Hållbarhet är ett ämne som blir alltmer aktuellt och brådskande då klimatförändringar blir mer påtagliga och tvingar människor ut på flykt. Ett flertal initiativ har skapats för att ta itu med detta och initiera företag världen över att arbeta att inkludera hållbarhet i deras verksamhet. Frågan är om detta fokus mot hållbarhet även visas i investeringsbesluten av investerare världen över samt om hållbarhet skapar ett finansiellt värde för företagen. För att undersöka detta så ämnar denna studie undersöka värderelevansen av ESG-betyg på aktiepriset. Detta genom att studera sambandet mellan ESG-betyg och aktiepris för bolag noterade på de nordiska och amerikanska börserna, samt jämföra detta mellan de två regioner. Studien har sin grund i teorierna, intressentteori och aktieägarteori, där ett positivt eller negativt samband i studien förklaras utifrån respektive teori. Data har samlats in mellan åren 2019 och 2022 för 273 nordiska och 1545 amerikanska bolag, vilket resulterade i 793 respektive 4632 observationer i Norden och USA. För att studera sambandet har en värderelevant prismodell, Ohlson modellen, använts. En utveckling av denna tidigare använda modell har även använts för att se ifall det finns ett ännu större samband med en längre eftersläpning av aktiepriset. För att undersöka sambandet har multipla regressionsanalyser med minsta kvadratsskattningsmetoden (OLS) genomförts i statistikprogrammet STATA. I regressionerna ingick variablerna, Aktiepris mars, Aktiepris juni, BVPS, EPS, ESG, ESGC, E, S samt G. Resultatet i studien visar på ett positivt signifikant samband mellan ESG-betyg och aktiepris. Sambandet mellan ESGC-betyget som inkluderar hållbarhet kontroverser och aktiepriset visade ett samband med en starkare signifikansnivå i Norden men svagare i USA. Vidare undersöktes även djupare sambandet mellan företagens aktiepris och de tre ESG-pelarna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning var för sig. Regressionerna visade att endast bolagsstyrning hade ett samband med aktiepriset i Norden. I USA hade alla tre pelare signifikant positivt samband med 1% signifikansnivå. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet i studien visar på att ESG-betyg är värderelevant för investerare i deras investeringsbeslut. Investerare beaktar ESG-betygen i sina beslut om att investera. Således kan resultatet kopplas till intressentteorin som menar att värdeskapande för företag genereras genom att beakta alla dess intressenter och inte bara dess aktieägare som aktieägarteorin påstår.

Hållbarhet är något som har blivit ett alltmer relevant ämne i dagens samhälle. Företagen är de första som anklagas och ställs inför allt större krav på utlämnande av information. Det är inte längre tolererat av samhället att företag bara favoriserar aktieägarnas intressen utan samhällets intressen behövs också ses till. Hållbara aktieinvesteringar har den senaste tiden blivit en trend som inte längre enbart handlar om att få ekonomisk nytta för pengarna utan också ha en portfölj som är förenlig med personliga och samhälleliga värderingar. Investeringsbeslut kräver ingående kunskap om företagets finansiella position samtidigt som studier har visat att företagen måste värna om samhällets hållbarhet för att långsiktigt överleva. Med tanke på att samhällspåverkan på senare år blivit alltmer uppmärksammad av befolkningen har hållbarhetsrapporteringen hamnat i allt större fokus. Detta ämnade att undersöka om hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för investerare. Uppsatsens syfte var att utvärdera och förklara om hållbarhetsrapportering är värderelevant för investerare vid beslutsfattande. För att besvara syftet har en kvalitativ metod utförts med en abduktiv ansats. Kombinationen av att uppsatsens fokus skiftades mellan teori och resultat samt att hållbarhetsrapporteringen är ett såpass nytt fenomen, gjorde så att en abduktiv ansats motiverades. Genom ett målstyrt kriterieurval rekryterades sex respondenter ut för att besvara uppsatsens forskningsfrågor. Empirin erhölls genom digitala semistrukturerade intervjuer och den insamlade empirin analyserades sedan genom en tematisk analys. Utifrån uppsatsens insamlade empiri råder det inget tvivel om att hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för samtliga respondenter vid beslutsfattande. Uppsatsens resultat visade också att dimensionerna måste hanteras på ett adekvat sätt för att undvika att företagens långsiktiga överlevnad äventyras. Riskeras överlevnaden på grund av bristfällig hållbarhetsrapportering drabbar det marknadsvärdet på företagen som tillslut påverkar investerarens beslut om att sälja, behålla eller köpa.

