This paper analyses the determinants of (Finnish, Polish, Thai and Iraqi) foreign-born women labour market employment rate in the Swedish labour market from 2005-2015. This study uses Human Capital Theory, the theory of Social Network and explanatory factors such as time of residence, culture and the reason for immigration. Further, this study provides a description of the researched groups and a presentation of previous research in the field. Statistics have been applied to account for the differences between the researched groups. The results high- light and explains the main differences between the researched groups in comparison with each other and native-born women. The study shows that foreign-born women have an overall lower labour market participation rate compared to native-born women. The result shows that Finnish women have the highest labour market participation rate among the researched foreign-born women groups in Sweden followed up by the Polish, Thai and Iraqi women. Furthermore, the results have shown that foreign-born women are heterogeneous group of different levels of employment which have been influenced by different factors, such as culture and education, depending on the country of origin.

Deltagande på arbetsmarknaden är essentiellt i Sverige och det finns många krav för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, såsom språk, utbildning, erfarenhet, osv. Alla dessa krav påverkar utrikes födda arbetslösa kvinnors inträde på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de har mycket lägre deltagande på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetssätt som används av både de studie- och yrkesvägledare och handledare som arbetar i Kundval rusta och matcha (KROM) med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Syftet är att även undersöka vilka utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare och handledare med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund mot arbete och studier? Vilka utmaningar upplever studie- och yrkesvägledare och handledare när de arbetar med denna målgrupp? För att besvara dessa frågor användes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex studie-och yrkesvägledare och handledare som jobbar i KROM. Både the systems theory framework (STF) och planned happenstance theory användes för att analysera resultaten. Resultaten av forskningen tyder på att de arbetssätt som studie- och yrkesvägledare och handledare använder är: kartläggning, motivation, tillhandahållande av information och utvidgandet av perspektiv. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen är: språk, kulturella barriärer och diskriminering. I analys av arbetssätt använder vi oss av det individuella, det sociala och det miljö- och samhälleliga samt terapeutiska systemet som finns i STF-teorin. Vi använder oss även av de färdigheter som finns inom planned happenstance theory och vilken roll vägledaren ska ha i relation till teorin vid analys av arbetssätt. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever är relaterat till de system som finns i STF-teorin.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersöker utrikes födda kvinnors upplevelser av integration utifrån att bo i ett segregerat område i Södertälje. Studien har som syfte att även undersöka hur kvinnorna uppfattar sin identitet av att leva med olika kulturer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes hemma hos kvinnorna. Den tidigare forskningen lyfter bland annat fram att språkfärdigheter, utbildning, gemenskap är viktiga aspekter för upplevelsen av integration och diskriminering utgör ett hinder i det. Resultatet visade att Södertälje som område inte utgör ett hinder för kvinnornas möjligheter till integration. Kvinnorna upplever språk, utbildning och gemenskap som betydelsefulla aspekter för sin integration och diskrimineringen utgjorde tillfälliga hinder. Resultatet visar vidare att kvinnorna uppfattar sin identitet mellan den svenska kulturen och sin ursprungskultur. Jämlikhet och rättigheter var något kvinnorna bland annat satte värde på i den svenska kulturen. Kontrollerandet och höga förväntningar var attityder från den egna familjens kultur som de tog avstånd ifrån. I analysen användes ett intersektionellt perspektivet samt integrationsteorin som stödjer studiens temaområden. Studiens slutsats är att det fortfarande pågår en form av diskriminering av invandrarkvinnor, vilket försvårar deras integration. Det är av betydelse att inte betrakta invandrarkvinnor som en homogen, utan en heterogen grupp med individuella förutsättningar och resurser. / This is a qualitative interview study which examines the foreign-born women's experiences of integration based on living in a segregated area in Södertälje. The study aims also to examine how women perceive their identity of living with different cultures. Semi-structured interviews were conducted at the home of the women. Previous research highlights, among other things, that the language skills, education, community are important aspects of the experience of integration and discrimination is an obstacle to it. The result showed that the Södertälje area does not constitute an obstacle to women's opportunities for integration. The women experience language, education and community as significant aspects of its integration and discrimination constituted temporary obstacle. The results further show that women perceive their identity between the Swedish culture and their culture of origin. Equality and rights was somewhat women including set value of the Swedish culture. Controlling and high expectations were attitudes from their own family culture they disowned. The analysis used an intersectional perspective and integration theory which supports the study's themes. The study concludes that there is still an ongoing form of discrimination against immigrant women, which impedes their integration. It is important not to regard immigrant women as a homogeneous, but a heterogeneous group, with individual abilities and resources.

