Spelling suggestions: "subject:"våld most äldre"" "subject:"såld most äldre""
1 |
Kommunernas arbete med äldre kvinnor utsatta för partnervåld : en kvalitativ studie om biståndshandläggares och socialsekreterares erfarenheter ur ett organisationsperspektivCederström, Emma January 2021 (has links)
Denna studies syfte är att genom en kvalitativ fenomenologisk ansats undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen och socialsekreterare inom relationsvåldsenheter på socialtjänsten arbetar med äldre kvinnor utsatta för partnervåld. Syftet är vidare att studera yrkesverksammas olika erfarenheter av hur stödet till äldre kvinnor utsatta för partnervåld utformas inom respektive enhet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex biståndshandläggare verksamma inom äldreomsorgen och tre socialsekreterare som arbetar med relationsvåld på socialtjänsten. Genom ett organisationsteoretiskt perspektiv, med centrala begrepp från teorier om organisationsstruktur och gräsrotsbyråkrati, har resultatet analyserats för att ge en större förståelse för kommunernas utredningar och hur insatser till våldsutsatta äldre kvinnor utformas. Det framkommer i studien att intervjupersonerna är verksamma i kommuner där arbetet fördelas genom specialiserade enheter för äldre och för våld. Det formella ansvaret för utredning och riskbedömning av våldet i undersökta kommuner ligger hos socialtjänstens enhet för relationsvåld. Organisationsstrukturens utformning kan påverka utredningsprocessen eftersom intervjupersonernas erfarenheter är att denna uppdelning kan ha betydelse för hur ärenden inkommer och kan hanteras i kommunerna. Enligt intervjuade biståndshandläggare och socialsekreterare är samverkan många gånger en förutsättning för att möjliggöra utredning och insatser vid våldsutsatthet. Insatserna är uppdelade mellan enheterna och behöver enligt intervjupersonernas erfarenhet ofta anpassas för att kunna vara ett stöd för kvinnor som är både äldre och utsatta för våld av en partner. Arbetet mot partnervåld har blivit ett aktuellt ämne i socialt arbete under covid-19-pandemin och meningen med denna studie är att ge större förståelse för kommunernas utredningsarbete och stödinsatser till äldre kvinnor utsatta för partnervåld.
|
2 |
Äldres uppfattning av våldsutsatthet : En litteraturöversiktAhmadi, Nora, Engelbrektsson, Violetta January 2021 (has links)
Med tanke på det snabbt växande antalet äldre i världen samt en ökad medellivslängd har våld mot äldre blivit ett omfattande problem i hela världen. Medvetenheten om problemet är för liten och ämnet våldsutsatthet bland äldre samt anledningen av varför äldre inte söker hjälp vid våld måste undersökas mer för att våldet ska kunna upptäckas och förebyggas. Syftet med studien var att belysa äldre människors uppfattning av våldsutsatthet. Metoden som valdes var en litteraturöversikt som inkluderade kvalitativa, vetenskapliga studier. Resultatet bygger på åtta artiklar som undersökte problemet utifrån äldres perspektiv. Resultatet visade att äldre kunde identifiera alla våldskategorier och att psykiskt våld var den mest förekommande typen av våld som upfattades av äldre. Det framkom även att beroendet av andra, kön och åldrande medför att äldre människor blir mer sårbara vilket ökar risken för våldsutsatthet. Resultatet visade även att våldet kan vara svårt att upptäcka eftersom äldre ofta är ovilliga att avslöja våldet. Ett hinder som förekom ofta enligt flera äldre våldsutsatta var familjeband, då den drabbade personen inte ville skapa problem för familjen. I resultatdiskussionen diskuteras de hinder för att söka hjälp som äldre uppfattade. Vidare diskuterades sjuksköterskans roll gentemot den våldsutsatta äldre samt vårdandeperspektiv i förhållande till hållbar utveckling.