Övergången till IFRS 3 i Sverige innebär att goodwill gick från att vara en tillgång som skrevs av under en begränsad ekonomisk livslängd till att ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Effekten av detta, i kombination med en ökad förvärvsaktivitet, har blivit att mängden redovisad goodwill nått rekordhöga nivåer. Huruvida övergången resulterat i att göra redovisningen mer tillförlitlig är tvetydig. Den här studien handlar om goodwillnedskrivningar under IFRS 3 och hur denna redovisningspost avspeglas i aktiepriset, det vill säga dess värderelevans. Dessutom undersöks om ekonomisk lönsamhet har en påverkan på denna relation. Urvalet består av 1781 företagsår under perioden 2011–2021 och avser svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Genom att kontrollera för fixa effekter finner vi stöd för att goodwillnedskrivningar är signifikant associerat med aktiepriset för hela urvalet samt för företag som genererar vinst, vilket innebär att posten är värderelevant för investerare. Beträffande förlustföretag kan ingen signifikant association identifieras vilket innebär att posten inte bedöms vara värderelevant. Resultatet indikerar således att nedskrivningar av goodwill fortfarande är betydande efter övergången till IFRS 3. Däremot skiljer sig uppfattningen av nedskrivningars värderelevans efter huruvida företaget redovisat ett positivt eller negativt resultat.

Det senaste decenniet har sett en stor utveckling för att få företag att engagera sig i hållbarhetgenom företagens hållbarhetsrapportering och studier behövs för att se om dessa har fåttgenomslag. Sverige är extra intressant att studera då landet ses som pionjärer inom hållbarhetför företag. Därför ämnade denna studie undersöka hur värderelevansen ihållbarhetsinformation har utvecklats mellan 2010 och 2020 för stora svenska företag därskandaler, Global Reporting Initiative och direktivet 2014/95/EU lyfts fram som möjligadrivkrafter för en ökad värderelevans. Forskningen skedde genom användning av enmodifierad värderingsmodell med ESG-betyg. Flera viktiga insikter upptäcks. För det förstapekar resultaten på en ökad värderelevans i hållbarhetsinformation och EU-direktivet, trots attdet är kontroversiellt och tvärtemot våra förväntningar, verkar ha haft en betydande inverkan.För det andra är social information viktigare än miljömässig information i den svenskainstitutionella kontexten, möjligen på grund av den karakteristiska nordiska bolagsstyrningenoch det normativa konceptet av hållbarhet. För det tredje belyser denna studie svårighetenmed fördröjda redovisningseffekter när man forskar om långsiktiga effekter samt denbegränsade tillgängligheten av ESG-betyg för framtida studier. Dessa resultat är viktigaeftersom de antyder att företag kan skörda bättre vinster än tidigare från att engagera sig ihållbarhetsaktiviteter och -rapportering, vilket är ett stort steg för att uppnå en hållbarframtid. Det är också av värde att hållbarhetsredovisningens lagstiftare vet vilka effekterlagstiftningen har haft i svensk kontext inför framtiden. / The last decade has seen great developments to make firms engage in sustainability throughcorporate sustainability reporting and studies are needed to see if these have made an impact.Sweden is specifically interesting to study as they are seen as pioneers in corporatesustainability. Thus, this study aimed to investigate how the value relevance in sustainabilityinformation has developed between 2010 and 2020 for large Swedish corporations wherescandals, the Global Reporting Initiative and the Directive 2014/95/EU are highlighted aspossible drivers of an increased value relevance. The research is achieved using a modifiedvaluation model using ESG-ratings. Several important insights are found. First, the resultspoint towards an increased value relevance in sustainability information and the EU-directive,while controversial and contrary to our expectations, seems to have had a substantial impact.Second, social information is more important than environmental information in the Swedishinstitutional context possibly due to the characteristic Nordic corporate governance and anormative concept of sustainability. Third, this study highlights the difficulty of laggedaccounting effects when researching long-term effects as well as the limited availability ofESG-ratings for future studies. These results are important because they imply thatcorporations can reap better rewards than before from engaging in sustainability activities andreporting which is a great step in achieving a sustainable future. It is also of value forlegislators of sustainability reporting knowing what effects it has had in the Swedish contextgoing forward.

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning. Slutsatsen utifrån detta blir att redovisningsbehovet av immateriella tillgångar är lågt när det sker i enlighet med dagens redovisningsstandarder.