Bakgrund: Generellt sett har utrikes födda individer sämre hälsa jämfört med individer födda i Sverige. Utrikes födda kvinnor rapporterar lägre självskattad hälsa samt en låg grad av sysselsättning. Utbildning är en friskfaktor och arbetslöshet är en riskfaktor för hälsan. Kvinna in i Sverige[KIIS] är ett projekt som syftar till att integrera utrikes födda kvinnor i samhället samt få de att närma sig arbetsmarknaden eller studier.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka projektarbetares uppfattning om projektet Kvinna in i Sverige och hur projektet kan öka utrikes födda kvinnors möjligheter att komma närmare arbete eller studier.  Metod: En kvalitativ metod tillämpades för att besvara studiens syfte och fem semistrukturerade telefonintervjuer hölls med projektarbetare som arbetar i KIIS i Västmanlands län. För att analysera intervjudata tillämpades en manifest innehållsanalys. Resultat: KIIS innefattar ett flertal insatser som uppfattas främja deltagares hälsa samt få dem närmare arbete eller studier och det finns uppfattningar om att projektet har en positiv påverkan. Vidare uppfattas det finnas både möjligheter och hinder för att deltagarna ska komma in i Sverige.  Slutsatser: KIIS kan ge goda förutsättningar för att utrikes födda kvinnor ska komma närmare studier och arbete samtidigt som projektet uppfattas främja deltagares hälsa och språkfärdigheter.

Studien syftar till att undersöka hur utrikes födda kvinnor etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Inledningsvis presenteras statistik och undersökningar som belyser en ökning av utrikes födda i Sverige. En markant ökning skedde under åren 2014–2018 på grund av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder, majoriteten var arabisktalande. Därtill stannar utrikes födda kvinnor längre i etableringsprocessen mot svensk arbetsmarknad, än inrikes födda och utrikes födda män. Därför finns ett behov av att undersöka och synliggöra bakomliggande faktorer som genererar effektivitet och långsiktighet i utrikes födda kvinnors etableringsprocess av arbetsmarknadsintegrering. I ljuset av detta formuleras undersökningens frågeställningar enligt följande. ”Hur etablerar sig arabisktalande utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?” och “Vilka faktorer påverkar arabisktalande utrikes födda kvinnors etableringsfas?”. För att få svar på forskningsfrågorna användes en enkät till arabisktalande utrikes födda kvinnor. Resultaten från enkäten har analyserats utifrån Skeggs och Bourdieus teorier för att försöka förstå och förklara dessa kvinnors uppfattning om deras etableringsfas samt de faktorer som upplevs som betydelsefulla för processen. Resultatet av undersökningen pekar på att nätverk, typ av utbildning, erfarenhet, traditioner samt språk är betydelsefulla faktorer för utrikes födda kvinnors etablering på svensk arbetsmarknad. Kvinnorna använder olika former av kapital för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilken typ av kapital de besitter bestäms av deras samhällsposition, som i sin tur främst avgörs utifrån deras typ av utbildning och de sociala nätverk de har.

Denna kvalitativa studie undersöker utrikesfödda kvinnors nätverksskapande och arbetsmarknadsetablering med utgångspunkt i socialt kapital och intersektionalitet. Målgruppen för studien är  irakiska och finska kvinnor som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har anställning samt befinner sig mellan 27–35 år. Tidigare forskning visar att utrikesfödda har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden samt har mindre socialt kapital. Av den anledningen undersöktes problemområdet genom följande frågeställningar: ”Vilka nätverk har studiens informanter i Sverige och hur använder de sig av dessa för arbetsmarknadsetablering?” samt “Hur upplever informanterna att deras ålder, kön och etnicitet har påverkat deras arbetsmarknadsetablering i Sverige?”. Studiens analysform är innehållsanalys i kombination med egonätverk-analys. Resultatet har visat att nätverk och socialt kapital är viktigt för arbetsmarknadsetablering samt även visat två skillnader mellan målgrupperna: 1. De finska informanterna hade mer socialt kapital i sina nätverk än de irakiska informanterna. 2. Det har tagit betydligt längre tid för de irakiska informanterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta tyder på att socialt kapital värderas olika beroende på etnicitet och ursprung. Utifrån intersektionalitet betyder det att de irakiska informanterna har en mer utsatt position på arbetsmarknaden jämfört med de finska informanterna. / This qualitative study examines foreign-born women's networking and establishment in the labor market based on social capital and intersectionality. The target group for the study is Iraqi and Finnish women between 27–35 years old who have immigrated to Sweden in adulthood and are employed. Previous research shows that foreign-born people have weaker opportunities to establish themselves in the labor market and have less social capital. For this reason, the problem area was investigated through the following research questions: "What networks do the study's informants have in Sweden and how they use them to establish themselves in the labor market?” and "How do the informants experience that their age, gender and ethnicity have affected their labor market establishment in Sweden?". The analysis form of the study is content analysis in combination with ego network analysis. The results have shown that networks and social capital are important for labor market establishment and have also shown two differences between the target groups: 1. The Finnish informants had more social capital in their networks than the Iraqi informants. 2. It has taken the Iraqi informants much longer to establish themselves in the labor market. This indicates that social capital is valued differently depending on ethnicity and origin. Based on intersectionality, this means that the Iraqi informants have a more vulnerable position in the labor market compared with the Finnish informants.