Bakgrund: Våld i nära relationer är ett växande folkhälsoproblem med ett stort mörkertal. För att komma till rätta med detta krävs samarbete med flera samhällsaktörer. Sjuksköterskor har en central roll i denna viktiga uppgift. Att kunna identifiera våld som en bakomliggande orsak till somatiska och psykosomatiska symtom är en viktig del i arbetet. Joyce Trawelbee beskriver omvårdnad som en mellanmänsklig process. Mellanmänsklig relation kan skapas först när flera interaktions faser genomgåtts. Processen för att nå en mellanmänsklig relation enligt Trawelbee är uppdelad i fem olika faser, första mötet, identitetens framväxt, empati, sympati och en ömsesidig förståelse och kontakt.  Motiv: Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande problem som har stora och långvariga hälsorisker för kvinnor som utsätts. Då distriktssköterskan i många fall kan vara en viktig och avgörande del i att kunna uppmärksamma dessa kvinnor finns det ett stort värde av att belysa distriktssköterskans erfarenheter av dessa möten.  Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors och sjuksköterskors professionella erfarenheter av att möta och samtala med kvinnor om våld i nära relationer i primärvården.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna distriktssköterskor /sjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.  Resultat: I analysen framkom elva subkategorier och fem huvudkategorier: att uppmärksamma tecken på våld, viktigt vid bemötande av våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskans känslomässiga reaktion, erfarenhet av hinder som bromsar att nå fram till kvinnorna och sjuksköterskans erfarenhet av att underlätta samtal med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Att sjuksköterskan känner sig trygg i mötet med våldsutsatta kvinnor var vanligt förekommande, dock fanns situationer då sjuksköterskan ändå inte nådde fram. Då våld i nära relationer är svår att identifiera är det viktigt att sjuksköterskan och patienten upprättar en god relation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt. Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd. Ytterligare slutsatser är att det inte finns några specifika signaler som barnen uppvisar vid den här problematiken, utan det kan vara inåtagerande likväl som utåtagerande signaler, samt psykosomatiska signaler. Barnen kan få både kort- och långsiktiga symtom i form av till exempel koncentrationssvårigheter, aggressivitet och passivitet. / The aim of this study is to research how school counselors note children that has witnessed domestic violence and how child psychiatry counselors perceive that children are affected by this. We have chosen to use a qualitative method and collect material from respondents through semi-structured interviews. According to previous research children can be adversely affected by witnessing domestic violence, as shown by the inward or outward behavior, and by the child experiencing somatic pains. The result from the respondents comply largely with the research regarding how children show that they aren’t doing well and how they can be affected both short and long term. The conclusions of this study show that children often are encountered by school counselors through a teacher or school nurse making them aware of a child that has problems, and that an empathetic counselor in an inviting environment creates security for the children. At times of referring the children further for necessary support and protection, there is a need for more resources. Further conclusions are that there are no specific signals that children exhibit at this problem, but it can be inward as well as outward behavior signals, as well as psychosomatic signals. The children can have both short and long term symptoms such as, for example, concentration difficulties, aggression and passivity.

No description available.

Trots att samhället har ett ansvar för att skydda barn från våld, är det flera barn som utsätts för våld utan att någon upptäcker det. Studier visar att barn som utsätts för våld hemma löper större risk att utveckla svårigheter såsom psykiska problem, samt att många barn inte berättar om våldet ifall frågan inte ställs. Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) upptäcker barn som utsätts för våld, hur rutinerna ser ut i samtalen med barn, samt hur de yrkesverksamma upplever sitt arbete kring upptäckten av våldsutsatta barn. Frågeställningarna är hur de yrkesverksamma får vetskap om barn utsätts för våld hemma ifall det är okänt, hur de upplever det är att ha barnsamtal kring våld, vilka rutiner de följer i barnsamtal, samt hur de yrkesverksamma upplever sin egen kunskap gällande upptäckten av våldsutsatta barn. Tre stycken utredare på barn och unga från socialtjänsten och en behandlare från BUP har intervjuats enligt en kvalitativ metod via en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Resultaten har analyserats med hjälp av en innehållsanalys och presenteras slutligen i fyra olika teman (se tabell 1). Resultat visar att frågan om våld till barn inte ställs rutinmässigt. De yrkesverksamma är eniga om att det är svårt att upptäcka våld, samt upplever de en varierande svårighetsgrad att prata med barn beroende på barnets ålder och typ av våld.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett världsproblem. Vårdpersonal har ingen anmälningsplikt vid misstanke av våld mot vuxna. Vikten att lyfta fram mest förekommande tecken i samband med våld i nära relation anses viktigt för att ge vårdsökanden adekvat hjälp och stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa typiska tecken på våld i nära relationer på kvinnor som röntgensjuksköterskan kan upptäcka inom  yrkesrollen Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna Cinahl, Medline och PsyckINFO har använts för sökning vilket resulterade i 16 artiklar. Efter analys av dessa artiklar skapades två huvudkategorier med subkategorier. Resultat: Våld relaterade situationer börjar ofta med psykiskt våld för att senare utvecklas till olika grad av fysiskt våld. Skadorna sker över hela kroppen men mest runt huvud, ansikte och hals området. Det har visat sig att strypning är en av bakomliggande orsaker till många våldsrelaterade dödsfall. Två grupper som framkom var synliga och dolda tecken. Diskussion: Trots satsningar fortsätter våld mot kvinnor. För att bekämpa detta är det högst nödvändigt att myndigheter samarbetar och tar ansvar. Slutsats: Den våldutsatte befinner sig oftast i chocksituation och är känslig mot omgivningen. Korrekt omhändertagande är viktigt för att minska negativa känslor. / Abstract: Signs of interpersonal violence towards women- what radiographer can detect Background: Domestic violence is a worldwide problem. Healthcare professionals in Sweden has no responsibility to report domestic violence against adults. It is important to raise awareness about common signs of domestic violence and give healthcare seekers adequate help. Purpose:  The aim is to illustrate typical signs of domestic violence against women which radiographers can discover in the profession. Method: A literature research in databases Cinahl, Medline and Psykinfo was used to find 16 scientific articles. After analysing articles, two categories, with subcategories were created. Results: Violence-related injuries often start with mental violence and develop into different degrees of physical violence. Injuries appear in all parts of the body, studies have shown that the head, face and neck region are most usually affected. Also known is that strangulation is the cause of many violent related deaths. Discussion: Violence against women still continues. To overcome this problem, it is necessary for all involved authorities to cooperate and take responsibility. Conclusion: The victim is usually in shock and sensitive towards the environment. Proper care is important to reduce the negative emotions the victim may encounter.

