Bakgrund: Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens anpassningsbarhet och en kraftig ökning av stressrelaterad ohälsa, exempelvis utmattningssyndrom, ses idag. Kvinnor drabbas i högre utsträckning och yrken inom vård och omsorg ses som en riskgrupp. Sjukdomen medför en ökad ohälsa och innebär ett lidande för individen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av vad som förändras i det dagliga livet vid utmattningssyndrom. Metod: En induktiv ansats valdes. Sju självbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier, Svårt att hantera vardagen, Annorlunda samspel med de närmaste och Välja nya levnadsvanor med tio underkategorier. Konklusion: Studien visar att utmattningssyndrom ökar ohälsan, minskar livskvaliteten och medför ett lidande för individen. Det är därför av stor vikt att arbeta för att minska stress och förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja individen för att främja hälsa. / Background: Today’s society is having increasing demands on individual adaptability. With a significant increase in stress-related illness and increased prevalence of burnout being seen today. Women are affected more often and professions in health care are seen as a risk category. The disease entails an increased illness and suffering for the individual. Aim: The aim was to describe women’s experiences of what has been changed in their daily life at burnout. Method: An inductive approach was chosen. Seven autobiographies were analysed using qualitative content analysis. Results: From the analysis four categories emerged, Difficult to deal with everyday life, Different interaction with the next and select new habits with ten subcategories. Conclusion: The study shows that burnout is increasing illness, decreases quality of life and cause a hardship for the individual. It is therefore of great importance to make an effort to reduce stress and prevent the onset of mental illness. The nurse has an important role in supporting the individual to promote health.

Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling. Studien är kvalitativ, inspirerad av fenomenologi. Datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer med åtta kvinnor. Variation eftersträvades i urvalet. Genom analysen utkristalliserades sex huvudkategorier: symtombild – när orken tryter, emotioner vid utmattningsyndrom, det sociala samspelet, arbete – på gott och ont, vård och socialt skyddsnät samt akupressur och vägen tillbaka till livet. Resultatet visar att livssituationen kraftigt påverkas av sjukdomen. Sjukskrivningslängd liksom bemötande från arbetsgivare, sjukvård och försäkringskassa varierar. Såväl yrkesliv, familjeliv som socialt liv störs. Känslor av skam, skuld och värdelöshet är vanliga. Stöd från familjer, vänner och myndigheter påverkar rehabiliteringen i positiv riktning. Informanterna anser att akupressurbehandlingarna varit det som mest bidragit till att de återfått hälsan. Ytterligare studier av akupressurens effekter vid utmattningssyndrom behöver göras. / Mental disorders are increasing in all areas and in all social groups. Stress disorders are increasing, mostly among young people and women. Stress causes physical and mental illness. Employees in the service sector, the education field and in authorities are vulnerable groups. In 1900 there was also a physical and mental exhaustion. The aim of the study is to describe how burnout persons experience their life and the effects of acupressure treatment. It is a qualitative study, inspired by phenomenology. Data acquisition has been made through semi structured interviews with eight women. The analysis gave six main categories; symptoms – total fatigue, burnout emotions, social context, work – for good or for worse, care and social protection, acupressure and the way back to life. The result shows strongly influenced living conditions. Time on sick-leave, treatment from employers, health care system and regional social insurance offices vary. Working life, family life and social life are disrupted. Shame, guilt and feeling worthless are common feelings. Support from family, friends and authorities is essential for rehabilitation. The informants declare that acupressure has been essential for their recovery. Further studies of acupressure and burnout are needed.

