Four solar cells dominate the Swedish market today and are divided into two groups; first generation and second generation. The first generation involves of two silicone solar cells called mono-and multicrystalline solar cells. These solar cells were, as the name indicates, first on the market and today receive the highest efficiency. Due to high manufacturing costs, the second generation was developed which became thin film solar cells. The two most common solar cells in that generation are CdTe and CIGS, which account for about 20 percent of the solar cell market today while the first-generation accounts for the remaining 80 percent. Going towards a sustainable future it’s important and clear that both companies, cities and countries are ready meet the challenges. The solar cell technology has gained high confidence to bring in sustainable electricity production. Investors in Sweden experience the lack of a valuation concept from an environmental perspective between the solar cells on the Swedish market. The study has examined how the four different solar cells affect different environmental categories and which materials in the solar cells that are the most critical. By simulating the electricity production for a year with Gothenburg's solar radiation, the amount of electricity that could be used or sent to the grid was obtained. Where the silicon solar cells that have the highest efficiency also received the most electricity per square meter of solar cell. After producing electricity production and electricity consumption, the energy repayment period was calculated. Through LCA, 11 different environmental categories were developed to analyze different areas that are affected by solar cell production. Aquatic ecotoxicity of the marine environment was the environmental category that was most affected by the production for all four solar cell types. From the environmental category Global Warming, the amount of carbon dioxide equivalents was studied and then a payback time was calculated. Solar cells generally have three different phases; manufacture, operating and waste. The use phase is considered to be almost emission-free, the waste phase is relatively new for solar cell technologies. This is because no large waste streams have come than when the first major investments took place only in the nineties. The solar cells need different techniques depending on the type. The strategies should be different as different parts should be recycled and reused as far as possible. Due to the fact that there is unstable waste management, this phase has not been studied but only the manufacturing phase.   A square metered solar cell was analyzed. For photovoltaic production in Europe, multicrystalline solar cell panels pay back the carbon dioxide equivalents after 11.5 years, while monocrystalline solar cell panels pay again after 14.3 years, ie after about half the life. CdTe paid the carbon dioxide equivalents fastest, after 2.2 years, and CIGS after 3.6 years. This means that the thin-film solar cells have the fastest time to get minus emissions. It is not justified to invest in solar cells manufactured in China when operating in Gothenburg, only after studying solar cell production. When the repayment period for carbon dioxide equivalents has been calculated, a Nordic electricity mix has been calculated with, depending on which electricity mix is ​​chosen, it either gives reasons to not invest or to invest in solar cells. It is therefore important to be clear about what use the solar cells will have and which electricity is actually replaced before investors decide whether solar cells are the right energy source to invest in.

SCA Ortvikens energiavdelning har fem stycken fastbränslepannor som försörjer interna förbrukare med processånga. Bränslet är i huvudsak bark, biologiskt slam och pelletspulver. SCA är ålagda att registrera utsläpp till luft och redovisa detta enligt de i verksamhetstillståndet villkorsbelagda utsläppen samt för kväveoxid-deklaration och för handel om utsläppsrätter för CO2. Förutom verksamhetstillståndet innefattas SCA Ortviken dessutom av förordningen 2013:252 Stora förbränningsanläggningar. För att redovisa detta används miljöredovisningssystemet ”MRS” från Entric AB. Drift-och underhåll saknar i nulägen en övergripande bild över MRS vilket skulle underlätta deras arbete för att säkerställa funktion på ingående signaler och därmed minska risken för mätbortfall vilket kan förebygga höga utsläpp under produktionen i framtiden. I detta arbete har, genom flödesscheman för de mest relevanta signaler och mätvärden vad gäller utsläpp som är kopplade till MRS, kunna underlätta för processoperatörer och underhållsorganisationen att säkerställa mätfunktionen. Arbetet har dessutom, genom analys av historiska data över driften, lett till förslag på åtgärder för att minska bildandet av olika utsläpp. Arbetet har visat att det finns många enkla åtgärder som kan göras för att minska utsläppen på redan befintligt installerad teknik på pannorna, men även gett förslag på annat teknik, och hur denna kan appliceras. Arbetet har också visat på brister i den nuvarande dokumentation-och signalhanteringen i avseende att göra mätvärden synliga i processystem andra än MRS.

