Studien undersöker om hållbarhetsrapporter av högre kvalitet är mer värderelevanta. Den föreslår och testar även tre olika mått på en hållbarhetsrapports kvalitet. Studien genomförs med hjälp av en modifierad version av Ohlsons (1995) värderingsmodell. I denna modell är företagets marknadsvärde en funktion av bokfört värde av eget kapital, årets resultat efter skatt samt en variabel för en hållbarhetsrapports kvalitet. Hållbarhetsrapportens kvalitet mäts genom ett egenkonstruerat upplysningsindex som baserar sig på de lagstadgade upplysningar som en hållbarhetsrapport förväntas inkludera, antalet sidor rapporten utgörs av, samt om den är separat eller integrerad i företagets årsredovisning. Studiens urval utgörs av 140 bolag noterade på Nasdaq Stockholm som behöver upprätta en hållbarhetsrapport under 2019 enligt kraven i 6 kap 10 §, 12 § Årsredovisningslagen (1995:1554). Resultatet av studien visar att kvaliteten på ett företags hållbarhetsrapport, som är mätt med studiens tre olika mått på kvalitet, inte har ett signifikant samband med företagets marknadsvärde. Således kan studien inte heller konstatera om hållbarhetsrapporter av högre kvalitet är mer värderelevanta.

Första januari 2019 ändrades redovisningsstandarden för leasing då IFRS 16 implementerades. Regelverksändringen förde med sig stora förändringar i finansiella rapporter för företag som innan implementeringen hade mycket operationell leasing. Syftet med denna studie är att undersöka om förändringarna har gett upphov till ökad värderelevans för EBITDA och skulder, några av de poster som bedöms påverkas mest. För att undersöka hur värderelevansen har förändrats i samband med implementeringen görs multipla regressionsanalyser med pooled OLS och fixed effect model. Studiens urval består av 429 svenska publika företag som rapporterade enligt IFRS under 2018 och 2019. Resultaten från denna studie visar att värderelevansen för EBITDA har minskat och för skulder finns ingen signifikant förändring. Att värderelevansen ej har ökat trots att finansiella rapporter bättre speglar ett företags ekonomiska situation kan bero på att marknaden sedan innan har gjort justeringar som till stor del får samma effekt som IFRS 16 när företag värderas.