Mitt examensarbete består av en gestaltande del och en skriftlig. Den gestaltande delen är ett utforskande i hur jag i text och bild kan gestalta känslan separationsångest. Förlusten av en annan person, en tidigare förmåga eller till och med sig själv. I det här projektet undersöker jag delvis vem jag är i förhållande till mitt skapande efter att ha genomgått en utmattning. Det har också varit viktigt att låta projektet få vara ett sökande med hjälp av handen. För att släppa kontrollen och samtidigt hitta tillit till min egen förmåga igen. I den skiftliga delen berättar jag om min arbetsprocess i både text och bild. Jag går igenom olika faser, insikter, kompromisser, vändningar och beslut i kronologisk ordning. Liksom den gestaltande delen av mitt examensarbete är även den skriftliga delen ett visuellt narrativ där bilderna ges stort utrymme.

Sammanfattning Bakgrund Utmattningssyndrom är en vanlig orsak till sjukskrivning och fysisk aktivitet samt träning är en del av behandlingen. Det föreligger begränsad forskning kring universitetsstudenters individuella upplevelser kring fysisk aktivitet och träning vid utmattning. Studenter är en grupp som utsätts för långa perioder av stress och kan därav vara en riskgrupp för att utveckla utmattning. Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet samt träning hos universitetsstudenter med utmattningssyndrom i åldrarna 18–32. Design och metod Studiens design var kvalitativ explorativ, där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Vid databearbetningen användes kvalitativ, induktiv innehållsanalys. Resultat Deltagarna beskrev varierande upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet och träning vid utmattningssyndrom. Upplevelser kunde exempelvis vara förhöjd ork och psykisk tolerans efter träning men också att för mycket träning i kombination med krav från sig själv och sin omgivning kan ha bidragit till utmattningen. Faktorer som påverkat upplevelserna och erfarenheterna av fysisk aktivitet samt träning är bland annat vårdkontakt, sociala sammanhang och yttre faktorer så som väder, arbete och djur. Konklusion Socialt stöd och kravlös, lågintensiv samt regelbunden träning är exempel på faktorer som har underlättat för fysisk aktivitet och träning under utmattningen. Då fysisk aktivitet och träning kan ha en positiv inverkan på utmattning kan det underlätta för patienter om vården har ett större fokus på fysisk aktivitet som behandling. / Abstract Background Burnout syndrome is a common cause of sick leave and physical activity and exercise is part of the treatment. There is limited research on university students' individual experiences about physical activity and exercise during burnout. Students are a group exposed to long periods of stress and may therefore be a risk group for developing burnout. Purpose The purpose of this study was to examine the experiences of physical activity and exercise among university students with burnout in the ages 18-32. Design and method This study had a qualitative, explorative design with five semi-structured interviews. To process the data a qualitative, inductive analysis was used. Results The participants described varied experiences of physical activity and exercise during burnout. These were for example increased energy and physical tolerance after exercise but also that to much training and demands from oneself and the surrounding could have contributed to their burnout. Factors that had affected the participants were among others contact with healthcare, social cohesion and external factors such as the weather, work and animals. Conclussion Some examples of facilitating factors for physical activity and exercise during burnout are social support and regular, low-intensity exercise in an undemanding environment. Since physical activity and exercise can have a positive impact on burnout it would aid the healthcare procedure to involve physical activity more.

Introduction: Digital development has caused major changes in how people communicate and interact with each other in the last decades, not least thanks to social media. Social media has become an important element explaining the development of new behaviors in humans by highlighting the active choice of living their lives online or offline. Aim: The study aims at analyzing the diagnosis of fatigue syndrome by means of qualitative interviews with Fear of Missing Out. Method:   The   study   uses    a   qualitative   research   method   with                 emphasis                 on interviews. Results: The result is structured three identified themes: Instagram and Facebook usage, The image of itself on Instagram and Facebook, as well as positive and negative feelings with Instagram and Facebook. Conclusion: The study concludes that the negative effects of social media use are largely linked to FoMO and the pursuit of self-realization. Fatigue syndrome and mental illness go hand in hand with the demand for constant digital presence and the dream of "succeeding".