|
3 |
Att se våldsutsatta äldre : Kvalitativ studie om biståndshandläggares och enhetschefers kunskaper kring våld mot äldreHamdi, Akila, Johansson Sjövik, Phernilla January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka och belysa vilken teoretisk kunskap biståndshandläggare samt enhetschefer som arbetar med äldre har kring våld mot äldre. Studien ämnar även att undersöka hur kunskap används i det praktiska arbetet i situationer där våld mot äldre kan förekomma. Trots att våld mot äldre är globalt erkänt som ett socialt problem är det tämligen outforskat. Yrkesverksamma som arbetar med målgruppen utgör en viktig roll i att uppmärksamma våldsutsatta äldre där kunskap om våld och dess konsekvenser är en förutsättning för möjlighet till stöd. Datainsamlingen består av sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare samt enhetschefer. Analys av studien har genomförts genom att tillämpa ett teoretiskt ramverk bestående av socialkonstruktionism och ålderism. Resultat från studien visar att det saknas specifikt inriktad utbildning kring våld mot äldre samt brister i kunskap kring riktlinjer och rutiner inom aktuella verksamheter. Resultatet visar även på att erfarenhet och samverkan har betydelse i att synliggöra våldet. Nyckelord: äldre, våld mot äldre, kunskap, yrkesverksamma, socialkonstruktionism, ålderism / The purpose of the study is to investigate and highlight what theoretical knowledge aid managers and unit managers who work with elderly have about violence against elderly. The study also aims to investigate how knowledge is used in practical work in situations where violence against elderly may occur. Although violence against elderly is globally recognized as a social problem, it is rather unexplored. Professionals working with the target group play an important role in drawing attention to elderly people exposed to violence, where knowledge of violence and its consequences is a prerequisite for the possibility of support. The data collection consists of six semi-structured interviews with aid managers and heads of unit. Analysis of the study has been carried out by applying a theoretical framework consisting of social construction and ageism. Results from the study show that there is a lack of specifically focused education on violence against elderly and lack of knowledge about guidelines and routines within current activities. The results also show that experience and collaboration are important in making violence visible. Keywords: elderly, violence against elderly, knowledge, professionals, social constructionism, ageism
|
4 |
Osynligt våld i hemmet? : Ett hemtjänstperspektiv på anhörigas försummelse av äldreEliasson, Joakim, Nordlund, Anna January 2023 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal definierar och förhåller sig till försummelse av äldre hemtjänstmottagare (65+), som orsakats av deras anhöriga. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes i en kommun i mellersta Sverige. Respondenterna var undersköterskor inom hemtjänst med erfarenhet av försummade äldre. Data har analyserats genom teorier om ålderism och handlingsutrymme. Resultatet visar att hemtjänsten upplever att de lägger märke till att äldre hemtjänstmottagare försummas av anhöriga men att upptäckten kan dröja beroende på vilken insats som hemtjänsten ska utföra. Diskussion förs om var i organisationen ansvar att upptäcka försummelse bör ligga. Hemtjänstpersonalen bör även få utbildning, rutiner och mer resurser inom området försummelse. En slutsats är att hemtjänstpersonalens givna handlingsutrymme är litet gällande hantering av äldre hemtjänstmottagare som försummas av anhöriga.
|
5 |
Vinter på ålderns höst : En empirisk studie om övergepp mot äldre i nära relationer / Coldness of Ageing : An empirical study about elderly abuse in intimate relationsRödenhake, Erika January 2011 (has links)
Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats. I huvudsak svensk, men i viss grad, nordisk litteratur användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter och tre studier utforskades. Genom dessa genererades resultatet som sammanställdes och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorierna socialkonstruktionism och ålderism. Studien begränsades genom att svensk forskning i huvudsak användes. Anledningen till detta var att studien syftade till att undersöka svenska förhållanden. De övergrepp äldre utsätts för av vård- och omsorgspersonal och de övergrepp äldre utsätter varandra för på särskilda boenden inkluderades inte. Jag valde att titta både äldre mäns och äldre kvinnors utsatthet för övergrepp. Några av slutsatserna var att äldre kvinnor i högre utsträckning än män utsätts för övergrepp i nära relationer och att förövaren oftast är en man. Inom parrelationer var skillnaden mellan könens utsatthet för övergrepp marginell. Genusperspektiv saknas ofta när ämnet diskuteras. Ytterligare en slutsats som drogs var att avsaknad av forskning och statistik inom ämnet utgör ett stort problem.
