No description available.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person. De tre karaktärstyper som förekommer i killarnas omgivning är: innekillen, machokillen och nörden. Killarnas beteende kommer beskrivas utifrån hur de framträder i sin omgivning utifrån Erving Goffmans teorier, samt hur de förhåller sig till de genusdiskurser i deras vardag som formar deras utveckling i deras maskulinitetsprocess.

No description available.

This report presents a thesis work on advanced level in the course PPU502 – Product development. The thesis work has investigated the outcome of applying the Product Development Process in the development of a production system, through a case study at Munters Europe AB. The case study aimed to examine, map, analyze and develop a manufacturing process that currently consists of manual and time consuming operations. The purpose of this thesis was to investigate the versatility of the knowledge obtained during the MSc program Innovation and Product Design, as a result of the markets expectations of engineering graduates to be generalists with good ability to apply their skills in more than one area. The methodological approach in this thesis is based on the research process that Kothari (2004) presents and are modified in to 4 phases. Phase 1 defines the project and establishes research questions that are used as guidelines for the work. Phase 2 includes the case study, where the Product Development Process was implemented in the development a manufacturing process. Phase 3 consists of data collection, where quality assuring and general methods for developing production systems were identified. Phase 4 compares the empirical results from the case study with the collected data, describes differences of the methods and analyzes the outcome. / Denna rapport presenterar ett examensarbete på avancerad i kursen PPU502 – Produktutveckling. Examensarbetet har undersökt utfallet av att tillämpa produktutvecklingsmetoder vid utveckling av ett produktionssystem, genom en fallstudie vid Munters Europe AB. Fallstudien syftade till att granska, kartlägga, analysera och utveckla en tillverkningsprocess som, i dagsläget, består av en del manuella operationer. Syftet med examensarbetet var att undersöka mångsidigheten av den erhållna kunskap från civilingenjörsutbildningen Innovation och Produktdesign då marknaden förväntar sig att civilingenjörer ska vara generalister med god förmåga att tillämpa sin kompetens på fler än ett område. Metodiken i detta arbete grundar sig i forskningsprocessen som Kothari (2004) presenterar och är modifierad till 4 faser. Fas 1 definierar projektet och upprättar frågeställningar som sedan styr arbetet. Fas 2 innehåller fallstudien, där produktutvecklingsprocessen har följts för att utveckla en tillverkningsprocess. Fas 3 består av datainsamling där kvalitetssäkra, allmänna metoder för utveckling av produktionssystem har identifierats. Fas 4 jämför empirin från fallstudien med de insamlade data och redogör skillnader samt analyserar utfallet.

<p>Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång.</p><p>I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.</p><p>I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats. Med observationerna anser vi att det kan finns fördelar att vinna om företagen lyfter in använ-darna som idéutvärderare, även om de kanske saknar den tekniska kompetensen om idéutveck-ling.</p>

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång. I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer. I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats. Med observationerna anser vi att det kan finns fördelar att vinna om företagen lyfter in använ-darna som idéutvärderare, även om de kanske saknar den tekniska kompetensen om idéutveck-ling.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att den nyutexaminerade sjuksköterskan ofta har höga förväntningar inför sin nya yrkesroll och förhoppningar om att tillämpa god omvårdnad. Omvårdnadsdisciplinen ställer höga krav och innebär mycket ansvar inte minst för patientsäkerheten.  Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever övergången till den första tiden i yrket som svår och utmanande och att behovet av stöd och goda förebilder är viktigt för att stärka självtilliten. Som nyutexaminerad sjuksköterska är det viktigt att känna sig trygg i sin nya yrkesroll i den kliniska verksamheten, både för sin egen del, för medarbetarna och patienternas skull. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av sin första tid i klinisk praktik. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som identifierat tolv artiklar genom databasen PubMed via Medline. Dessa artiklar analyserades och tematiserades till föreliggande litteraturstudie. Huvudresultat: Resultatet har sammanställts under tre huvudrubriker; att befinna sig på okänd mark och ha stort ansvar, viktigt med vägledning, handledning och introduktion samt utvecklas i yrkesrollen. Resultaten visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever den första tiden i sitt yrke som stressande, att de inte har tillräckligt med kunskap och är osäkra på vad som förväntas av dem. Vikten av att ha goda förebilder på arbetsplatsen samt att få en god introduktion med en handledare tydliggörs i resultatet för att underlätta övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter visade att kliniskt praktiserande och att handledas av goda förebilder är av stor vikt för att underlätta övergången till den första tiden i klinisk praktik.  Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av stöd och förståelse från kollegor är viktigt för att känna tillit, kunna utveckla kunskap och kompetens i sin yrkesroll. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver kunna hantera ett brett spektrum av kunskaper och behöver iaktta, observeras och handledas av goda förebilder för att forma sin identitet i den nya yrkesrollen. Upplevelsen av en god introduktion är av vikt för att underlätta övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskan första tid i klinisk praktik.

I wanna be a golfpro. A survey of students thoughts and feelings in preparation for upper secondary school

Sammanfattning Tidigare ansågs bedömning som ett forskningområde som inte behövde diskuteras, till att idag betraktas som en komplex mark som måste problematiseras. Trots det, finns det mycket begränsad forskning att tillgå kring bedömning i svenska klassrum, vilket har tvingat svenska akademiker att söka svar i utländsk forskning. I denna studie adresserar jag därför lärares bedömningsarbete kring nationella provets bedömningsanvisning (2012). Studien syftar till att undersöka hur Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan nyansera bedömningen av elevtexter i relation till nationella provets bedömningsanvisning (2012). Dessutom ämnar studien att diskutera vilka effekter på elevtexters bedömning som skapas av att oberoende lärare tillsammans ombedömer samma elevtexter från nationella provet. Fyra lärare, fördelat på två skolor, deltog i att om- och sambedömma 30 elevtexter från årskurs 3 skrivna under nationella provet 2012. Förutom sambedömningsprocessen (som kan liknas vid en delfimetod) genomfördes semi-strukturerade telefonintervjuer. Studie visar att nationella provets bedömningsanvisning (2012) i hög grad formar vilka textdimensionella elevbidrag som uppmärksammas eller åsidosätt - även i den formativa bedömningen. Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan (främst) nyansera bedömningen genom att tillföra en holistisk kartläggning och konkretisering av elevtexters utvecklingsmöjligheter. Textdimensionella bidrag som kan vara utav särskilt intresse för pedagoger att nyansera sina bedömningar av nationella prov med är (1) elevers bidrag kring hur texter binds samman på mikro- och makronivå, (2) organiseringen av texters innehållsliga komponenter, samt (3) förmågan att skapa deltagaraktivitet. Studien identifierade fem olika elevtextartefakter där dimensionerna i praktiken nyanserade bedömningen på olika sätt. Slutligen indikerar min studie på att (1) sambedömningsprocesser bidrar till en likvärdig bedömning, (särskilt avseende delprov G, 2012), (2) olika skolor tenderar att bedöma enligt olika ”bedömningskulturer”, och att (3) ombedömare varken utför en “tuffare” eller “snällare” bedömning jämfört med originalrättaren, men att bedömningsavvikelser existerar, troligtvis på grund av det inneboende tolkningsutrymmet.

Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna. Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.