I denna studie undersöks om Sandvik Coromants skärtillverkningsprocess i Gimo släpper ut mikroplaster och i sådana fall hur detta kan förhindras. Källan som utreds är de plastskärbärare som skären är placerade på under delar av tillverkningsprocessen. Definitionen för mikroplaster varierar men generellt är det plastpartiklar med en diameter mindre än 5 mm. En del plastpartiklar tillverkas i storlek inom definitionen för mikroplast redan från början men den främsta källan till utsläpp i Sverige kommer från nötning och vittring av större plastföremål. Mikroplaster hamnar ofta i haven där de återfunnits i allt från zooplankton till fisk. Hur stor påverkan detta har på olika arter är tämligen okänt men studier visar att mikroplaster kan adsorbera toxiska ämnen.  Sandvik Coromant har ett internt reningsverk som inte är kopplat till det kommunala ledningsnätet och tar sitt industrivatten från den närliggande Gimodammen. Innan vattnet går till fabriken renas det i ett nanopartikel-filter så föroreningar från sjön inte skadar industrimaskinerna. Reningsverket kan ta emot upp till 20 m3/h och detta vatten kommer från flera olika delar av industrin. I reningens första steg regleras vattnets pH-värde innan lämpligt flockningsmedel tillsätts. Efter detta steg skickas vattnet till lamellsedimenteringen där vatten flödar upp mot en platå och partiklarna i vattnet sedimenterar med hjälp av gravitationen. Flockade och sedimenterade partiklar pressas till slamkakor som därefter skickas på deponi. Det renade vattnet släpps sedan ut i den närliggande Olandsån.  Enligt Sandvik Coromant kan plast försvinna från skärbärarna under blästringen, ett processteg där blästringsmedel med högt tryck blåses mot skären. Enligt Sandvik Coromants egna mätningar som projektgruppen ej tagit del av så kasseras skärbärarna efter ca 25-50 användningar, då skärbärarnas vikt minskat med ungefär 50 gram. Studiens resultatdel består till stor del av rekommendationer av praktiska studier som bör genomföras. Vattenprovtagning behöver utföras och undersökas för att fastställa om det finns mikroplaster i det använda vattnet och om dessa fångas upp i den befintliga reningen eller ej. Är mikroplasterna tillräckligt små kommer inte lamellsedimenteringen kunna rena vattnet från partiklarna och om vattenproverna bekräftar detta behöver ett filter installeras. Olika lösningar för rening har viktats mot varandra utifrån sex kriterier där ultrafilter visade sig vara det bästa alternativet. Med ett ultrafilter renas vattnet genom membranfiltrering och partiklar ned till 10 nm sorteras ut. Ett annat förslag för att minska nötningen på skärbärarna är att det genomförs en viktstudie där skärbärarna vägs efter var tredje cykel, för att kunna fastställa om viktbortfallet ökar med ökad användning. Om så är fallet kan antalet cykler skärbärarna används innan förbränning minskas ned så att de byts ut tidigare. Den mest effektiva lösningen som skulle garantera att det eventuella utsläppet av mikroplaster upphörde är om materialet i skärbärarna skulle bytas ut till ett biologiskt nedbrytbart alternativ. Möjligheterna till detta har undersökts i denna studie, men i nuläget har inget likvärdigt alternativ som uppfyller alla krav kunnat presenteras.

This project presents a cost-benefit analysis for a water and sewage pipeline project in north  Hisingen, Sweden, with a focus on the climate impact of the project. Specifically, the project examines the emissions in carbon dioxide equivalents from the project per invested Swedish krona, using a climate calculation. The results of the analysis provide important information about the cost-benefits of the project, and can be used to guide decision-making regarding pipe network investments in the future. Overall, the project highlights the importance of considering both the financial factor and greenhouse emissions in infrastructure planning and investment. The study analyzes the difference between fossil and bio-based PE-pipes and construction with open excavation and directional drilling. The results of this study gave the following conclusions: The production phase of materials in the construction stage of the life cycle has the biggest impact on the climate in water and sewage construction projects.Switching material from fossil-based to biobased has a bigger positive impact on the emissions than switching construction methods from construction with open excavation to construction with directional drilling in water and sewage construction projects. Of the four cases analyzed in this project, the case with fossil-based PE-pipes and directional drilling has the least amount of invested Swedish krona per ton carbon dioxide reduction. It is possible to reduce costs and decrease emissions simultaneously during the construction phase of a water and sewage project by switching the construction method from open excavation to directional drilling. These findings highlight the importance of considering the environmental impact of  infrastructure projects in decision-making and prioritizing sustainable solutions for future investments. In particular, the results suggest that material choice has a greater impact on emission reduction than construction methods.