<p><em>Syftet med studien är att undersöka om människor som genomgått en utbrändhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats på ett sätt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjälp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrändhet nu själva upplever att de återhämtat sig, framkom att de fått en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhällets regelsystem och rehabiliteringsåtgärder. De har även utvecklat en mer effektiv energianvändning, ökad social kompetens och ökat välbefinnande. I den mån utvecklingen framgångsrikt används i arbetslivet, vilket intervjupersonerna också uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens. </em></p> / <p><em>The purpose of this thesis is first to investigate whether people who have been through a period of burnout, experience a development relevant to their working life, and then to investigate if the result of this development equals competence according to theory. Interviews with five people, who after a time of absence due to sickness now consider themselves to be recovered, showed that they gained a new experience which in turn has given them insight into issues of stress, regulations of society and rehabilitation. They also developed a more efficient use of energy and improved their social skills and well-being. When the development is successfully used in working life, as the respondents declare, they have also developed new competence.</em></p>

<p>The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised.</p><p>A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping.</p><p>The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system. Moreover, we can see how nature plays a significant part for many of the affected women to return to a healthy life. We can observe that both the term stigma and how it manifests itself is complex and difficult to define. The majority of the women in this study could not themselves define the term stigma.</p><p>We have discovered that women suffering from burnout experience major changes in their lives and that there is much to learn from these women about both life in general and a person’s working life. From a social worker’s point of view, it is imperative to acknowledge the risks of always meeting the needs of others and the importance of recovery and reflection.</p>

<p>Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling. Studien är kvalitativ, inspirerad av fenomenologi. Datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer med åtta kvinnor. Variation eftersträvades i urvalet. Genom analysen utkristalliserades sex huvudkategorier: symtombild – när orken tryter, emotioner vid utmattningsyndrom, det sociala samspelet, arbete – på gott och ont, vård och socialt skyddsnät samt akupressur och vägen tillbaka till livet. Resultatet visar att livssituationen kraftigt påverkas av sjukdomen. Sjukskrivningslängd liksom bemötande från arbetsgivare, sjukvård och försäkringskassa varierar. Såväl yrkesliv, familjeliv som socialt liv störs. Känslor av skam, skuld och värdelöshet är vanliga. Stöd från familjer, vänner och myndigheter påverkar rehabiliteringen i positiv riktning. Informanterna anser att akupressurbehandlingarna varit det som mest bidragit till att de återfått hälsan. Ytterligare studier av akupressurens effekter vid utmattningssyndrom behöver göras.</p> / <p>Mental disorders are increasing in all areas and in all social groups. Stress disorders are increasing, mostly among young people and women. Stress causes physical and mental illness. Employees in the service sector, the education field and in authorities are vulnerable groups. In 1900 there was also a physical and mental exhaustion. The aim of the study is to describe how burnout persons experience their life and the effects of acupressure treatment. It is a qualitative study, inspired by phenomenology. Data acquisition has been made through semi structured interviews with eight women. The analysis gave six main categories; symptoms – total fatigue, burnout emotions, social context, work – for good or for worse, care and social protection, acupressure and the way back to life. The result shows strongly influenced living conditions. Time on sick-leave, treatment from employers, health care system and regional social insurance offices vary. Working life, family life and social life are disrupted. Shame, guilt and feeling worthless are common feelings. Support from family, friends and authorities is essential for rehabilitation. The informants declare that acupressure has been essential for their recovery. Further studies of acupressure and burnout are needed.</p>

The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised. A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping. The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system. Moreover, we can see how nature plays a significant part for many of the affected women to return to a healthy life. We can observe that both the term stigma and how it manifests itself is complex and difficult to define. The majority of the women in this study could not themselves define the term stigma. We have discovered that women suffering from burnout experience major changes in their lives and that there is much to learn from these women about both life in general and a person’s working life. From a social worker’s point of view, it is imperative to acknowledge the risks of always meeting the needs of others and the importance of recovery and reflection.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.