För börsnoterade bolag runt om i världen uppgick leasingavtal till cirka tre biljoner euro år 2016, över 85% återfanns i notupplysningen och resterande del redovisades i balansräkningen. Redovisningen skedde i enlighet med den dåvarande leasingstandarden IAS 17, men redovisningen ansågs vara otillräcklig. Standarden resulterade i bristande information om bolagens leasingavtal i balansräkningen och det framkom att företag medvetet strukturerat leasingavtal som operationella för att undvika redovisning i balansräkningen. År 2019 ersattes IAS 17 med IFRS 16 som innebar att samtliga leasingavtal, med ett fåtal undantag, ska redovisas i balansräkningen. Den nya standarden skulle leda till ett mer korrekt återgivande av ett företags tillgångar och skulder, och således leda till mer användbar information. Syftet med finansiella rapporter är att tillhandahålla användbar information till befintliga och potentiella investerare, redovisad information är användbar om den är relevant och korrekt återgiven. Syftet med ett bolags finansiella rapporter är inte att ange bolagetsvärde, utan bidra med information som användarna behöver för att själva uppskatta värdet. Redovisningsinformation vilken reflekterar information som används av investerare för att estimera ett företags värde motsvarar värderelevant information. Studien ämnar förklara om leasingavtal redovisade under IFRS 16 genererar redovisningsinformation som är mer värderelevant, relativt den redovisningsinformation som genererades under IAS 17 för bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Studien ämnar följaktligen bidra till värderelevanslitteraturen avseende redovisad information i notupplysningen, kontra redovisad information i balans- och resultaträkningen. Studien har ett deduktivt angreppsätt, där studien utgår från befintlig teori och formulerar en hypotes, vilken sedan statistiskt testas. Operationalisering av värderelevansen utgår från tidigare studier och undersöks genom att testa för en statistisk association mellan marknadsvärdet av eget kapital och redovisningsinformation. Den regressionsmodell som används vid de statistiska testerna bygger på en vidareutveckling av den vida använda Ohlson-modellen. Teorin består av föreställningsramen, som kan ses som standardsättanas teori om redovisning och utveckling av redovisningsstandarder, den effektiva marknadshypotesen som beskriver relationen mellan aktiepris och information, samt teorin om vad som avgör vilken information som används av investerare vid estimering av ett bolags värde. Det sistnämnda antas bero på tillförlitlighet och bearbetningskostnad, som i sin tur beror på platsen där informationen är redovisad samt användarens egenskaper. När samtliga bolag noterade på Nasdaq Stockholm (exkluderat för bank, finans och försäkring) studeras, är värderelevansen av leasingavtal redovisade under IFRS 16 oförändrad värderelevansen av leasingavtal redovisade under IAS 17. Detta tolkas som att investerare redan beaktat den operationella leasingen som funnits redovisad i notupplysningen vid estimering av ett bolags värde. Ett resultat som talar för att redovisad information i notupplysningen är lika värderelevant som redovisad information i balans- och resultaträkningen. För leasingintensiva branscher har värderelevansen däremot ökat, men effekten är liten och försvinner när hela populationen studeras. Viss effekt syns även beroende på om bolagen tillhör Small Cap, Mid Cap eller Large Cap, där värderelevansen är lägre för de större bolagen, och högre för de mindre bolagen, men effekten försvinner när hela populationen studeras.

Ännu en i raden av studier avseende goodwillnedskrivningar och dess implikationer för utfallet avseende redovisningskvalitet? Efter det att IASB år 2004 utfärdade uppdaterade riktlinjer för nedskrivning av förvärvad goodwill genom IAS 36, varigenom det tidigare kravet på årlig linjär avskrivning övergavs till förmån för kravet att redovisad goodwill enbart ska vara föremål för nedskrivningsprövning till dess verkliga värde, har hanteringen av goodwillposten i företags finansiella rapporter varit föremål för en intensiv debatt bland både standardsättare, akademiker och praktiker. Denna studie undersöker om goodwillnedskrivningar genomförda av svenska börsnoterade bolag kan anses värderelevanta efter övergången till det nya regelverket och om värderelevansen skiljer sig åt beroende på om företaget har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov. Data från 1774 bolagsår under perioden 2011–2020, varav 171 observationer med genomförda nedskrivningar, har samlats in och studerats genom en modifierad version av Ohlsons (1995) prisregression. Studien finner inget stöd för att goodwillnedskrivningar, när hela urvalet beaktas, är värderelevanta efter regeländringen genom deras statistiska association med marknadsvärdet. Däremot visar resultatet att nedskrivningar genomförda av företag som också har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov är värderelevanta och att värderelevansen samtidigt är signifikant skild från goodwillnedskrivningar som utförts av företag trots avsaknad av en sådan marknadsindikation. Resultatet belyser således vikten av att i värderelevansstudier ta hänsyn till eventuella skillnader i bakomliggande ekonomiska incitament och förutsättningar mellan företag i syfte att på ett mer tillförlitligt sätt kunna analysera regelverkets implikationer för graden av redovisningskvalitet.

