Denna studie undersöker värderelevans av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter för investerare på den svenska fastighetsmarknaden. Tidigare forskning har visat att detta är värderelevant för investerare, men ännu har ingen studie gjorts på den svenska marknaden. Vi undersöker sambandet mellan avvikelseavkastning och förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter rapporterat i kvartalsrapporter för alla fastighetsbolag på Stockholmsbörsen åren 2013-2022. Dessutom undersöker vi hur andelen av fastighetsbeståndet som är värderat av externa värderare påverkar värderelevansen av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Vi finner ett positivt och signifikant samband mellan avvikelseavkastning och förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter, vilket likt tidigare studier ger evidens för att sådana förändringar är värderelevanta för investerare. Resultatet finner dock ingen evidens för hur graden av externa värderare påverkar värderelevansen av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter.

Denna studie undersöker förändringen i IAS 1 år 2009 där det bestämdes att totalresultat måste inkluderas i finansiella rapporter, för att redovisningen på så vis ska följa clean surplus accounting och kongruensprincipen. Syftet med studien är att se vilken inverkan förändringen har haft på börsvärdet i svenska börsnoterade bolag, med andra ord dess värderelevans. För att få klarhet kring syftet har regressioner genomförts för att jämföra de olika resultatmåtten under åren 2008 och 2010 utifrån deras samband med totalavkastning. Undersökningens urval har utgått från bolag listade på Stockholmsbörsen (OMXS30), som efter diverse kriterier mynnade ut i 50 bolag. Resultaten från regressionerna tyder på att förändringen har givit önskad effekt och att totalresultat de facto är ett mer lämpligt mått än nettoresultat plus dirty surplus accounting flows när det kommer till att förklara ett bolags börsvärde.

SAMMANFATTNING   Titel: Den integrerade rapporteringens påverkan på värderelevansen av den finansiella informationen – En kvantitativ studie av 280 företag i Sydafrika och Frankrike   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Lina Ingesson och Maria Rönnbäck   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2017 – september   Syfte: Företags rapportering kring hållbarhetsarbete har ökat och många organisationer publicerar redan frivilligt allt mer hållbarhetsinformation, antingen som fristående rapport, eller integrerat med den finansiella rapporteringen. Förespråkare av den integrerade rapporteringen menar att denna förbättrar den finansiella rapporteringens användbarhet för investerare. Det föreligger en avsaknad av empiriskt material som styrker detta. Syftet med studien är därför att undersöka om en integrerad rapportering förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed förstärker användbarheten för investerare.   Metod: Denna studie utgår från ett positivistiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien är av kvantitativt slag med en longitudinell design. De data som använts i undersökningen är av sekundär art och har hämtats från Thomson Reuters Datastream samt Thomson Reuters ASSET4. Statistikprogrammet IBM SPSS har använts för att genomföra analyserna.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att en integrerad rapportering delvis förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed delvis förstärker användbarheten för investerare. Denna slutsats kan dras genom iakttagelsen att efter att finansiell information och information och hållbarhet genom lagstiftning integrerats i en rapport kan en signifikant ökning av värderelevansen av rörelseresultatet observeras.   Förslag till fortsatt forskning: Vi uppmärksammar behov av vidare studier inom ett par områden: vi finner det motiverat med forskning som undersöker tillämpningen i Sydafrika respektive Frankrike var för sig för jämförelser och belysande av eventuella skillnader i institutionell kontext. Vi anser även att det vore intressant med en studie där värderelevansen av integrerad rapportering jämförs med värderelevansen av fristående hållbarhetsredovisning. Vidare forskning kan också studera effekterna på företags kapitalkostnad mer på djupet.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap vår litteraturstudie identifierat genom att bidra med empiriska bevis på att värderelevansen av den finansiella informationen delvis förbättras genom en integrerad rapportering. Studien bidrar till redovisnings- och hållbarhetslitteraturen genom att indikera att sammanförande av ett företags finansiella information med tidigare separat och till stora delar icke bokförd hållbarhetsinformation ökar värderelevansen av rörelseresultatet. Studiens resultat kan intressera dels JSE, Euronext Paris och andra finansmarknader likväl som IIRC och reglerare inom redovisningsstandarder samt bidrar till den akademiska debatten om integrerad rapportering. / ABSTRACT   Title: The impact of an integrated reporting on the value relevance of financial information. A quantitative study of 280 companies in South Africa and France.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Lina Ingesson and Maria Rönnbäck   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2017 - September   Aim: The number of companies reporting on sustainability performance has increased and many organizations already voluntarily publish more sustainability information, either as a stand-alone report or integrated with their financial reporting. Advocates of integrated reporting mean that such reporting will improve the usefulness of financial reporting for investors. There is however a lack of empirical evidence to support this. The aim of this study is, therefore, to investigate whether integrated reporting improves the value relevance of financial information, and thereby enhances the usefulness for investors.   Method: The study is based upon a positivistic science theory perspective with a hypothetical deductive approach. The study is quantitative with a longitudinal design. The data used in the survey are secondary and are retrieved from Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters ASSET4. IBM SPSS Statistics is used to carry out the analysis.   Result & Conclusions: The results of this study show that integrated reporting partially improves the value relevance of the financial information, and thereby partially enhances the usefulness for investors. From the observations, the conclusion can be drawn, that after financial information and sustainability information has been integrated into one report the value relevance of earnings significantly increases.     Suggestions for future research: We find a need for future research in the following areas: we notice that research to investigate the application in South Africa and France each separately for comparison and highlighting of potential differences in institutional context is motivated. We also consider it interesting to study the value relevance of an integrated reporting compared to the value relevance of stand-alone sustainability reporting. Further research can also study the effects of companies’ capital costs more in depth.   Contribution of the thesis: This study contributes to filling the research gap that our literature study has identified by contributing with empirical evidence that the value relevance of the financial information partially improves through integrated reporting. The study contributes to the accounting literature by indicating that bringing together a company’s financial information with earlier separate and not posted information on sustainability increases the value relevance of the earnings. The results of this study may be of interest to JSE, Euronext Paris and other capital markets as well as IIRC and regulators of accounting standards and contributes to the academic debate on integrated reporting.

