I dagens informationsflöden, får nationella gränser allt mindre betydelse. Den globala människan får information från hela världen genom att exempelvis öppna morgontidningen, slå på Tv:n eller gå in på nätet. Utrikeskorrespondenter spelar en viktig roll i människors informationsintag. De kan ses som nyckelspelare i dagens globala nyfikenhet och som ett fönster ut mot världen.   I denna uppsats undersöks hur Sveriges televisions utrikesmagasin Korrespondenterna berättar om världen. Public service medier inklusive programmet Korrespondenterna står för så kallad god journalistik. Deras inflytande kan därför antas vara stort och bidragande till hur vi som tittare uppfattar världen. Genom en narrativ analys av tre programavsnitt och Korrespondenternas introvinjett synliggörs både formalistiska, dramaturgiska och sociala mönster i  Korrespondenternas berättande.   Uppsatsens analys visar på att Korrespondenterna använder sig av olika nivåer av berättande.  Korrespondenterna vill gärna passa in berättelsen inom programmets fasta ram, där orientalism går att se som en del av berättelsen. När intervjupersoner berättar om en relativt ”vanlig” tillvaro, berättar Korrespondenternas programledare om en mer dramatisk och främmande.  Korrespondenterna kan dels ses som kosmopoliter, med en vilja att se världen som en gemensam plats. Men främst som orientalister som berättar om världen med hjälp av bland annat exotisk musik och dramatiska vinklar. Korrespondenterna korsar visserligen landsgränser, men kulturella och sociala gränser behålls. Det faktum att utrikeskorrespondenter berättar om världen ”där ute” för oss ”här hemma” gör att det finns en tydlig skillnad mellan dem man berättar om och dem man berättar för.

I denna uppsats har jag undersökt utländska nyhetsbyråer verksamma i Sverige och huruvida de har blivit mer likriktade i sina val av ämnen till nyhetstexter. Jag undersöker och diskuterar om användandet av lokala, svenska journalister kan motverka en sådan likriktning. I min undersökning har jag främst utgått från teorin om homogenisering eller likriktning. Mina frågor handlar främst om ämnesvalets förändring och om journalistens möjlighet att påverka innehållet. För att besvara frågorna har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och en kompletterande textanalys. Textanalysen har genomförts för att jag ska kunna jämföra nyhetsbyråernas material på ett konkret sätt och ta reda på vilken roll den enskilda journalisten har, samt hur materialet skiljer sig åt. Sammantaget har jag intervjuat sex lokala journalister som arbetar på de största utländska nyhetsbyråerna. Dessutom har jag intervjuat två utrikeskorrespondenter som arbetar här i Sverige. I min textanalys har jag undersökt sex artiklar som de utländska nyhetsbyråerna publicerade i samband med valet 2010. Resultatet visar att det finns tecken på en ökad fokusering kring stora händelser och att nyhetsbyråerna använder samma typ av källor och intervjupersoner, vilket pekar på ett likriktat ämnesval . Samtidigt finns det möjligheter att särskilja sig från de andra nyhetsbyråerna, bland annat genom en användning av lokala journalister. De lokala journalisterna har möjligheter till att välja ämnen och de kan också använda sin bakgrund och sitt kontaktnät till att hitta nya ämnesuppslag. På så vis bidrar det att materialet blir mindre homogent.

I vår studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förändring under de senaste tio åren, med fokus på mängden material och varifrån materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstår vår omgivning och världen vi lever i. Därför vill vi undersöka om, och i så fall hur, materialet på utrikessidorna har minskat. I vår studie ingår tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna på utrikessidorna under en vecka åren 2002, 2007 och 2012 utifrån följande utgångspunkter: Varifrån kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer från tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in från nyhetsbyråerna? För att besvara frågeställningarna gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna. Som komplement har vi även gjort en kvalitativ intervjustudie med medarbetare på respektive tidning och TT. Vi stödjer oss bland andra av medieforskaren Ulf Hannerz teori om att vissa delar av världen försvinner ur rapporteringen medan andra delar blir överbevakade. Vi har kommit fram till att det finns en nyhetsskugga över Sydamerika samt att Mellanöstern och USA är överbevakade. Materialet på utrikessidorna i de tre tidningarna vi har undersökt har minskat stadigt.

Abstrakt: Det är i mötet mellan utrikeskorrespondenter och främmande samhällen som utrikesnyheter uppstår. Dessa nyheter har ett stort inflytande på hur vi ser på världen. Somingredienser i dessa möten kan det sätt på vilket utrikeskorrespondenter bemöts påverka den bild de förmedlar till sina respektive hemländer.Huvudsyftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhället. Ett annat syfte är också att undersöka om de stereotypa föreställningar, som svenskar och finländare har om varandra, samt om övriga förutsättningar i deras vardag i Sverige, påverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för närvarande är verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska källor. Den teoretiska referensramen omfattar bl. a. Pierre Bourdieus, Norbert Elias, John L. Scotsons, Erving Goffmans och Max Webers sociologiska teorier som behandlar samspelet och relationerna mellan individer och olika samhällsgrupper. Författarens utgångspunkter baseras även på en mångårig yrkeserfarenhet som journalist.Undersökningen visar att finsktalande utrikeskorrespondenter generellt sett blir väl bemötta i Sverige även om att de kan bedömas tillhöra en invandrargrupp. Intervjupersonerna hade inte upplevt diskriminering och svenskarnas stereotypa föreställningar om finländare uppfattades inte som ett problem. Utrikeskorrespondenterna ansåg sig även ha bra status i det svenska samhället. Detta kan förklaras genom att de har en så hög position i samhället samt makt, genom sitt yrke, att detta påverkar det sätt på vilket de blir bemötta.Resultaten visar också att det har skett en positiv förändring på svenskarnas syn på Finland och därmed också på finsktalande utrikeskorrespondenter på grund av den ekonomiska utveckling som skett i Finland under de senaste åren. Bemötandet samtutrikeskorrespondenternas egna stereotypa föreställningar om svenskar och om Sverigeverkar dock, enligt undersökningen, inte ha någon större betydelse för hur utrikeskorrespondenternas produktion ser ut och således inte heller på den bild de förmedlar av Sverige till Finland. Dåligt bemötande syns mest i tv- och radioproduktion eftersom de ärkänslomedier.Produktioner påverkas däremot av utrikeskorrespondenternas hemmaredaktioner i Finland som har ett stort intresse av att publicera produktioner som förstärker gamla, negativa stereotypa föreställningar om Sverige. Hemmaredaktioner har till och med specifika nyhetskriterier endast för Sverige som t.ex. att kunna känna skadeglädje mot Sverige eller att kunna jämföra Finland och Sverige i nyhetsrapportering som om det skulle finnas en tävlingssituation mellan de två länderna.Undersökningen visar också att svenskar i allmänhet inte har ett intresse av att bliuppmärksammade i finsk media med ett undantag för de företag som har ekonomiskaintressen i Finland.