• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • 2
  • Tagged with
  • 7
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst - en diskursanalys

Carlberg Wejbrandt, Elin January 2015 (has links)
Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ”What´s the problem represented to be?”. Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen. Det finns också en teknologisk diskurs som lanserar informations- och kommunikationsteknik som lösningen på de ekonomiska utmaningarna. Av resultatet framgår även att införande av välfärdsteknologi motiveras i en övergripande hegemonisk diskurs. Den hegemoniska diskursen består av såväl den ekonomiska diskursen som den teknologiska diskursen och den består även av en diskurs som handlar om vanliga föreställningar om äldre människor. Diskursanalysen visar att införande av välfärdsteknologi motiveras med hänvisning till att äldre får bättre villkor i form av ökad trygghet, delaktighet och självständighet men samtidigt lyser ekonomiska argument igenom. Som ett exempel kan nämnas hemmaboende som i den hegemoniska diskursen framhålls som en positiv möjlighet för äldre. I diskursen anges samtidigt att målet med införande av välfärdsteknologi i form av e-hemtjänst är att äldre ska bo kvar hemma längre och att det ger stora besparingar. Analysen visar att etik diskuteras sparsamt i de undersökta dokumenten och i uppsatsen lämnas några förslag till framtida forskning som handlar om ytterligare problematisering av de etiska aspekterna vid införande av välfärdsteknologi, vad omsorg innebär när den utförs på distans samt vad e-hemtjänst innebär för äldres upplevelse av trygghet.
2

Arbetsterapi genom innovativ välfärdsteknologi för att främja aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende

Alfvin, Susanne, Eriksson, Linda January 2014 (has links)
Occupational therapists role is to promote participation in occupations of daily living [ADL]. Research shows that people aged over 65 and living in ordinary housing, will increase in the future. The occupational therapist needs to be abreast of the developments taking place to meet the need of innovative welfare technology, to promote occupations or older people in ordinary housing. The aim of this literature review was to describe and provide an overview of innovative welfare technology that can be used as an intervention to promote participation in the activity for older people in ordinary housing. Data collection was conducted through searches in databases accessible via Luleå university library. Nine articles met the inclusion criteria and were selected and analyzed. Data analysis resulted in three categories: "Innovative welfare technology for ADL, ""Innovative welfare technology for movement in housing and society", and "Innovative welfare technology for social interaction". The result of the literature review shows that there are innovative welfare technology that can be used by occupational therapists working with older people in ordinary housing, which can help to promote autonomy and independence, safety and security in occupation. The results also indicate that more research is needed in this area.Keywords: Occupational Therapy, Innovative welfare technology, Ordinary housing, Elderly people. / <p>Validerat; 20140520 (global_studentproject_submitter)</p>
3

INTERNET OF THINGS : Smart välfärdsteknologi / INTERNET OF THINGS : Smart Welfare Technology

Söderberg, Karl Jakob Emanuel January 2018 (has links)
Internet of Things är en utveckling som inte endast sträcker sig till de industriella områdena idag. Det når nu mera även ut till välfärdsteknologin. Både användare och företag påverkas idag av detta faktum. Företag har ett behov, och en plikt att värna om sina kunder, och kunder har ett behov av att göra sin röst hörd. Detta arbete har som syfte att utforska acceptansen hos de äldre till denna smarta välfärdsteknologi, samt vad som krävs för att öka acceptansen. Arbetet tillnärmar sig frågan genom litteratur som bas för enkäter och intervjuer, utförda i Sverige och Norge.Det visar sig att acceptansen beror på många olika faktorer, som alla uppfattas olika från person till person. Men att det i många fall kan koka ned till behovet. De flesta människorna vill helst bo hemma så länge som möjligt, i alla fall i Sverige och Norge. Men innan det har gått så långt så kan det vara oklart hur öppna folk är till teknologi som har möjlighet till att uppfattas som integritetskränkande. Nyckeln ligger i att göra teknologin så anpassningsbar som möjligt, vad gäller både funktion och utseende, samt andra faktorer som säkerhet, förståelse, användbarhet och kostnad.
4