Uppsatsen undersöker hur väl resultat och bokförda värden förklarar marknadsvärde och avkastning för bolag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 1999-2017. Vidare undersöker uppsatsen om värderelevansen av resultat och bokförda värden skiljer sig mellan hög- och lågteknologiska bolag samt om införandet av IFRS har påverkat värderelevansen. Justerad förklaringsgrad för tre regressionsmodeller används för att undersöka värderelevansens förändring över tid. Undersökningen visar att värderelevansen av resultat har minskat. Värderelevansen av bokförda värden av tillgångar och skulder, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, har ökat. Alla tre modellerna visar, förutom i ett fall, på högre värderelevans för högteknologiska bolag än för lågteknologiska bolag. Vid en jämförelse av perioden innan införandet av IFRS och perioden efter har värderelevansen av resultat minskat, medan värderelevansen av bokförda värden, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, ökat under samma tidsperiod. / This thesis examines the explanatory power of earnings and book values for market value and stock return for firms noted on the Nasdaq Stockholm exchange during the period 1999-2017. Further, this thesis examines if the value-relevance of earnings and book values differs between high-tech and low-tech firms, and if the implementation of IFRS has affected the value-relevance. The coefficient of determination of three regression models is used to examine the change in value-relevance over time. The examination shows that the value-relevance of earnings has declined. The value-relevance of book values of assets and liabilities, and of earnings and book value of equity, have increased. All three models show, except in one case, higher value-relevance for high-tech firms than for low-tech firms. A comparison of the periods before and after the implementation of IFRS shows that the value-relevance of earnings has declined, while the value-relevance of book values, and of earnings and book values combined, have increased.

