Syftet med denna studie är att undersöka att återgå till arbete efter utmattning. Att undersöka detta har sin grund i att vi båda finner ämnet intressant men också att vi anser att forskning inom ämnet är viktigt, då många i samhället årligen sjukskrivs för utmattning och därmed måste tas på allvar. Den forskningsansats som vi har valt att använda för studien är Grundad teori. Datainsamling har gjorts genom sex enskilda intervjuer med personer som varit sjukskrivna för utmattning och som återgått till arbete på minst 50%, samt genom en intervju med en fokusgrupp bestående av sex personer, på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Denna studie har resulterat i en grundad teori som visar att studiens huvudangelägenhet är att återgå till arbete 100% som hanteras med hjälp av studiens kärnkategori som är anpassning. Den grundade teorin består även av ytterligare sex kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa är rehabilitering, arbetsplatsen, återhämtning, omgivning, egna lösningar samt eget ansvar. Den grundade teorin konkretiserar även de sexkategoriernas relation till kärnkategorin och besvarar därmed studiens syfte. Resultatet av studien analyserades sedan utifrån en teoretisk referensram bestående av Antonovskys teoriKASAM som står för känsla av sammanhang, Parsons teorier om AGIL-system samt sjukrolloch Goffmans teori om stigma.

Bakgrund: Psykisk ohälsa, där utmattningssyndrom är en av diagnoserna är ett ökande problem. Många av de som drabbas överges och får inte den vård de behöver och har rätt till. Tid för samtal och egenvård är en viktig del i rehabiliteringen där primärvården och företagshälsovården är de huvudsakliga vårdgivarna. Syfte: Avsikten med studien var att undersöka vilken erfarenhet som sjuksköterskor inom primär- och företagshälsovård har av patienter med utmattningssyndrom. Metod: Åtta sjuksköterskor från primär- och företagshälsovård intervjuades med semistrukturerade frågor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema lyssna samt två kategorier grindvakt och skapa begriplighet skapades. Alla sjuksköterskor beskrev att de initialt hade långa samtal men deras erfarenheter skiljde sig åt. Några sjuksköterskor beskrev att det var till nytta för patienterna medan andra berättade att de inte jobbade med den här patientgruppen. Konklusion: Genomgående beskriver alla sjuksköterskor att det de gör innebär att de lyssnar på patienterna samtidigt som flera av dem inte explicit uttrycker det som ett stöd. Det kan tolkas som att den relationella delen av omvårdnaden är osynlig för sjuksköterskorna som inte uppfattar att deras lyssnande är av värde för patienterna. / Background: Mental illness where fatigue syndrome is one of the diagnoses is an increasing problem. Many persons with fatigue syndrome experience abandonment and do not achieve the help they need and are entitled to. Time for conversation and self-care is an important part of rehabilitation where primary healthcare and occupational healthcare have a prominent role Aim: This study's purpose was to explore what experience that nurses in primary and occupational healthcare had of patients with fatigue syndrome. Method: Eight nurses from primary and occupational healthcare were interviewed using semi-structured questions. The interview material was analyzed using content analysis. Results: A theme listening and two categories gatekeeper and create comprehensibility emerged. All nurses had initially long conversations with the patients, but their experience differed. Some of the nurses told that they were important to the patients and others indicated that they were not working with this patient group. Conclusion: All nurses describes that what they do means that they are listening to the patients at the same time that several of them not explicit express it as a support. That can be interpreted as the relation part of nursing are invisible for the nurses who does not perceive their listening valuable for the patients.

No description available.

Abstract Author: Michaela Sabina Kling Title: Unga kvinnliga chefers kamp mot utmattning: En kvalitativ studie av bidragande organisatoriska och psykosociala riskfaktorer Course: Master Thesis in Occupational Health Science University: University of Gävle, SwedenAim: The aim of this study was to investigate factors in the organizational and psychosocial work environment that young female managers experienced as contributing to their sick leave due to work-related stress. Method: Eight participants aged 20-40 took part in qualitative semi-structured interviews, where the results were compiled in a content analysis. Main results: This study found that factors in the organizational and psychosocial work environment were related to their work role, work environment culture, organizational support functions, organizational changes, workload, and their own leadership. This led to negative effects on both their mental and physical health, as well as on their work ability and productivity. Conclusion: In systematic work environment management, the work environment of managers must be highlighted, as they are often overlooked today. The organization has an important role to play in creating a supportive and inclusive work environment where everyone, including the manager, can feel comfortable raising problems, demanding better conditions, and asking for help. With access to concrete tools such as mentorship and stress management courses, knowledge can be increased and the conditions for sustainable leadership can be improved, making young managers feel secure in their work roles. Keywords: Exhaustion syndrome, organizational support, workload, work environment, young female leader