Äldres upplevelser av välfärdsteknologi i hemmet : En litteraturöversikt / Older people´s experiences of welfare technology at home : A literature review

Olsson, Frida, Sundwall, Sara January 2020 (has links)
Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre vilket innebär utmaningar för hälso- och sjukvården. Samtidigt vill majoriteten äldre leva självständigt och bo kvar hemma. Välfärdsteknologi är ett sätt att bemöta kraven på hälso- och sjukvård som en åldrande befolkning medför. I samband med tillämpningen av välfärdsteknologi uppstår dock etiska frågeställningar. Det är därför av betydelse att belysa äldres upplevelser av välfärdsteknologiska hjälpmedel i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldres upplevelser av välfärdsteknologi i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats och databearbetning genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet baseras på nio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: upplevelser av självständighet, upplevelser av förhållandet mellan trygghet kontra privatliv, upplevelser av inverkan på relationer samt upplevelser av ambivalens och oro. Konklusion: Användningen av välfärdsteknologi i hemmet upplevdes av äldre huvudsakligen som positivt då det bidrog till bibehållen självständighet, trygghet och kontroll. Äldre var överlag villiga att ha överseende med eventuella nackdelar då välfärdsteknologi gav dem möjligheten att bo kvar i sina hem längre och därmed åldras hemma. / Background: The world's population is ageing which brings challenges for healthcare systems. Meanwhile, a majority of older adults want to remain independent and stay in their own homes. Welfare technology is one way of meeting the demands on healthcare that an ageing population entails. However, with the use of welfare technology, ethical issues also emerge. It is therefore important to illustrate older people's experiences of welfare technological solutions at home.  Aim: The aim of this study was to illustrate older people´s experiences of welfare technology at home.  Method: The study was conducted as a literature review with an inductive approach and analysis through qualitative content analysis. The result was based on nine qualitative original papers. Result: The result presents four themes: experiences of independence, experiences of the relationship between safety versus privacy, experiences of impact on relationships, and experiences of ambivalence and concern. Conclusion: The use of welfare technology at home was mainly experienced as favourable. Older people were overall willing to overlook disadvantages as welfare technology gave them the opportunity to live in their home and thus age at home.
5

Ökad livskvalitet hos fysiskt funktionsnedsatta individer : Faktorer att beakta vid utveckling av välfärdsteknik / Increased quality of life for physically disabled individuals : Factors to consider when developing welfare technology

De Binder, Jimi January 2022 (has links)
The purpose of this study is to support physically disabled people in everyday life by examining which factors contribute and should be taken into account in the development of welfare technology products. Therefore, three research questions have been created that aim to identify human, technical and critical success factors. Investigating these factors that benefit the studied field is considered to be very important, as all the benefits that can come with the use of a welfare technical aid are strongly associated with user-friendliness. If the product is not useful to the end user, the benefits are also lost. These factors are intended to be identified with the help of a systematic literature study. This research method was considered the most suitable, as the amount of data that can be examined and analyzed is greater than what has emerged with alternative methods.The results of the study consist of identified factors and various benefits associated with them. On the other hand, what really emerged regardless of the type of factor was the need and willingness to include stakeholders and end users in the development. / Syftet med denna studie är att stödja fysiskt funktionsnedsatta människor i vardagen genom attundersöka vilka faktorer som bidrar och bör beaktas vid utveckling av välfärdstekniska produkter. Därför har tre forskningsfrågor skapats som ämnar att identifiera mänskliga, tekniska och kritiska framgångsfaktorer. Att undersöka dessa faktorer som gynnar det studerade fältet bedöms att vara väldigt viktigt, då alla fördelar som kan komma med användningen av ett välfärdstekniskt hjälpmedel är starkt förknippat med användarvänligheten. Ifall produkten inte är användbar för slutanvändaren förloras även fördelarna.Dessa faktorer ämnas att identifieras med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Denna forskningsmetod ansågs lämpligast, detta då mängden data som kan granskas och analyseras är större än vad som framkommit med alternativa metoder.Studiens resultat består av identifierade faktorer och olika fördelar förknippade med dessa. Däremot det som verkligen framgick oberoende av typ av faktor var behovet samt viljan att inkludera intressenter samt slutanvändare i utvecklingen.
6