After setting the Paris Agreement in 2015, larger companies have increasingly more an essential role in evaluating their environmental impact, understand how large their emissions are and setting their climate targets. Companies can follow different environmental reporting tools such as GRI reporting, CDSB Framework, among others. When calculating the level of emissions, companies are following GHG Protocols corporate standard in understanding their direct and indirect emissions, consisting of Scope 1, 2 and 3 emissions. Scope 1 emissions refer to direct emissions from the company's own or controlled resources. Scope 2 emissions are indirect emissions from the generation of purchased energy. Scope 3 emissions are those indirect emissions that happen in the value chain of the company in both upstream and downstream activities. This thesis was conducted to screen Fiskars Group's Scope 3 emissions the first time and suggest some improvements to reduce them. Fiskars Group is the oldest Finnish based company producing consumer goods used in the home, in the kitchen and interior decoration and different outdoor activities. Products associated with Fiskars Group are their orange handled scissors, Alvar Aalto Glass vases, pots, and pans, among others. The GHG Protocol's Scope 3 emissions framework consists of 15 different categories of which certain categories were included and some categories that were not applicable were excluded. The focus in this study was to calculate the CO2-eq emissions the different categories produces, thus excluded other GHG emissions. The studied categories included Fiskars Group's purchased goods & services, transportation, business travel, employee commuting, upstream leased assets, among others. Within the purchased goods, the main materials of the company were studied in more depth concerning their environmental impact and recyclability. Different emission factors were used in the calculations based on online search. The results showed that the purchased goods and services and upstream transportation caused the most significant missions. The results are mainly caused by having generous use of steel, aluminum, and plastics in the purchased goods & services category. Upstream transportation and distribution include emissions from air, sea, road and parcel transportation. Purpose of this study was to understand how much the indirect Scope 3 emissions contribute to the overall emissions of Fiskars Group; the screening could be enhanced in the future. The company might consider implementing Science-Based Targets, which is a method for larger companies to set their emissions reductions targets. / Efter att Parisavtalet hade fastställts 2015 har större företag fått en allt mer väsentlig roll i att utvärdera deras miljöpåverkan, förstå betydelsen av deras utsläpp och sätta upp klimatmål. Företag kan följa olika typer av miljörapporteringsverktyg, så som GRI-rapportering och CDSB ramverk, bland andra. När beräkningar för utsläppsnivån görs på företag, följer de GHG-protokollens företagsstandard för att förstå sina direkta och indirekta utsläpp, vilka är indelade i scope 1, 2 och 3-utsläpp. Scope 1-utsläpp avser direkta utsläpp från företagets egna eller kontrollerade resurser. Scope 2-utsläpp är indirekta utsläpp som produceras genom inköp av energi. Scope 3-utsläpp är de indirekta utsläpp som förekommer i företagets värdekedja i både uppströms- och nedströmsaktiviteter. Denna avhandling genomfördes för att screena Fiskars Groups Scope 3-utsläpp första gång och föreslå några förbättringar för att minska dessa. Fiskars Group är det äldsta finländska företaget som producerar konsumentvaror som används i hemmet, i köket och i både inredning och olika utomhusaktiviteter. Produkter som ofta associeras med företaget är deras saxar med det ikoniskt orangea handtaget, Alvar Aalto glasvaser, krukor och kokkärl, bland andra.GHG-protokollets ramverk för utsläpp från Scope 3 består av 15 olika kategorier, av vilka vissa kategorier av vilka vissa kategorier ingick och vissa kategorier som inte var tillämpliga utesluts. Fokus ligger i denna studie på att beräkna koldioxidutsläppen som de olika kategorierna producerar, och studien utesluter därmed beräkning av andra typer av utsläpp. De studerade kategorierna inkluderade bland annat Fiskars Groups köpta varor och tjänster, transport, affärsresor, pendling av anställda och hyrda tillgångar. Inom de inköpta varorna studerades huvudmaterialet i företaget mer ingående vad gäller deras miljöpåverkan och återvinningsbarhet. Olika utsläppsfaktorer användes i beräkningarna, som baseras på online sökningar. Resultaten visade att de köpta varorna och tjänsterna, upphandlad uppströms och nedströms transpororsakade de mest stecken utsläppen. Detta resultat orsakas främst av att man använder en stor mängd stål, aluminium och plast i kategorin köpta varor och tjänster. Uppströms transport och distribution inkluderar utsläpp från luft, sjö, väg och pakettransport. Eftersom syftet med denna studie var att förstå Scope 3-utsläppen på en högre nivå, kunde förutsättningarna för framtida screening förbättras. Företaget kan överväga att implementera Science-Based Targets, som är en metod för större företag att sätta upp sina utsläppsminskningsmål.

