of burnout professional. Through further research of experiences and management of burnout professional, it can gain a better understanding of how people feel and their illness. Through this, care and treatment can be improved.

En deskriptivt baserad uppsats, med kortare semistrukturerade intervjuer online som komplement, för att ge ytterligare tyngd åt argumenten. Frågeställningarna som tas upp är huruvida väntan har samma innebörd idag som förr i världen? vilka olika faktorer kan exempelvis bidra till accelerationen i samhället idag? Hur och på vilket sätt påverkar dessa faktorer individen? Hur kan individen uppleva en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? likheter/skillnader? Hur ser livet ut före resp. efter en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? Hur påverkas synen på den egna hälsan av en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? Hur kan man med enkla medel ta hand om sig själv och sin egen hälsa på ett fördelaktigt sätt? Dessa frågeställningar har gett svaren att väntan inte alls har samma innebörd idag som förr i världen, att teknologi och informationsteknik rusar ifrån oss, sköljer över oss och gör att vi inte sällan drabbas av en kronisk distraktion, vilken i sämsta fall leder till en kraschlandning i sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom. Tiden före/efter en kraschlandning upplevs som väldigt kontrasterande och begreppet "hälsa" får oftast en helt annan innebörd efter en kraschlandning än vad den hade innan. Naturenn själv och fysisk aktivitet är två av de mest hälsofrämjande företeelserna som finns och för att öka kunskapen och förståelsen för stress och utmattningssyndrom så är det viktigt att prata om det, inte skämmas för eller tysta ner det, gärna ta upp det redan i grundskolan och låta personer som själva kraschat i sjukskrivningar p.g.a. stress och utmattningssyndrom föreläsa och berätta om hur symtomen smyger sig på, vilka symtom det handlar om och vad som kan hända om man inte bromsar i tid.

Både den största delen sjukfall och den största ökningen av sjukfall utgörs av psykiatriska diagnoser. I denna grupp är anpassningsstörning och reaktion på svår stress, ångestsyndrom samt depression vanligast förekommande. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för återgång tillarbete för personer med dessa diagnoser. Vilka faktorer upplevs ha varit till störst hjälp? Är någon särskilt viktig? Saknades några? För att få djupgående svar som beskriver hur personer med dessa diagnoserupplever olika faktorer har åtta personer inom diagnosgrupperna intervjuats. En tematisk analys har lett fram till ett resultat som visar att socialt stöd är den viktigaste faktorn för återgång till arbete. Det är också den faktor som upplevdes mest bristfällig. Vad gäller vilken faktor som har varit till störst hjälp så syns ett mer varierat resultat, beroende på att insatser inte sett likadana ut för alla respondenter.

Förekomsten av stressrelaterad ohälsa har ökat de senaste åren. Långvarig stress utan möjligheter till behandling och rehabilitering kan få allvarliga konsekvenser med kognitiva symtom som försämrad minnesfunktion som följd. Episodisk minnesprestation vid stressrelaterad ohälsa har undersökts i en handfull studie och syftet i föreliggande uppsats har varit att undersöka verbal episodisk minnesprestation hos patienter med utmattningssyndrom (UMS). Genom att använda Buschkes selektiva påminnelseprocedur jämfördes en patientgrupp (n = 121) med en frisk kontrollgrupp (n = 60) för att undersöka mått på fri återgivning (RC), långtidsminne (LTR, LL) samt korttidsminne (STR). Resultatet analyserades med mixad ANOVA och visade att patientgruppen presterade marginellt signifikant sämre på ett av måtten för långtidsminne (LTR). På de övriga måtten återfanns inga signifikanta skillnader. Resultatet går i linje med tidigare forskning som också indikerar små eller inga skillnader på verbal episodisk minnesprestation hos patienter med UMS. För klinisk praktik innebär det att de minnesnedsättningar som patienter med UMS upplever inte alltid speglas i kognitiva test. / The incidence of stress-related illness has increased in recent years. Prolonged stress without opportunities for treatment and rehabilitation can result in serious consequences with cognitive symtoms such as impaired memory. Episodic memory performance in stress-related illness has been examined in a handful studies and the aim of the present thesis was to study verbal episodic memory performance in patients with exhaustion disorder (ED). By using Buschke selective reminding procedure a patient group (n = 121) was compared with a healthy control group (n = 60) to examine measures for free recall (RC), long-term memory (LTR, LL) and short-term memory (STR). The result was analyzed with mixed ANOVA and showed that the patient group performed marginally significantly worse in one of the measures for long-term memory (LTR). In the remaining measures no significant differences were found. The result is in line with previous research that also indicates small or no differences in verbal episodic memory performance for patients with ED. In clinical practice this implies that the memory impairments that patients with ED experience not always are reflected in cognitive tests.