Till följd av redovisningens utveckling och att olika länder har olika regleringar, har det blivit problematiskt att harmonisera och standardisera redovisningsinformation världen över. För att lösa det problemet lanserade FASB och IASB nya redovisningsregleringar, där t.ex. goodwillavskrivning ersattes med nedskrivningsprövning. I och med de nya regleringarna har det uppstått en diskussion om huruvida goodwillnedskrivning ger värderelevant information till investerare. Det är det som är syftet med den här studien; finns det ett samband mellan goodwillnedskrivning och börsvärde inom industribranschen i Sverige? Således om goodwillnedskrivning används av investerare vid företagsvärdering för räkenskapsåren 2005–2017. Studien har en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datamaterialet har hämtats från Retriever Business samt direkt från bolagens årsredovisningar. Datamaterialet har analyserats genom en multipel regressionsanalys. Den multipla regressionsanalysen resulterade i ett negativt signifikant samband mellan börsvärde och goodwillnedskrivning, således är goodwillnedskrivning ett värderelevant mått för investerare inom industribranschen i Sverige. / Due to accounting development and different regulations in different countries, it has become difficult to harmonise and standardise accounting information worldwide. To solve this problem FASB and IASB launched a new regulation, where goodwill amortisation was replaced with impairments. With the new regulation, a discussion has arisen as to whether goodwill impairments provide value relevant information to investors. The purpose with this study is to evaluate if there is a relation between market value and goodwill impairments within the industrial sector in Sweden. Thus, if goodwill impairments are used by investors at company valuation for the financial years of 2005-2017. This study has a quantitative method and a deductive approach. The data have been retrieved from Retriever Business and from the company’s annual reports. The data have then been analysed via a multiple regression. The multiple regression showed a negative significant relation between market value and goodwill impairment, thus goodwill impairments are value relevant information for investors within the industrial sector in Sweden

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012. Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning. Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab. Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde. Detta tyder på att investerare anser att en nedskrivning av goodwill är ett tecken på att börsvärdet försämrats. Resultatet kan tolkas som att investerare litar på företagsledningens förmåga att värdera goodwillpostens storlek. / Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a correlation between reported goodwill impairment and market value for companies listed on the London Stock Exchange between the years 2009 and 2012. Introduction: A new accounting standard was introduced in the EU in 2005, which meant a new standard for mergers. The goal of the new accounting standard, IFRS 3, is to increase the relevance, reliability and comparability in financial reporting. This resulted in a change where goodwill no longer will be amortized, but tested annually for impairment. Method: To fulfil the purpose of this study, we used a quantitative method where secondary data was collected from the market data and analyst tool Bloomberg. The study was conducted on the largest companies listed on the London Stock Exchange, except for the firms that did not have the data relevant for the purpose of the study. The responses were analysed by multiple regression analysis and descriptive statistics analysis, both produced by the statistical software Minitab. Conclusion: The findings indicate a statistical significant correlation between the impairment of goodwill and decrease in share price. This suggests that investors believe that goodwill impairment is indicative of a decrease in expected present value of future returns, i.e. decrease in share price. The result can be interpreted as evidence that investors rely on the corporate management's ability to value the firm’s goodwill.

Värdering till verkligt värde har varit omdiskuterat sedan det infördes år 2005. Redovisningsstandarden IAS 41 tvingade jordbruksföretag, såsom företag inom skogsindustrin, att värdera deras biologiska tillgångar till verkligt värde. Tidigare studier har visat att detta i sin tur gav effekt på redovisningens värderelevans. För att informationen ska vara värderelevant ska ett samband finnas mellan aktiepris och det redovisade värdet. IFRS 13 infördes för att komplettera IAS 41 och ge en mer enhetlig syn om vad verkligt värde är, hur värderingen ska göras samt utökade upplysningskraven. Skulle denna kompletterande standard IFRS 13 öka redovisningens värderelevans för skogsindustrin? Detta undersöktes genom en totalundersökning på svenska och finska börsnoterade bolag inom skogsindustrin. Sambandet studerades genom korrelation- och regressionsanalyser. Variablerna som undersöktes var aktiepris, eget kapital per aktie och resultat per aktie. Förklaringsgraden visade att eget kapital per aktie och resultat per aktie inte kan förklara variansen i aktiepriset mer efter införandet; IFRS 13 gav inte någon ökad värderelevans för variablerna tillsammans. Däremot visade det sig att variabeln resultat per aktie enskilt gav en ökad värderelevans vilket tyder på att investerare bryr sig mer om resultaträkningen än balansräkningen. / Fair value has been discussed since its introduction in accounting in 2005. The accounting standard IAS 41 forced the companies in agriculture, such as forest industry companies, to value their biological assets at fair value. Earlier studies have shown that this increased the value relevance. In order for the information to be value relevant the accounting amount should have an association with the stock price. IFRS 13 was introduced to complement IAS 41 and provide a more unitary consensus on what fair value is. It also provides a guide on how the value is determined and additional disclosures requirements. Should this supplementary standard IFRS 13 increase the value relevance of the accounting for the forest industry? This was investigated through a study of listed companies in the forest industry located in Sweden and Finland. The relationship was studied through correlation and regression analyzes, where the variables share price, equity per share and earnings per share were examined. The explanatory power showed that equity per share and earnings per share were not able to explain share price at a higher level after the introduction; IFRS 13 did not increase value relevance for all the variables together. On the other hand, it was found that the variable earnings per share individually gave an increase in value relevance, which imply that investors care more about the income statement than the balance sheet.