Bakgrunden till denna studie är för att ett av de stora folkhälsoproblemen globalt såväl nationellt är mäns våld mot kvinnor. Att utöva våld mot en annan människa kränker de mänskliga rättigheterna, samtidigt som våldet kan orsaka ekonomiska, fysiska och psykiska konsekvenser för individen och samhället. Syfte var att öka kunskapen om vilka preventiva åtgärder som behövs för att hindra män att utöva våld i nära relation, på individnivå och samhällsnivå utifrån behandlares perspektiv. Metoden var kvalitativ som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, genom sju semistrukturerade intervjuer av behandlare som arbetar inom frivillig sektor, inom frivården samt på anstalt med män som utövat våld i nära relation. Resultatet visade på fyra teman; kompetenser, uppmärksamma beteendemönster, uppmärksamma relationsmönster och samverkan. Alla fyra teman delades upp på individuell nivå och samhällsnivå. Resultatet visade att insatser behöver göras tidigt i livet. Att se och fånga upp signaler på att vara utsatt för våld inom skola och barnomsorg är av största vikt. Att som barn vara utsatt för våld för med sig ett destruktivt beteende över tid som är en riskfaktor. Våldsutövare behöver hjälp och stöd för att förändra det våldsamma beteendet. Slutsatsen i denna studie är att samverkan mellan myndigheter är viktigt för att uppmärksamma våldet och på så sätt förhindra våldets uppkomst. Ökad kunskap och kompetens inom alla myndigheter, för att tidigt upptäcka signaler på utsatthet är andra sätt att förhindra att våldet fortsätter. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den mest dominerade formen av våld mot kvinnor globalt. Våld i nära relationer är ett mönster av handlingar som sker vid upprepade tillfällen och kan handla om fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller frihetsinskränkningar samt ekonomisk utsatthet. Våldet kan te sig som subtila, verbala kränkningar eller grova brott som misshandel. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors attityder och erfarenheter vid mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tio vetenskapliga studier varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Analysen genomfördes enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Förmåga att hantera mötet, Hinder i att hantera mötet och Att ställa frågan till alla kvinnor. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att sjuksköterskor menar att de har kunskaper för att arbeta med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer men att det saknas strategier för konkret handling i en vårdsituation. Sjuksköterskors attityder och uppfattningar om våld i nära relationer är av betydelse i mötet med våldsutsatta kvinnor. Diskussion: Diskussionen är indelad i två delar; metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras metodens genomförande, svagheter samt styrkor. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet relaterat till litteraturöversiktens syfte, Jean Watsons teori om mänsklig omsorg, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner.