Stress och utmattningssyndrom är två stora problemområden i dagens sjukvård. Problemen har under de senaste årtiondena ökat markant, och är den främsta orsaken till sjukskrivning. Hög arbetsbelastning, höga krav och stort ansvar placerar sjuksköterskor i riskzon för att drabbas. Syftet med studien var att identifiera faktorer som kan innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där aktuell forskning söktes i två databaser samt genom manuell sökning. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av granskningsmallar och 19 artiklar  togs vidare för analys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Arbetsrelaterade faktorer, personliga faktorer samt mentala faktorer. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, val av arbetsplats, brister i arbetsmiljön, organisatoriska problem samt omständigheter kring patienterna var arbetsrelaterade faktorer som kunde innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Personliga faktorer som framkom var ålder, kön samt olika faktorer i privatlivet. De mentala faktorer som framkom var psykisk ohälsa samt stort ansvar och höga krav i arbetet som sjuksköterska. Slutsatsen var att eftersom problematiken fortsätter att öka bör riskfaktorer identifieras så ett preventivt arbete kan fortskrida.

I Sverige ökar både heltids- och deltidssjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa är en vanlig bakomliggande orsak. Tidigare studier talar för att trädgårdsterapi är en användbar metod för återhämtning i denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av att delta i trädgårdsterapi hos personer med stressrelaterad ohälsa. En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes och sökningarna genomfördes i Pubmed, Cinahl, Greenfile, Amed och Psychinfo. Sju artiklar inkluderades, granskades och analyserades. Resultatet visade att det var av betydelse för deltagarna att känna att trädgården erbjöd en fristad med lagom mängd sensoriska intryck och att finna symbolik i naturen. Även att spegla sig i andra deltagare och personal var av vikt för att känna sig sedd, få stöd och känna igen sig. Deltagarna fick dessutom förbättrad självbild och ett mer hälsofrämjande aktivitetsmönster genom att vistas i naturen. Arbetsterapeuten utgör en viktig roll i att anpassa miljö och aktivitet efter deltagarens behov och bör därför ingå i det professionella teamet inom trädgårdsterapi.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Stress kan definieras som obalans mellan de krav och den förmåga som den enskilde individen ställs inför och hur detta hanteras. Stress är en naturlig reaktion som skyddar vår existens. När stressen blir långvarig kan den leda till ohälsa. Sjuksköterskor möter patienter med stressrelaterad ohälsa inom olika vårdformer. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av stress kopplat till utmattningssyndrom och hur sjuksköterskor i ett tidigt skede kan identifiera stressrelaterade symtom. Det är en litteraturstudie som baseras på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har granskats med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) protokoll för kvalitetsbedömning. Vårt resultat bildar fem huvudteman och fyra subteman. Resultatet visar hur patienter med utmattningssyndrom upplever en obalans mellan arbete och vila. Vidare leder obalansen till kroppslig sjukdomsupplevelse. Det har visat sig hur patienter till en början ignorerat kroppsliga symtom som signalerat sviktande hälsa. Det är både fysiska och psykiska symtom som föregått ett tillstånd av utmattningssyndrom. Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid stressrelaterad ohälsa. Patienter med stressrelaterad ohälsa beskriver hur de slutligen kommit till en punkt där de accepterat sitt tillstånd, vilket leder till en försoning som bidrar till återvunnen hälsa. Det framkom att patienter kunde uppleva en misstro och okunskap från sjukvårdspersonal vid diagnostisering av utmattningssyndrom. Samtal där patienter blivit lyssnade till visar sig vara det främsta stödet. Samtalen beskrivs som en livlina. För att förbättra omvårdnaden av patienter med stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskor genom ökad kunskap och förståelse bidra till en bättre vård. Genom lyhördhet och engagerat samtal med patienter kan symtom upptäckas tidigare, vilket leder till snabbare tillfrisknande. / Program: Sjuksköterskeutbildning