En undersökning genomfördes för att hjälpa Epiroc att redovisa utsläpp från Scope 3 som till stor del kommer från leverantörstillverkning. Resultatet skulle levereras i form av utsläppsfaktorer som beskriver koldioxidutsläpp per vikt av ett material. Undersökningen skulle vara representativ för de nuvarande globala tillverkningsförhållandena och ta hänsyn till nyckelregionens procentuella andel av tillverkningen jämfört med den globala hastigheten per material. Baserat på en förstudie av befintliga forskningsdokument, hade de utsläppsfaktorerna som hittats en noggrannhet över 80% vilket uppfylldes genom att inkludera global tillverkningsgrad. / An investigation was conducted to help Epiroc account for Scope 3 emissions which largely come from supplier manufacturing. The result was to be delivered in form of emission factors which describe carbon dioxide emissions per weight of a material. The investigation was to be representative of current global manufacturing conditions and consider key region’s percentage of manufacturing compared to the global rate, per material. Based on a pre-study of existing research papers, the data that was obtained to represent the emission factors of materials used in Epiroc’s SED machines had an accuracy above 80%, which was fulfilled by including global manufacturing rate.

Syfte: Syftet med denna studie är undersöka hur litteraturen kännetecknarmiljömässiga leveranser och därefter koppla det till hur handelsföretagredovisar detta i sina hållbarhetsrapporter. Vidare syftar studien på attundersöka om det finns några brister i hållbarhetsredovisningarna samt tafram förbättringsförslag på hur de kan utvecklas i framtiden avseendemiljömässig hållbarhet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på en systematisklitteraturgenomgång samt textanalys. Studien har genomförts med kritiskrealism som synsätt och antar ett deduktivt angreppssätt. Data har samlats ingenom en litteraturgenomgång och genom hållbarhetsredovisningar från2019 och 2020, vilka har samlats in genom ett icke-sannolikhetsurval.Slutsats: Resultatet av studien har vuxit fram från den teoretiskareferensramen samt empiriskt insamlade data från hållbarhetsrapporter.Litteraturgenomgången av miljömässiga leveranser och returer visade att detkrävs gröna strategier och distributionsnät med energisnålare fordon,regleringar och tidsfönster för när och var leveranser får göras i stadskärnor,samt att returtransporter måste motverkas redan innan produkten har såltsgenom kvalitetskontroller, samt att företag blockerar användare medonormala returbeteenden. Det framkom även av studien atthållbarhetsredovisningar brister i vissa aspekter på grund av att inget tydligtramverk finns gällande utformning och innehåll. Vidare föreslås ett antalförbättringsförslag för hållbarhetsredovisningar, såsom ett standardiseratramverk för innehåll och ett antal gröna nyckeltal som möjliggör för bättretransparens och trovärdighet i redovisningarna

Att motarbeta klimatkrisen ligger på allas axlar. Ett uppenbart tillvägagångssätt är att minska de utsläpp av växthusgaser som sker. Företags engagemang för frågan är kritiskt för att ha en chans att klara krisen. Idag är det praktiskt taget självklart för större företag att rapportera och därigenom arbeta med utsläpp som sker inom deras egna väggar, dels på grund av lagkrav, dels för att det efterfrågas av den internationellt vedertagna standarden för utsläppsredovisning GHG Protokollet. De indirekta utsläppen som sker i företags försörjningskedja motsvarar ofta flera gånger den påverkan som de direkta utsläppen står för. Trots detta faktum finns inga krav på rapportering för indirekta utsläpp. Det lämnas öppet för företagen att själva välja om de vill involvera detta i sin utsläppsredovisning eller inte. Vi vill med denna studie kartlägga erfarenheter av företag som har valt att involvera indirekta utsläpp i deras arbete samt hur och varför detta har gjorts. Tidigare forskning ger begränsad kännedom om utsläpp som sker indirekt i förhållande till företags försörjningskedja och på grund av den ökade påtagligheten av klimatkrisen är indirekta utsläpp ett område där forskningen måste fördjupas. Studien syftar till att bidra med kunskap om företags arbete med indirekta utsläpp till forskningsfälten inom CSR och hållbarhetsredovisning.  