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa inklusive utmattningssyndrom (UMS) ökar kraftigt. UMS innebär ett mänskligt lidande för de drabbade och en belastning för vårt samhälle. Det finns ännu ingen evidens för hur personer med UMS ska behandlas. Syfte: Att undersöka hur vårdpersonal kan stödja personer med UMS. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sju vårdgivare som alla arbetade med personer med UMS. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och med en induktiv ansats. Resultat: Det informanterna beskrev som stödjande för personer med UMS var att ge en vård utifrån personens behov, att arbeta för att stärka patientens egna förmågor, att ge möjlighet till en medveten närvaro, att skapa balans mellan aktivitet och vila samt att ge patienten och dennes närstående en ökad kunskap. Slutsats: Vårdpersonal kan stödja personer med UMS genom att ge en vård utifrån personens förutsättningar och sjukdomsfas. De stödjande insatserna ska vara personcentrerade och ha som syfte att ge kunskap och verktyg om hur personen kan hantera sin sjukdom. Samarbete mellan professioner är viktigt. Att inkludera psykiatrisjuksköterskan och/eller distriktssköterskan i vården för dessa personer skulle vara gynnsamt eftersom omvårdnad är en faktor som saknas i många fall. / Background: Stress-related ill-health including exhaustion syndrome is increasing sharply. Exhaustion syndrome means a human suffering for the affected and a burden for our society. There is no scientific evidence yet for how people with exhaustion syndrome should be treated. Aim: To investigate how healthcare professionals can support people with exhaustion syndrome. Method: Semi-structured interviews were conducted. The selection consisted of seven healthcare providers who all worked with people with exhaustion syndrome. The data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: What the informants described as support for people with exhaustion syndrome was to provide a care based on the person's needs, to work to strengthen the patient's own abilities, to provide the opportunity for a conscious presence, to create a balance between activity and rest and to give the patient knowledge. Conclusion: Healthcare professionals can support people with exhaustion syndrome by providing a care based on the person's conditions and disease phase. The supportive efforts must be person-centered and have the purpose of providing knowledge and tools on how the person can handle their illness. Cooperation between professions is important. To include the psychiatric nurse and / or the district nurse in the care of these persons would be beneficial as in many cases nursing is a missing factor.

According to a report from Hjärnfonden, there is a clear connection between work and mental illness. However stress, is distinctive at workplaces and the biggest cause of reporting sick. A subject that is important to take a stand on and work towards decreasing. The thesis has its interest in getting a deeper understanding on how Försäkringskassan handle mental illness within their own organization, with focus on how they handle the impaired well being of their staff members. The thesis explains the processes from an employee signals their symptoms within mental illness to getting help and support. The theories used to explain the process presented in the results are motivational theories as well as the concept of psychosocial work environment. The researchers have been focusing on qualitative methods for the study. The data has been collected using semi-structured interviews based on convenience and snowball selection. Four employees from the human resources department as well as two managers participated. A document with guidelines on how Försäkringskassan should work when mental illness occurs has been used along with the interviews. The conclusion is that Försäkringskassan handles mental illness among their employees in different ways. Dialogue takes place between employees and employers.. They use a pulse board, organize pilot projects against mental illness, make adjustments in the form of reduced working hours or environmental changes for the employees with mental illness. They also have guidelines that require employers to make adjustments for the employee. / Enligt Hjärnfonden finns det ett tydligt samband mellan arbete och psykisk ohälsa. Stress är dock utmärkande på arbetsplatsen och den största orsaken till sjukskrivning. Ett område som är viktigt att tas på allvar och motverka. Syftet med studien är att få en djupare insikt hur Försäkringskassan hanterar psykisk ohälsa inom den egna organisationen. Uppsatsen förklarar hur processen från att en anställd dokumenterar och påvisar psykisk ohälsa till att den får hjälp i organisationen. Författarna använder sig av en teoretisk referensram. Teorier bestående av olika motivationsteorier och begreppet psykosocial arbetsmiljö. Dessa teorier kopplas till studiens empiri i form av en analys. I denna studie har författarna använt sig av kvalitativa metoder. Semistrukturerade intervjuer har utförts genom bekvämlighets- och snöbollsurval. Telefonintervjuer har genomförts med fyra HR-personal och två chefer. Slutsatsen är att Försäkringskassan hanterar psykisk ohälsa hos deras anställda på olika sätt. Försäkringskassan hanterar fallen individuellt för varje individ. Dialog sker mellan arbetstagare och arbetsgivare, de använder sig av en pulstavla, anordnar pilotprojekt mot psykisk ohälsa och gör anpassningar i form av minskad arbetstid eller miljöombyte. De har även riktlinjer som kräver att de gör anpassningar för individen.