Syftet med detta arbete är att öka förståelsen hur hållbarhetsrapportering bidrar med värde ur investerares perspektiv samt studera vilken dimension av ESG som bidrar till högst värde. I studien tillämpas en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte samt frågeställningar. Detta tillsammans med intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien har visat på att ESG-dimensionerna ger upphov till värde, dock föreligger det varierande värderelevans mellan dem. Dimensionerna visar på olika nyckeltal som är av värde för investerare.

Som följd av den rådande globaliseringen har företag och ägarandelar fått en större geografisk spridning. Detta har ställt krav på en mer harmoniserad redovisning för att främja jämförbarheten mellan företag internationellt. Med bakgrund till detta infördes gemensamma redovisningsregler inom EU. IASB blev det beslutsfattande organet som införde redovisningsreglerna IFRS/IAS, där IAS 40 fick en betydande inverkan på redovisning av fastigheter. Redovisning till verkligt värde av fastigheter trädde i kraft 2005 efter EUs antagande av IAS 40 för publika fastighetsbolag. Vi har valt en kvantitativ forskningsansats för att undersöka ifall införandet av IAS 40 har gjort att fastighetsbolagen redovisar en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Att nu värdera fastigheter till verkligt värde har både teoretiskt såväl praktiskt skapat en del komplikationer. Införandet innebär ett tydligt avsteg från traditionella redovisningsprinciper såsom försiktighetsprincipen och konservativ redovisning. Detta har resulterat i att företagen tar upp orealiserade värden i resultaträkningen. Vi har samlat in data från de publika fastighetsbolagen under tiden 2001-2011 och genomfört regressionsanalyser för att se hur värdeförändringarna i redovisningsinformation har påverkat aktiepriset. Vårt empiriska resultat tyder på att förändringar i bokfört värde på eget kapital och nettoresultatet har totalt sätt fått en reducerande inverkan på aktiepriset. Detta innebär att IAS 40 inte har bidragit till en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Vi ser dock att nettoresultatet har fått en ökad betydelse, samtidigt som bokfört värde på eget kapital har minskat avsevärt.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic. Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog. Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter. En mer djupgående analys där ett flertal sätt att mäta värderelevans används och även jämförs sinsemellan, skulle mycket väl kunna utgöra ett intressant komplement till detta. En studie liknande denna utförd i andra länder med syfte att förklara hur IAS 41 påverkat värderelevansen för börsnoterade skogsbolag runt om i världen kan vara av intresse, utfall kan sedan jämföras med resultaten från denna studie. Denna studie har bidragit till en ökad insikt i hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.

Denna tvärsnittsstudie undersöker huruvida svenska publika företags redovisade ekonomiska mått är värderelevanta, samt hur denna värderelevans påverkas av företagets val av redovisningsstandard. Resultaten visar på en statistiskt signifikant koppling mellan företagens marknadsvärde och våra undersökta redovisade balansmått: eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Denna koppling återfanns inte för det undersökta resultatmåttet vinst. Vidare finner vi att de undersökta balansmåttens värderelevans var signifikant högre hos de svenska företag som applicerade K3 jämfört med de som tillämpade IFRS. Vårt resultat indikerar att de siffror som redovisas i balansräkningen har en starkare koppling till värdet av företagets aktie än de mått som tas upp i resultaträkningen. Utöver detta finner vi att K3 verkar producera mer värderelevant redovisning än IFRS och därav en redovisning av bättre kvalitet.

Denna undersökning syftar till att utreda om det föreligger ett samband mellan företags rådande ägarstruktur och hur mycket goodwillnedskrivningar som görs. Undersökningen syftar även till att undersöka om goodwillnedskrivningarna i sådana fall ger värderelevant information till företagens investerare. För att uppnå undersökningens syfte har vi samlat in sekundärdata från 30 europeiska företag mellan åren 2011-2020. De statistiska analyserna är utförda genom ett X²-test och en modell som mäter värderelevans. Studiens resultat visar på att det föreligger ett samband mellan företagens ägarstruktur och antal goodwillnedskrivningar.  Resultaten indikerar även att rådande ägarstruktur har en påverkan på goodwillnedskrivningars värderelevans. Slutsatsen är att företagen i undersökningen som kännetecknas av ett spritt ägande har mer frekventa nedskrivningar av goodwill som ger upphov till värderelevant information. Detta i jämförelse med företagen som karaktäriseras av semi-koncentrerat respektive koncentrerat ägande, som har färre goodwillnedskrivningar som inte gav värderelevant information till investerare.