För att uppfylla studiens syfte har vi intervjuat åtta stora svenska företag inom olika branscher där alla påbörjat involveringen av indirekta utsläpp i sin redovisning. Den insamlade datan har sedan analyserats genom en tematisk analys för att möta studiens explorativa avsikt. Genom analysen har teman identifierats och vi har därigenom kunnat besvara våra forskningsfrågor.  Studien visar på att indirekta utsläpp är ett komplext område som företag börjat greppa mer och mer. De åtta medverkande företagen är alla i olika stadier av implementeringen av de indirekta utsläppen. Resultatet från studien visar på att de starkaste motiven till att inkludera indirekta utsläpp är påtryckningar från intressenter. Den tydligaste effekten av att arbeta med dessa utsläpp indikerar företagen är ökad medvetenhet om sin påverkan. Studien har identifierat ett antal utmaningar som företagen möter i arbetet, vilket bidrar till en förståelse för de barriärer företagen behöver överkomma. Gemensamt för alla företag var en förståelse för att indirekta utsläpp är något som kräver samarbete över försörjningskedjan. Det finns en upplevd förväntan på företagen att ta ansvar för sin miljömässiga påverkan. Vill företagen förstå och ta ansvar för detta måste de indirekta utsläppen involveras. Gör företagen detta gemensamma åtagande har vi en chans att klara klimatkrisen.

In autumn 2017, an experiment was conducted for the reduction of carbon monoxide (CO) emissions commissioned by Holmen Paper Braviken, one of the world’s most production-efficient paper mills. Digitalization has increased in recent years, which has resulted in a decreased demand for graphic paper. The goal of finding cost-reducing solutions in the manufacturing process has been increased in Holmen Paper Braviken to meet the rising price pressure and strengthen competitiveness. Braviken consumes large quantities of steam in the paper machines and some of this steam is produced in the solid fuel boiler. The solid fuel boiler combusts bark, wood chips, and water treatment sludge. When adding sulfur-rich water treatment sludge to the fuel mix, it has been observed that CO levels decrease without increasing NOx levels. To control the amount of sulfur addition, it has been proposed that pure sulfur can be microdosed into the fuel mix. A previous short-term experiment was conducted in Braviken during autumn 2016 with a successful result. The present study was conducted with the aim of mapping the effects of sulfur addition to the solid fuel boiler in Braviken concerning CO emissions. The possibility to operate the plant and interaction with the water treatment sludge have also been investigated. The study was performed through the construction of a microdosing system and a long-term attempt of sulfur addition. The result shows that the optimal sulfur concentration of Braviken’s solid fuel boiler for reducing CO emissions is 6 kg/h S (1.03 kg S/ton C). The interaction between elemental sulfur with the sulfur-rich water treatment sludge is complex, but with sulfur dosage a reduction of 42% CO can be achieved. NOx levels have not shown any change on the addition of sulfur. The study shows that CO emissions are at a more stable level with sulfur dosing. The result becomes difficult to analyze because the parameters varied. The effects of parameters should be investigated with the recommendation to perform a more prolonged experiment on sulfur addition. / Under hösten 2017 genomfördes ett experiment med dosering av svavel för reduktion av kolmonoxidutsläpp(CO) i uppdrag av Holmen Paper Braviken. Digitaliseringen har under de senaste åren ökat vilket har medföljt att efterfrågan på grafiskt papper har sjunkit. För att möta den ökande prispressen och stärka konkurrenskraften har målet att hitta kostnadssänkningar i tillverkningsprocessen ökats i Holmen Paper Braviken. Braviken förbrukar stora mängder ånga i pappersmaskinerna och en del av denna ånga produceras i brukets fastbränslepanna. I fastbränslepannan förbränns bark, träflis samt