SAMMANFATTNING Titel: Värdesätts företags rapporterade hållbarhetsinformation mer eller mindre av investerare, efter att den blivit lagstadgad?  Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Eva-Maria Johansson och Ann-Louise Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Företags hållbarhetsredovisning och nyttan med den för investerare, har under många år varit ett aktuellt ämne inom företagsekonomisk forskning. Flertalet tidigare studier har undersökt hur företags hållbarhetsredovisning påverkar hur ett företag värderas av investerare på kapitalmarknaden. Få studier har dock gjorts på den svenska börsmarknaden, och framförallt studier som fokuserar på samtliga delar inom hållbarhetsredovisningen. Denna studie ser därför ett stort intresse i att undersöka om 2016 års lagstadgade hållbarhetsrapportering har påverkat värderelevansen för hållbarhetsprestanda för företagens marknadsvärden på den svenska börsmarknaden.  Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Sekundär data inhämtades från Thomson Reuters databas för de 61 företag på Stockholmsbörsen med ESG-betyg för åren 2014-2019. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.  Resultat & slutsats: Resultaten visar att det finns värderelevans för hållbarhetsprestanda och att den är positivt relaterad till företagens marknadsvärden. Däremot har inga resultat kunnat påvisa att lagändringen givit effekt på hur företagens hållbarhetsrapporter värderas på aktiemarknaden.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är relevant för både forskningen och företagen med resultat om huruvida lagstadgat hållbarhetsarbete ger ekonomiska fördelar ur ett värderings- och kapitalmarknadsperspektiv. Den är även den första i sitt slag att undersöka om den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen 2016 har värdemässig relevans för marknadsvärdet för företag på den svenska börsmarknaden.   Förslag till fortsatt forskning: Eventuella skillnader i värderelevans för ESG-betygets olika dimensioner och underkategorier skulle kunna undersökas genom en uppdelning av betygets olika delar för att utröna en eventuell utjämnande effekt. Ytterligare studier skulle också kunna göras med en annan proxy för hållbarhetsprestanda som inkluderar de företag som fallit utanför denna studies urval med anledning av förekomst av ESG-betyg.  Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsprestanda, ESG, ESG-betyg, värderelevans, lagstadgad hållbarhetsrapportering, hållbarhetsrapport. / ABSTRACT Title: Is a company's reported sustainability information valued higher or lower by investors, after it has become statutory?  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Eva-Maria Johansson and Ann-Louise Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2021 – January  Aim: Corporate sustainability reporting and the benefits of it for investors, has for many years been a current topic in business economics research. Several previous studies have examined how companies' sustainability reporting affects how a company is valued by investors in the capital market. However, few studies have been conducted regarding the Swedish stock market, especially studies that focus on the total spectrum of sustainability reporting. This study therefore sees great interest in examining whether the 2016 statutory sustainability reporting has affected the value relevance of sustainability performance for companies' market values in the Swedish stock market.  Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Secondary data were obtained from Thomson Reuters' database for the 61 companies on the Stockholm Stock Exchange with ESG ratings for the years 2014-2019. Data analyzes were performed through several regression analyzes in the statistical program SPSS.  Result & Conclusions: The results show that there is value relevance for sustainability performance and that it is positively related to companies' market values. On the other hand, no results have been able to show that the law change has had an impact on how companies' sustainability reports are valued in the stock market. Contribution of the thesis: This study is relevant for both research and companies with results on whether statutory sustainability work provides economic benefits from a valuation and capital market perspective. It is also the first of its kind to examine whether the statutory sustainability reporting in 2016 has value relevance for the market value of companies on the Swedish stock market.  Suggestions for future research: Possible differences in value relevance for the different dimensions and subcategories of the ESG grade could be investigated by dividing the different parts of the grade in order to ascertain a possible leveling effect. Additional studies could also be performed with another sustainability performance proxy that includes those companies that fell out of the scope of this study due to the presence of ESG ratings.  Key words: Sustainability, sustainability performance, ESG, ESG rating, value relevance, statutory sustainability reporting, sustainability report.