I denna studie undersöker vi effekten av den nya redovisningsstandarden för leasing, IFRS 16, på värderelevansen av redovisningsinformation på den svenska aktiemarknaden. Syftet är att utvärdera om IFRS 16, som infördes för att öka relevansen och tillförlitligheten i leasingredovisning, har förändrat hur marknaden prissätter redovisningsinformation. Vi använder relativa och inkrementella regressionsanalyser, baserade på en prisregressionsmodell och täcker en period från 2015 till 2022. Vi undersöker även om någon isolerad effekt av IFRS 16 går att finna baserat på operationell leasingintensitet. I resultaten för studien finner vi inga entydiga bevis för att värderelevansen förändrades efter införandet av IFRS 16. Även om en minskad värderelevans går att observera genom lägre förklaringsgrader efter IFRS 16, går det däremot inte att fastställa om detta är en kausal effekt av IFRS 16. Resultaten tyder eventuellt på att marknaden är rationell och redan prissätter redovisningsinformation av leasing som presenteras i noterna, enligt den tidigare standarden.

Studien undersöker hur införandet av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder har påverkat värderelevansen för svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm. Syftet med studien är att genom regressionsanalys undersöka huruvida värderelevansen av redovisningsinformation och intäkter har ökat efter de nya riktlinjerna för intäktsredovisning. IASB förutspår att några av debranscher som påverkas mest av standarden är telekommunikation och IT. Därför undersöks dessa branscher närmare för att se om värderelevansen av intäkter ökat i större utsträckning än för de resterande branscherna i urvalet. Det empiriska resultatet visar inte att värderelevansen har ökat för vare sig redovisningsinformation eller intäkter. Studien finner inte heller bevis för att värderelevansen av intäkter för branscherna telekommunikation och IT har ökat i större utsträckning än för resterande branscher.

I denna studie är syftet att undersöka hur införandet av IAS 40 i IFRS påverkade värderelevansen för svenska fastighetsbolag som är noterade på OMX Stockholm. Vidare bidrar vi till nuvarande forskning inom värderelevans om hur införandet av nya redovisningsstandarder påverkar värderelevansen för redovisningsinformation som investerare använder sig av. Våra resultat visar att efter införandet av IAS 40 ökade värderelevansen generellt och för förvaltningsfastigheter. Resultatet visar även att värderelevansen för företagens resultat minskade efter införandet av IAS 40. Vår slutsats är att IAS 40 har uppfyllt sitt syfte och att den har bidragit till att stärka värderelevansen hos fastighetsbolagens årsredovisningar. Vi konstaterar att redovisningen därmed blivit mer rättvisande och användbar för investerarna på bekostnad av försiktighetsprincipen och viss bekostnad pålitligheten, då värderingen grundar sig i subjektiva antaganden.

Denna studie syftar till att undersöka om redovisningen i svenska börsnoterade fastighetsbolag är värderelevant för användare av finansiella rapporter, när fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter i enlighet med IAS 40. Studiens urval består av svenska fastighetsföretag listade på NASDAQ Stockholm Large Cap, Mid Cap eller Small Cap under perioden 2015–2019. Fastighetsföretag som inte har förvaltningsfastigheter som främsta tillgång i sina balansräkningar, inte varit fastighetsbolag under hela perioden eller som inte varit börsnoterade under hela perioden avgränsades från studien. En kvantitativ metod har använts i denna undersökning där korrelationsanalyser har genomförts och variablerna eget kapital, resultat före skatt samt företagens marknadsvärde har analyserats. Resultaten i studien visar att variabeln eget kapital har en stark positiv korrelation till marknadsvärdet vilket indikerar att informationen som företagen publicerar i sina finansiella rapporter är värderelevant för användarna. Variabeln resultat före skatt visar däremot upp en mer varierande korrelation vilket tyder på att den är värderelevant inom vissa företag, samtidigt som den antyder motsatsen i andra företag. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen för denna undersökning att redovisningen är värderelevant för användare av finansiella rapporter. / The purpose of this study is to examine if accounting in Swedish listed real estate companies is value-relevant for users of financial reports, when real estate companies value their investment properties in accordance with IAS 40. The selection in the study is Swedish real estate companies on NASDAQ Stockholm's Large Cap, Mid Cap or Small Cap during the period of 2015–2019. Real estate companies that do not have investment properties as the main asset in their balance sheets, have not been real estate companies during the entire period or that have not been listed on the stock exchange during the entire period were excluded from the study. A quantitative method has been used in this study where correlation analyzes have been performed and the variables equity, profit before tax and the companies' market value have been analyzed. The results in this study show that the variable equity has a strong positive correlation with the market value, which indicates that the information that companies publish in their financial reports is value-relevant for their users. The variable profit before tax, on the other hand, shows a more variable correlation, which indicates that it is value-relevant in some companies, while at the same time suggesting the opposite in other companies. Despite this, the conclusion of this study was that the variables are value-relevant for users of financial reports.