vattenreningsslam. Vid tillsatser av svavelrikt vattenreningsslam till bränslemixen har det observerats att CO nivåerna sjunker utan att NOx nivåerna ökar. För att kunna reglera mängden svaveltillsatser har det förslagits att rent svavel kan mikrodoseras till bränslemixen. Ett tidigare försök har gjorts i Braviken under hösten 2016 med ett lyckat resultat. Denna studie har genomförts med målet att kartlägga effekterna av svaveltillsats till Bravikens fastbränslepanna med avseende på CO utsläpp. Körbarheten och samspelet med det svavelrika vattenreningsslammet har även det undersökts. Studien har genomförts genom konstruktion av tillsatsanordning samt långtidsförsök av svaveltillsats. Resultatet visar att den optimala svavelkoncentrationen för Bravikens fastbränslepanna för reduktion av CO utsläpp är 6 kg/h S (1.03 kg S/ton C). Samspelet mellan rent svavel med det svavelrika vattenreningsslammet är komplext, men med svaveldosering kan en reduktion av 42% CO uppnås. NOx nivåerna har inte påvisat någon förändring vid tillsats av svavel. Studien visar att CO utsläppen håller sig till en stabilare nivå vid svaveldosering. På grund av att ett flertal parametrar varieras är resultatet svår att analysera. Parametrarnas effekter bör undersökas med rekommendation att utföra ett längre experiment av svaveltillsats.

Människor flyger allt mer vilket har en negativ påverkan på vår planet. Universitetet KTH:s utsläpp består till stor del av flygresor. Forskningsprojektet FLIGHT på KTH fokuserar på att reducera flygintensiva organisationers utsläpp. I samarbete med studenter togs verktyget FlightViz fram som ett hjälpmedel för att kunna visualisera KTH:s flygdata. Ett intresse för att visualisera flygdata uppmärksammades även hos andra organisationer. Syftet med studien är att förstå hur verktyget FlightViz kan modifieras för att kunna implementeras på organisationer utanför KTH. Studien utfördes i form av intervjuer av anställda som arbetar på de två deltagande organisationerna. I samband med intervjuerna presenterades verktyget FlightViz och intervjupersonerna fick svara och reflektera på öppna frågor. Studiens resultat visar att det finns behov för ytterligare funktioner i verktyget. En del av de önskade funktionerna var specifika för de enskilda organisationerna medan resterande var gemensamma för de båda deltagande organisationerna.  Två framkomna funktioner valdes ut som ledande i anpassningen av verktyget, jämförelse av data från olika tidsperioder och klassificering av resor. Dessa funktioner var gemensamma önskemål från de två deltagande organisationerna. De bedömdes vara vara av störst relevans för att kunna implementera FlightViz på dessa externa organisationer. / People are steadily increasing their frequency of flying which has a negative impact on our planet. KTH, the Royal Institute of Technology, has a major part of its emissions produced through aviation. The research project FLIGHT at KTH aims to reduce emissions produced by flight intensive organisations . In a joint effort with students at KTH a tool named FlightViz was developed as an aid to visualize KTH’s flight data. An interest in visualizing flight data was also noted at external organizations. The objective of this study is to get an understanding of how FlightViz can be adapted in order for it to be implemented in these external organizations.The study was executed as a series of interviews with employees of the two participating organizations. In conjunction with said interviews a demonstration of FlightViz was held and the interviewees were subjected to open-ended questions and asked to reflect on them. The results of the study showed that there is a need for additional features for the tool. Some of the mentioned features were specific to the participating organizations while others were of interest to both  organizations. Two key factors in the future adaptation of the tool are the ability to compare data from different time periods and to categorize trips. The two participating organizations had these features in common. Therefore they were determined to be of the highest relevance to be able to implement FlightViz at these external organizations.