Studien syftar till att undersöka de anställdas uppfattning om det tillvägagångssätt de har, inom grön rehabilitering med naturen som hjälpmedel, för att stötta kvinnor med stressrelaterat utmattningssyndrom tillbaka till sysselsättning. Vidare undersöks hur de anställda uppfattar studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och vilka kompetenser vägledare besitter som kan bidra till rehabiliteringen. Denna studie har genomförts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med anställda vid fem olika gröna rehabiliteringsenheter för att få en så målande bild som möjligt över hur det ser ut på olika gårdar. Informanterna vittnar om en framgångsrik rehabilitering där deltagarna får möjlighet till lugn och ro i sin rehabilitering och där forskning pekar på den gröna miljöns positiva effekter. Orsakerna till stressrelaterat utmattningssyndrom hos kvinnor är framförallt det oavlönade hemarbetet samt bristen på återhämtning och de höga kraven som finns både i arbets- och hemmamiljön. Några informanter skulle vilja se en större samverkan inom den gröna rehabiliteringen där deltagarna får chansen att träffa olika professioner med olika kompetenser på samma plats. Grossi och Jeding (2018) menar att personer med utmattningssyndrom kan ha svårt att navigera sig mellan flera utspridda enheter och att det tar för mycket energi. I en sådan samverkan anser vi att en studie- och yrkesvägledare har en given roll då utbildade vägledare besitter kunskaper som kan hjälpa och stötta deltagarna ur ett stressrelaterat utmattningssyndrom.

The purpose of the study was to describe the experience of physical activity in the recovery from fatigue syndrome. The study was based on a qualitative method in the form of thematic analysis. The data collection consisted of ten semi-structured interviews where the criteria consisted of all participants having been diagnosed with fatigue syndrome established and as well had recovered from it. Which meant that the participants were no longer on sick leave because of the disease. And that the participants also had used physical activity as an aid in their recovery. From the thematic analysis, four themes emerged that describe the experience linked to physical activity in the recovery. Acceptance of the course of the disease and in the recovery describes how the participants experience an acceptance towards the disease and which progresses throughout the recovery process. Balance between rest and activity describes how the participants find an inner balance and as well experience an increased sense of balance and control when they begin physical activity. Physical activity motivates well-being describes the motivation the participants experience with the help of physical activity. The last theme, the meeting with healthcare and its impact describes the participants meeting with healthcare and the help and care they experienced from the discovery of the disease and during the recovery period. The results show that when the individual finds an acceptance of the situation, they are more susceptible to commencing their recovery and when they find a balance in their state, the motivation to contribute with their own capacity helps to help the body recover. In the end, it is the individual himself who is the strongest driving force, but the result nevertheless demonstrates that they are in a great need of functioning communication and work of motivation in the health care sector. / Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet i återhämtningen från utmattningssyndrom. Undersökningen utgick ifrån kvalitativ metod i form av tematisk analys. Datainsamlingen bestod av tio semistrukturerade intervjuer där kriterierna bestod av att samtliga deltagare hade fått diagnosen utmattningssyndrom fastställd och dessutom hade återhämtat sig från den. Vilket innebar att samtliga av deltagarna inte längre var sjukskrivna på grund av sjukdomen. Samt att deltagarna dessutom hade använt sig av fysisk aktivitet som hjälpmedel i sin återhämtning. Från den tematiska analysen framkom fyra teman som beskriver upplevelsen kopplat till fysisk aktivitet i återhämtningen. Acceptans av sjukdomsförlopp och i återhämtningen beskriver hur deltagarna upplever en acceptans gentemot sjukdomen och som fortskrider under hela återhämtningsprocessen. Balans mellan vila och aktivitet beskriver hur deltagarna finner en inre balans och dessutom upplever en ökad känsla av balans och kontroll när de påbörjar fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet motiverar till välmående beskriver motivationen som deltagarna upplever med hjälp av fysisk aktivitet. Det sista temat mötet med sjukvården och dess inverkan beskriver deltagarnas möte med sjukvården och den hjälp och vård de erfarit från att sjukdomen uppdagades och under återhämtningsperioden. Resultatet påvisar att när individen finner en acceptans till situationen är hen mer mottaglig för att påbörja sin återhämtning och när hen dessutom finner en balans i sitt tillstånd så ökar därmed motivationen till att med egen kapacitet bidra till att hjälpa kroppen till återhämtning. I slutändan är det individen själv som är den starkast pådrivande kraften men resultatet påvisar ändå att hen är i stort behov av ett fungerande kommunikation- och motivationsarbete inom sjukvården.