Day Master - Redesigning a planning board for people with cognitive disorder / Day Master – Omdesign av en planeringstavla för personer med kognitiv funktionsnedsättning

Bygge, Mattias, Strand, Sofie January 2019 (has links)
In assistive technology, there are mainly two different users that needs to be taken into account when developing products. The first, and most important, is the end-user who requires the product in order to function and live a normal life. The second is the support person who, for some products, needs to assist the end-user by preparing it to be used. This report presents the master thesis project conducted by Mattias Bygge and Sofie Strand at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The client was Abilia, a company that research, develop, manufacture and sell assistive technology to people with impairments. This main goal of this project was to redesign a cognitive planning board. The product is used as a visual aid by people who has difficulties in planning daily activities and keeping track of time. In order to develop the product in a suitable way, a literature study and interviews with Abilia’s employees laid the foundation for the user studies that were conducted with end-users and support people. Several concepts were generated and five were evaluated against the original product and presented to the company. The two concepts that received the highest ranking, (1) Extra Hours and (2) Extra Hours Bistable, were further investigated and were eventually developed into one single hybrid concept. The final design proposal is Day Master, a flexible planning board intended for people with a cognitive impairment that impedes their ability to plan daily activities and keep track of time. The product visually displays time and weekdays by using coloured LED lights, which support people may program without difficulty to fit the end-user’s preference. The amount of hours is changeable with a range of 12-18 hours of daytime and with the remaining hours distributed to night-time. The accessories that have been developed for this products are a simple protective cover, and two holders, one for images and one for whiteboard markers. All accessories attaches to the planning board with magnets. / I hjälpmedelsteknologi är det fler än en användare som man måste ta hänsyn till när man utvecklar produkter. Den första och viktigaste är slutanvändaren som är den som behöver produkten i vardagen för att kunna leva ett någorlunda normalt liv. Den andra är stödpersonen som i många fall är den som förbereder produkten för användning av slutanvändaren. Denna rapport presenterar masterexamensarbetet utfört av Mattias Bygge och Sofie Strand på KTH Kungliga Tekniska Högskola i Stockholm. Kunden för projektet var Abilia, ett företag som utvecklar, tillverkar, och säljer hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet med detta projekt var att omdesigna deras kognitiva planeringstavla. Produkten används som ett visuellt hjälpmedel av personer som har problem med tidsuppfattning och planering av aktiviteter. Projektet inleddes genom en literaturstudie och intervjuer med personal på Abilia. Detta lade grunden för användarstudierna där både slutanvändare och stödpersoner deltog. Utifrån användarstudierna så genererades ett flertal koncept varav fem stycken evaluerades mot original produkten och som presenterades för företaget under en delpresentation. De två koncept som erhöll högsta ranking i evalueringen var (1) Extra Hours och (2) Extra Hours Bistable. Koncepten undersöktes ytterligare och kom slutligen att kombineras till ett gemensamt koncept. Det slutgiltiga designförslaget är Day Master, en flexibel planeringstavla som riktar sig mot personer med en kognitiv funktionsnedsättning som försvårar för dem att hålla koll på tiden och planera aktiviteter. Produkten visar tid och veckodagar visuellt med hjälp av färgade LED lampor som stödpersonerna lätt och intuitivt kan programmera för att passa slutanvändarens individuella behov. Day Master ger möjligheten att själv bestämma antalet timmar som distribueras mellan dag och natt. Den har ett spann på 12-18 timmar för dagtid och återstående timmar läggs på natttid. Tillbehören som har utvecklats för denna produkt är ett enkelt magnetiskt plastskydd och två stycken olika ställ, ett för bilder och ett för whiteboardpennor. Alla tillbehör fästs på whiteboardtavlan med hjälp av magneter.
7

Day Master - Redesigning a planning board for people with cognitive disorder. / Day Master – Omdesign av en planeringstavla för personer med kognitiv funktionsnedsättning.