Den första januari 2018 ersattes den kritiserade redovisningsstandarden IAS 39 av IFRS 9.Regelverksändringen medförde förändringar i hur kreditförluster ska redovisas och hanterasmed reservposter i balansräkningen. Syftet med denna studie är att studera omregelverksändringen har medfört en ökad värderelevans för faktiska kreditförluster ochavsättningar för kreditförluster. Studien undersöker värderelevansen under IAS 39 och IFRS9 genom att tillämpa regressionsmodeller. Studiens urval består av 97 banker medskatterättslig hemvist i Europa som rapporterat enligt både IAS 39 och IFRS 9. Studienresulterade i att värderelevansen avseende avsättningar för kreditförluster och faktiskakreditförluster ökat efter införandet av IFRS 9. Det innebär att redovisningsinformationenunder IFRS 9 har en bättre förmåga att förklara förändringar i aktiepris jämfört med IAS 39.Däremot kan studien behöva en längre tidshorisont för att fullt ut kunna utvärdera omvärderelevansen faktiskt har ökat i och med införandet av IFRS 9.

I denna studien har 97 företag på Stockholmsbörsens Large Cap undersökts för de finansiella åren 2016 och 2017. Syftet med studien har varit att förklara sambandet mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde för företag på den svenska aktiemarknaden samt att analysera och jämföra studiens resultat med tidigare forskning som utförts på utländska marknader. Det innebär att goodwillnedskrivningens värderelevans har undersökts för att se om företagens börsvärde påverkas när nedskrivning av goodwill görs samt om informationen påverkar investerarens beslut. För att undersöka det har vi utgått från en modell som har tillämpats av andra forskare. Modellen innefattar variablerna börsvärde, eget kapital, resultat före skatt, redovisad goodwill och nedskrivning av goodwill; och information om dessa har inhämtats från företagens årsredovisningar. Undersökningen gjordes med hjälp av en multipel regressionsanalys. Det positiva sambandet mellan börsvärde och eget kapital och resultat före skatt som resultatet påvisade innebar att vi kunde anta att aktiemarknaden i stort är värderelevant. För att undersöka goodwillnedskrivningarnas värderelevans krävdes det att redovisad goodwill var en värderelevant variabel vilket resultatet visade. Ett positivt samband kunde påvisas mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde, vilket indikerar att det inte är värderelevant. Detta tyder på att dessa nedskrivningar inte ger investerare någon tillförlitlig information i investeringsbeslut. / In this study 97 companies from Nasdaq Stockholm´s Large Cap has been examined for the financial years 2016 and 2017. The purpose of the study has been to explain the correlation between goodwill impairment loss and market value for companies on the Swedish market and to analyze and compare the study´s results with previous research that has been found on foreign markets. This means that the value relevance of goodwill impairments has been examined to see if the companies´ market value is affected when goodwill impairment loss is made and if the information affects the investors decision. A model previously used by other researchers has been applied to examine this. The model includes the variables market value, book value, pre-tax profit, carrying value of goodwill and goodwill impairment loss; and information about these has been collected from the companies’ annual reports. The study was done using a multiple regression analysis. The positive correlation between market value and the variables of book value and pre-tax profit means that we could assume that the stock market is value relevant. In order to investigate the value relevance of goodwill impairment loss it was required that reported goodwill was a value relevant variable, which the result showed. A positive correlation could be demonstrated between impairment of goodwill and market capitalization, which indicates that it is not value relevant. This indicates that these impairment losses do not give investors any reliable information in investment decisions.