|
6 |
”Våldet ter ju sig på ett annat sätt ” : En studie om socialtjänstens arbete med våldsutsatta äldreNordström, Jovana, Björkqvist, Linnea January 2020 (has links)
The purpose of the study was to examine how social services manage cases involving elder abuse and whether the cases were managed differently depending on the gender of the client. To answer the study’s purpose and questions, qualitative interviews were conducted with social workers who worked in social services (n=6) and who had experience of cases involving elder abuse. The data was analyzed by Johan Galtung’s model of violence and by the theoretical concepts of ageism and intersectionality. The results from the rather scarce experiences of cases of older people who are victims of violence showed that there were major differences in how elder abuse is carried out and the forms it takes, compared to abuse towards younger age-groups. However, there seems to be a lack of knowledge about elder abuse as well as a lack of guidelines for how cases involving elder abuse should be managed in the social services. Our conclusion was that the lack of guidelines prevents social workers from identifying and fully understanding elder abuse, as well as obtaining knowledge of how cases involving elder abuse should be managed. / Studiens syfte var att undersöka hur äldre som utsätts för våld hanteras inom socialtjänsten samt om det finns skillnader i ärendehanteringen beroende på om klienterna är män eller kvinnor. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten (n=6) och som hade erfarenhet av våld mot äldre. Data har analyserats med hjälp av Johan Galtungs modell om våld samt de teoretiska begreppen ålderism och intersektionalitet. Resultaten visade att äldre personer som utsatts för våld sällan förekommande fall inom socialtjänsten. Det finns stora skillnader i hur våld mot äldre utövas och hur det ter sig, jämfört med våld bland yngre åldersgrupper. Samtidigt är kunskapen om våld mot äldre bristfällig, och riktlinjer för hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras saknas i socialtjänsten. Vår slutsats var att avsaknaden av riktlinjer gjorde det svårare för socialarbetare att förstå och identifiera våld mot äldre, så väl som att få kunskap om hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras.
|
7 |
Äldre eller kvinna? : En studie om konstruktionen av våld i svenska kommuners policydokument / Elderly or woman? : A study of the construction of violence in Swedish municipalities' policy documentsFriberg Spovin, Malva, Jansson Szabo, Nova-Li January 2024 (has links)
Våld i nära relation är ett utbrett och komplext problem i dagens samhälle. En del av våldet som ofta glöms bort är det våld som sker i äldres nära relationer och detta ses ofta som en egen kategori: våld mot äldre. Äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relation är speciellt ett problem som riskerar att förbises. Denna uppsats har undersökt hur konstruktioner av våld i nära relation samt äldres våldsutsatthet görs i svenska kommuners policydokument i arbetet mot våld i nära relation. Syftet har varit att analysera dessa konstruktioner utifrån ett intersektionellt perspektiv för att se om intersektionen mellan kön och ålder synliggörs i policydokumenten, alltså om den äldre kvinnans dubbla utsatthet ryms i dessa dokument. För att analysera policydokumenten användes Carol Bacchis policyanalysmetod What’s the problem represented to be?. Metodens teoretiska grund med avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har även varit en del av uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta kommunerna framställer våldet som ett könsneutralt problem. Undersökningen visar även att äldres våldsutsatthet till viss del förstås som en del av problemet våld i nära relation. Dock ses våld mot äldre i första hand som en konsekvens av den sårbarhet som ökad ålder kan innebära. Den äldre kvinnan var i princip obefintlig i policydokumenten, det saknas således ett intersektionellt perspektiv där den specifika risken med att vara just kvinna och äldre framkommer.
|
8 |
Våldsutsatta Äldre Kvinnor : Yrkesverksammas erfarenheterDani, Elisabeth, Strand, Emelie January 2013 (has links)
The aim of this qualitative study was to explore which inner conceptions about the abused older women the professional social workers had and how they experienced the enconter of an abused old woman in an intimate partner relation. The theoretical background is social construction by Berger and Luckmann. This theory was uset to analyze the transcribed interviews. This study is based on nine interviews with five professionals in social services, three volunteers from the voluntary sector and one social worker who worked in a community based support group for abused older women. The result of this study shows that older women were often abused, by a relative they were dependent on, in their home. The participants describe emotions of insecurity and frustration in their efforts to help the older women. They also described difficulties in creating confidence with the women. The conclusion is that the abused older women don´t always get the support of interventions from the social service agencies.