BYGGE, MATTIAS, STRAND, SOFIE January 2019 (has links)
In assistive technology, there are mainly two different users that needs to be taken into account when developing products. The first, and most important, is the end-user who requires the product in order to function and live a normal life. The second is the support person who, for some products, needs to assist the end-user by preparing it to be used. This report presents the master thesis project conducted by Mattias Bygge and Sofie Strand at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The client was Abilia, a company that research, develop, manufacture and sell assistive technology to people with impairments. This main goal of this project was to redesign a cognitive planning board. The product is used as a visual aid by people who has difficulties in planning daily activities and keeping track of time. In order to develop the product in a suitable way, a literature study and interviews with Abilia’s employees laid the foundation for the user studies that were conducted with end-users and support people. Several concepts were generated and five were evaluated against the original product and presented to the company. The two concepts that received the highest ranking, (1) Extra Hours and (2) Extra Hours Bistable, were further investigated and were eventually developed into one single hybrid concept. The final design proposal is Day Master, a flexible planning board intended for people with a cognitive impairment that impedes their ability to plan daily activities and keep track of time. The product visually displays time and weekdays by using coloured LED lights, which support people may program without difficulty to fit the end-user’s preference. The amount of hours is changeable with a range of 12-18 hours of daytime and with the remaining hours distributed to night-time. The accessories that have been developed for this products are a simple protective cover, and two holders, one for images and one for whiteboard markers. All accessories attaches to the planning board with magnets. / I hjälpmedelsteknologi är det fler än en användare som man måste ta hänsyn till när man utvecklar produkter. Den första och viktigaste är slutanvändaren som är den som behöver produkten i vardagen för att kunna leva ett någorlunda normalt liv. Den andra är stödpersonen som i många fall är den som förbereder produkten för användning av slutanvändaren. Denna rapport presenterar masterexamensarbetet utfört av Mattias Bygge och Sofie Strand på KTH Kungliga Tekniska Högskola i Stockholm. Kunden för projektet var Abilia, ett företag som utvecklar, tillverkar, och säljer hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet med detta projekt var att omdesigna deras kognitiva planeringstavla. Produkten används som ett visuellt hjälpmedel av personer som har problem med tidsuppfattning och planering av aktiviteter. Projektet inleddes genom en literaturstudie och intervjuer med personal på Abilia. Detta lade grunden för användarstudierna där både slutanvändare och stödpersoner deltog. Utifrån användarstudierna så genererades ett flertal koncept varav fem stycken evaluerades mot original produkten och som presenterades för företaget under en delpresentation. De två koncept som erhöll högsta ranking i evalueringen var (1) Extra Hours och (2) Extra Hours Bistable. Koncepten undersöktes ytterligare och kom slutligen att kombineras till ett gemensamt koncept. Det slutgiltiga designförslaget är Day Master, en flexibel planeringstavla som riktar sig mot personer med en kognitiv funktionsnedsättning som försvårar för dem att hålla koll på tiden och planera aktiviteter. Produkten visar tid och veckodagar visuellt med hjälp av färgade LED lampor som stödpersonerna lätt och intuitivt kan programmera för att passa slutanvändarens individuella behov. Day Master ger möjligheten att själv bestämma antalet timmar som distribueras mellan dag och natt. Den har ett spann på 12-18 timmar för dagtid och återstående timmar läggs på natttid. Tillbehören som har utvecklats för denna produkt är ett enkelt magnetiskt plastskydd och två stycken olika ställ, ett för bilder och ett för whiteboardpennor. Alla tillbehör fästs på whiteboardtavlan med hjälp av magneter.

Page generated in 0.0589 seconds