Uppsatsen syftade till att belysa kuratorers erfarenheter av arbete med individer som har utmattningssyndrom. Sju kuratorer inom primärvården intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att kuratorernas erfarenheter av orsaker till utmattningssyndrom kunde relateras till både inre och yttre krav. Utmattningssyndromets ökning i samhället beskrevs bero på samhällsförändringar samt att många vill att allting i livet ständigt ska vara på topp. För att identifiera patientens behov beskrevs skattningsinstrument, diagnostisering, alliansbygge och kartläggning som viktiga delar. Avgörande för vilken metod och tillvägagångssätt som används var individens behov, kuratorns bakgrund och personliga egenskaper, den egna organisationen samt utvärdering av behandlingens effekt. Empowerment, KBT, mindfulness och samverkan med andra professionella beskrevs som användbara metoder och tillvägagångssätt i kuratorns arbete med patienter som har utmattningssyndrom. Informanterna beskrev att det tar lång tid för patienter med utmattningssyndrom att återhämta sig och att rutinen 8-10 samtal med patienten ofta inte är tillräckligt. / The aim of this study was to illustrate counselors’ experiences of working with individuals experiencing exhaustion disorder. Seven counselors working in primary health care were interviewed in a qualitative study. The results showed that the counselors’ experiences of causes to exhaustion disorder could be related to both external and internal factors. The increase of exhaustion disorder within society was ascribed to societal change and the demand to always be on top of things. To identify the patients’ needs questionnaires, diagnosis, alliance building and mapping were used. The method and approach used was determined by the patients’ needs, the counselors’ background, personal traits, organizational guidelines and evaluation of treatment results. Empowerment, CBT, mindfulness and cooperation with other professionals were described as useful counseling methods and approaches. Counselors described that the recovery for patients with exhaustion disorder takes time, and the routine of 8-10 meetings with the patient is often not enough.

Introduktion: Utmattningssyndrom beskrivs som en konsekvens av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. De främsta orsakerna till ökad stress är obalans mellan krav och kontroll. Utmattningssyndrom drabbar främst kvinnor och personal i människovårdande yrken, däribland undersköterskor. Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka vilka faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna minska risken bland undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen att drabbas av utmattningssyndrom. Metod: Tvärsnittsstudien genomfördes med en enkätundersökning som undersökte självskattat utmattningssyndrom och arbetsmiljön. Enkäten besvarades av kvinnliga undersköterskor på tre äldreboenden. Resultat: Trettiotre undersköterskor deltog i studien, varav 36% uppfyllde kriterier för utmattningssyndrom. Denna grupp upplevde i lägre utsträckning att de kunde påverka och kontrollera/influera sin arbetssituation och kraven rapporterades mer orimliga. Respondenter som inte uppfyllde dessa kriterier visade en mer optimistisk uppfattning av arbetsmiljön. Slutsats: Data från enkätundersökningen rapporterar ett behov av förbättrad kommunikation mellan chefer/ledarskap och anställda då kraven har rapporterats vara höga, samt låga möjligheter till att kontrollera och influera, samt påverka, sin arbetssituation. Tvärsnittsstudien föreslår implementering av stresshantering för att förebygga stress i verksamheterna. / Introduction: Exhaustion disorder is described as a consequence of prolonged stress exposure that lacks time for recovery. The foremost causes for increased stress are demand and control imbalance. Exhaustion disorder mainly affects personnel in human-care professions, including assistance nurses. Aim: The aim of the study was to investigate which factors in the work environment that potentially could reduce the risk of exhaustion disorder among assistance nurses in the elderly care. Method: This cross-sectional study used a survey with a self-reported formulary for exhaustion disorder and the working environment. The survey respondents were female assistant nurses at three elderly care homes. Result: Thirty-three assistance nurses participated in the study, 36% respondents met the criteria for self-assessed exhaustion disorder. This group experienced that the ability to affect and control/influence their work situation were lower and demands were reported more unreasonable. Respondents that did not meet the criteria were more prone of being optimistic of their working environment. Conclusion: Survey data reported a need of improved communication between managers and employees, due to demands being reported as high as well as low levels of control/influence and to be able to affect the work situation. This cross-sectional study proposes implementation of stress management to prevent stress in the organisation.