|
9 |
Våld mot äldre kvinnor i nära relationer : En kvalitativ studie om socialtjänstens arbete med äldre kvinnor som utsatts för våld i nära relationerParaskevas, Caroline January 2019 (has links)
The aim of this study is to investigate how social workers, within the social services, supports and helps older women who have been/are victims to violence in close relationships. The purpose is also to gain understanding of the social workers experiences with this group. Interviews with social workers within this area, relationship violence unit in Stockholm, has been a method to collect information for the purpose of this study. The material has been analyzed from several points of view: organizational, grass- roots bureaucracy, discretionand intersectionality. As a result, to this study, some lacking in discretion are shown. The results shows lacking in discretion in forms of e.g resources, and interactivity among different units regarding this group. In conclusion, improving arrangement concerning elderly violence victims are being discussed. / Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänstens relationsvåldsenheter arbetar för att hjälpa och stödja äldre kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Vidare var syftet med studien att få en ökad förståelse för socialsekreterares erfarenheter av arbetet med våldsutsatta äldre kvinnor. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar har empiri inhämtats genom enskilda intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänstens relationsvåldsenhet i Stockholms Stad. Empirin har analyserats utifrån de teoretiska begreppen: organisation, handlingsutrymme och intersektionalitet. Studiens resultat visar på brister vad gäller samverkan, sviktande kompetens samt utmaningar gällande handlingsutrymmet. Vidare redogörs för betydelsen av att äldre kan vara särskilt sårbara, samt hur behovet av stöd ställs i relation till bristfälliga resurser. Avslutningsvis diskuteras möjliga förbättringsområden inom relationsvåldsenheten för att öka möjligheten att tillgodose våldsutsatta äldre kvinnors stödbehov.
|
10 |
Identifiering av våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård : en litteraturöversikt med syfte att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård / Identification of elder abuse within the emergency medical services : a literature review with the aim to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical servicesJohansson Tesfay, Monica, Ölund, Erika January 2023 (has links)
Bakgrund: Äldre personer är en globalt snabbt framväxande population och majoriteten av personer i behov av akutsjukvård utgörs av äldre personer. Våld mot äldre personer kan leda till allvarliga konsekvenser och akutsjukvården spelar en viktig roll gällande identifiering av våld mot äldre. Då våldet sällan identifieras, är identifiering av våldsutsatta äldre personer numera en global folkhälsoprioritet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod valdes som metod. Datainsamlingen i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i femton vetenskapliga artiklar, vilka sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom faktorer som identifierade våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård, genom kategorin “Riskfaktorer” framkom riskfaktorer vilka ökade sannolikheten våldsutsatthet utifrån underkategorierna; Högre ålder, Kvinnligt kön, Närvaro av sjukdom och Historik av våldsutsatthet. I kategorin “Skadefaktorer” framkom typiska skador hos våldsutsatta äldre personer utifrån underkategorierna; Hudskador, Huvudskador, Övre extremitetsskador samt Frakturer. I kategorin “Sociala faktorer” framkom ökad våldsutsatthet vid låg inkomst och bristande socialt nätverk samt om den äldre var ensamboende med förövaren utifrån underkategorierna; Social isolering, Boendesituation och Lägre socioekonomisk status. Slutsats: Typiska riskfaktorer och sociala faktorer för våldsutsatta äldre påverkar misstankegraden av äldres våldsutsatthet, vilka kan användas som stöd inom akutsjukvård för att identifiera våldsutsatta äldre personer. Äldre personers skador ska bedömas kliniskt utifrån tecken som ökar misstankegraden gällande våldsorsakade skador hos äldre. Identifieringen kräver ett personcentrerat perspektiv med hänsyn till sjukdomstillstånd eller upplevelser som påverkar äldres kommunikation om våldsutsatthet. / Background: The population of elderly people is growing rapidly on a global scale, and the majority of people in need of emergency medical care is made up of this age group. Elder abuse can lead to serious consequences and the emergency medical services play an important role in identifying elder abuse. As the abuse rarely is identified, identification of elder abuse is currently seen as a global public health priority. Aim: The aim of the study was to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical services. Method: The study consists of a literature review with a systematic method. Fifteen scientific articles were collected through PubMed and CINAHL databases and compiled through an integrated analysis. Result: Factors that identify elder abuse victims in emergency medical services emerged through the category “Risk factors”, which showed factors that increased the likelihood of elder abuse based on the subcategories; Older age, Female sex, Presence of illness and History of abuse. The category “Injury factors” revealed typical injuries in elder abuse victims based on the subcategories; Skin injuries, Head injuries, Upper extremity injuries and Fractures. The category “Social factors” revealed increased abuse in cases of low income and lack of social network and if the elderly lived alone with the perpetrator, based on the subcategories; Social isolation, Housing situation and Lower socioeconomic status. Conclusion: Typical risk factors and social factors for elder abuse affects the degree of suspicion of elder abuse, which can be used in emergency medical services, as support to identify elder abuse. Elderly people's injuries must be assessed clinically based on signs that increase the degree of suspicion regarding injuries caused by elder abuse. The identification requires a person centred approach, taking into account medical conditions or experiences that affect the elderly's communication about exposure to violence.
|
Page generated in 0.0971 seconds