Syftet med denna studie har varit att studera hur våld mot kvinnor och våld i hemmet definieras och konstrueras i den parlamentariska diskursen i autonoma samhällen. För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys av utvalda dokument från två ärenden som tagits upp i Ålands Lagting, “Godkännande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet” och “Skyddshem för personer som drabbats av våld i nära relationer”. Urvalet består av transkriberade parlamentsdebatter och ett lagförslag om skyddshem. Uppsatsens vetenskapliga förhållningssätt är socialkonstruktionism och Hydéns normvetenskap och normmodell samt Hirdmans genussystem används för att tolka materialet. Resultaten av studien visar att det finns normativa förväntningar gällande våld mot kvinnor och våld i hemmet. Våldet konstrueras som i första hand fysiskt och i andra hand psykiskt. Våldsutövaren framställs vara en man och den våldsutsatta framställs vara en kvinna eller ett barn. Våldet förväntas ske i en kärnfamilj där barn närvarar och bevittnar när pappan utövar våld mot mamman. Mamman och barnet ses som en enhet och då den våldsutsatta kvinnan söker skydd förväntas det finnas medföljande barn. Heteronormen befästs i materialet då fokus är på kärnfamiljen och den heterosexuella relationen. Normer som etableras i den parlamentariska diskursen speglas i samhället. Definitionen av vem som är våldsutsatt respektive våldsutövare, och vad som definieras som våld, leder till att resurser formas efter de normativa förväntningarna. Våldsutsatta och våldsutövare som inte passar in i konstruktionen riskerar att osynliggöras och att inte få den hjälp de behöver, eftersom hjälpen inte är utformad för dem.

Bakgrund: Runt 30 procent av alla kvinnor som någon gång varit i en relation har utsatts för våld. Våld är ett samhällsproblem som växer globalt sett och kan bidra till bristande hälsa och minskat välmående hos kvinnan. Syfte: Få en djupare förståelse kring hur omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor ser ut inom vården samt kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande efter att ha berättat om våldet. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Omhändertagande och Kvinnors erfarenheter med två respektive tre underkategorier. Åtgärder består till största del av att remittera kvinnan vidare till andra instanser. Det finns en stor brist på utbildning och kunskap hos vårdpersonal i att bemöta och ge ett adekvat omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Kvinnors erfarenheter av bemötande varierar stort. En del uppger att de blivit bemötta med empati, blivit tagna på allvar och tilläts prata om våldet medan andra blivit skuldbelagda, dömda och förminskade. Barriärer som motsätter att kvinnorna berättar om våld kan vara brist på tillit, rädsla för att bli skuldbelagda och dömd, att våldsutövaren ständigt närvarar samt ekonomiska hinder. Slutsats: Det finns behov av ytterligare forskning kring omvårdnadspersonalens befintliga utbildning samt kvinnors behov vid bemötande. / Background: About 30 percent of all women who have ever been in a relationship have been subjected to violence. Violence is a societal problem that is growing globally and can contribute to poor health and reduced well-being in women. Aim: The aim of this literature review was to gain a deeper understanding of how women are treated in the health care services, and the experiences women have with health care personnel after the disclosure of violence. Method: A literature search was conducted alongside content analysis of qualitative research. Results: Two main themes were found: Care and Women’s experiences’, two respectively three subcategories. Action mainly consists of referring the women on to other agencies. There is a great lack of training and knowledge among healthcare professionals in responding to and providing adequate care for abused women. Women’s experiences of treatment vary highly. Some state that they’ve been treated with empathy, been taken seriously and allowed to talk about the violence, whilst others have been blamed, judged and reduced. Barriers that prevent women from disclosing about violence can be lack of trust, fear of being blamed and judged, the perpetrator may be constantly present or financial obstacles. Conclusion: There is a need for further research on the existing training of nursing staff and the needs of women in treatment.

The purpose of this study is to examine if gender differences regarding the effect of experiencing domestic violence among children exists and how this field can be comprehended in the light of different perspectives on gender and with social learning theory. A literature review was chosen as the mean for achieving this. The process of collecting articles resulted in the finding of 31 peer-reviewed articles. The compilation of the articles shows varying results and different perspectives on gender differences. Three themes materialized during the compilation of the articles, ”the cycle of violence and the social construction of gender”, ”externalizing and internalizing” and ”behavioral problems and psychological difficulties”. Some scientists have concluded that no gender differences can be found in relation to the three themes. The majority of these articles does however conclude that gender differences exist, and that they can be explained through different theoretical perspectives. The results of this study have been analyzed using gender theories and the theory of social learning. Using these theories in tandem has revealed the different reasons behind the gender differences, both on micro as well as macro levels. / Syftet med denna uppsats är att undersöka om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet samt hur detta område förstås med hjälp av olika perspektiv på genus samt social inlärning, en litteraturöversikt har därmed valts som uppsatsens metod. Artikelsökningen för litteraturöversikten resulterade i 31 vetenskapligt granskade artiklar. Kartläggningen av dessa artiklar har visat att forskare fått varierande resultat samt utgått från olika teoretiska perspektiv gällande om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet. Kartläggningen av artiklarna påvisade tre olika teman i artiklarna, “våldscykeln och könskonstruktion”, “externalisering och internalisering” samt “beteendeproblematik och psykiska svårigheter”. Några forskare har kommit fram till att det inte existerar könsskillnader i relation till dessa tre teman. Majoriteten av artiklarna har kommit fram till att det finns könsskillnader i relation till dessa tre teman, och dessa könsskillnader kan förklaras och förstås ur olika teoretiska perspektiv. Resultatet har analyserats med hjälp av genusteorier samt den sociala inlärningsteorin, och har visat orsaksförklaringar till könsskillnader på både mikro- samt makronivå.