Den 1 januari 2009 infördes en reviderad version av IASB:s redovisningsstandard IAS 1. Den nya versionen, som gäller för alla noterade bolag i EU, ställer krav på att posterna övrigt totalresultat och totalresultat ska presenteras i, eller i nära anslutning till, resultaträkningen. Innebörden av detta är att ett flertal orealiserade poster ska lyftas fram i resultatdelen. Implementeringen innebar en övergång till så kallad Clean Surplus Accounting. Anhängare till denna redovisningsutformning menar att all information som påverkat det egna kapitalet, bortsett från ägartransaktioner, är av intresse för utomstående och därmed bör påverka resultatmåttet. Att övergå till denna redovisningsmetod skulle leda till en högre värderelevans för finansiella rapporter. Syftet med följande uppsats var att utreda om posterna övrigt totalresultat och totalresultat kan konstateras vara värderelevanta och därmed även utreda om redovisning enligt Clean Surplus har ökat relevansen hos finansiella rapporter. I studien har en kvantitativ ansats tillämpats och undersökningarna har baserats på data från stora företag noterade på Stockholmsbörsen mellan åren 2009 - 2014. Förväntningarna har varit att totalresultat är ett relevant mått, men att det historiska resultatmåttet nettoresultat fortsatt är det mått som fungerar bäst som estimering av framtida ekonomisk prestation. I enlighet med förväntningarna visar studien att övergången till redovisning enligt Clean Surplus inte ökat relevansen hos svenska finansiella rapporter.

Syfte: De immateriella tillgångarna är svårvärderade och diffusa tillgångar. Det har länge pågått en diskussion angående huruvida hantering av de immateriella tillgångarna påverkar värderelevansen och användbarheten av de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka värderelevansen av de redovisade immateriella tillgångarna för kapitalmarknaden utifrån ett redovisningsperspektiv. Metod: Metoden grundas i Ohlson-modellen. Data från årsredovisningar har samlats in och sedan analyserats genom flera multipla regressioner och en korrelationsanalys.  Resultat & Slutsats:Resultatet av studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan de totala immateriella tillgångarna och aktiepriset. Resultatet av denna studie visar således att de redovisade totala immateriella tillgångarna ger värderelevant information till kapitalmarknaden. Dock visar sig endast posterna FoU och patent vara värderelevanta för kapitalmarknaden när värderelevansen av de immateriella tillgångarna uppdelat i specifika poster undersöks. Förslag till fortsatt forskning:  Ett fåtal tidigare studier undersöker tillförlitligheten av de redovisade immateriella tillgångarna. Då tillförlitlighet precis som värderelevans är en av de fundamentala egenskaper redovisningsinformation bör besitta är det intressant att även undersöka hur tillförlitlig kapitalmarknaden anser att de redovisade immateriella tillgångarna är. Då tidigare forskning hävdar att det är svårt att mäta de immateriella tillgångarna på ett tillförlitligt sätt vore det relevant att undersöka om detta stämmer. Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis för att de totala redovisade immateriella tillgångarna är värderelevanta. Det huvudsakliga praktiska bidraget med studien är att den kan ge intressenter en bättre förståelse för hur redovisningsinformation om de immateriella tillgångarna påverkar aktiepriset.