Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården. Studien utgick från en kvalitativ ansats där urvalet var sju sjuksköterskor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utefter en kvalitativ analysmetod som innebar att materialet först analyserades i sin helhet. Därefter lades fokus på delarna för att återigen skapa en ny helhet genom kategorier.  Förtroendet ansågs av sjuksköterskorna vara viktigt i möten med våldsutsatta kvinnor. I dessa möten upplevde sjuksköterskorna olika svårigheter i att identifiera kvinnorna där frågan om våld förekommit var den mest framträdande svårigheten. Vidare framkom att sjuksköterskorna besitter viss kunskap om ämnet likväl som det föreligger brister i denna.  Slutsatser som kan dras är att mer utbildning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om hot och våld mot kvinnor. Likaså behövs handlingsplaner för att stödja sjuksköterskor i deras arbete med våldssatta kvinnor.

<p>Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården. Studien utgick från en kvalitativ ansats där urvalet var sju sjuksköterskor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utefter en kvalitativ analysmetod som innebar att materialet först analyserades i sin helhet. Därefter lades fokus på delarna för att återigen skapa en ny helhet genom kategorier.  Förtroendet ansågs av sjuksköterskorna vara viktigt i möten med våldsutsatta kvinnor. I dessa möten upplevde sjuksköterskorna olika svårigheter i att identifiera kvinnorna där frågan om våld förekommit var den mest framträdande svårigheten. Vidare framkom att sjuksköterskorna besitter viss kunskap om ämnet likväl som det föreligger brister i denna.  Slutsatser som kan dras är att mer utbildning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om hot och våld mot kvinnor. Likaså behövs handlingsplaner för att stödja sjuksköterskor i deras arbete med våldssatta kvinnor.</p>

Våld mot kvinnor är ett stort problem i dagens samhälle. Våldet har stora effekter på kvinnors hälsa och sjukvården har ett optimalt läge i att upptäcka och hjälpa kvinnorna ur våldssituationen. Sjuksköterskan är ofta den första inom vården som möter kvinnorna. Möten med våldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan både på ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhändertagande av våldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv. Utifrån analys av 12 vetenskapliga artiklar framkom fyra faktorer som arbetets resultat bygger på. För att sjuksköterskor skall vårda våldsutsatta kvinnor på ett optimalt vis behövs kunskap om våld, ett bra förhållningssätt gentemot patienten, god hantering av egna känslor samt förståelse av miljöns betydelse. Samtliga faktorer har ett stort samband med varandra och är grundläggande för sjuksköterskor i mötet med våldsutsatta kvinnor. Pågående forskning inriktas på att fördjupa kunskap och insatsmetoder för organisationer och myndigheter i bekämpandet av våld. Grundutbildningen för sjuksköterskor borde inkludera undervisning om våld i närarelation och förbereda sjuksköterskor för att kunna hantera den emotionella press som kan uppstå i mötet med våldsdrabbade kvinnor. / Violence against women is a major problem in today’s society. The violence has a great impact on women's health and the healthcare system has an ideal location to detect and help women from violence situation. Nurses are often the first healthcare staff to face the women. Meeting with abused women are surrounded by challenges for nurses, both on a professional and personal level. The purpose of this study was to illuminate the treatment and care of abused women from a nursing perspective. Based on analysis of 12 research articles four factors was exposed and finding building. For nurses to care for abused women in an optimal way, they need to know about violence, have a good approach towards the patient, proper management of their own feelings and understanding of the importance of the environment. All the factors have a great connection with each other and are essential for nurses in the meeting with abused women. Current research focuses on deepening knowledge and input methods for organizations and authorities in the fight against violence. Basic education for nurses should include education about domestic violence and prepare nurses to cope with the emotional pressures that may arise when dealing with violent women.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp. Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor.  Frågeställningar som ställts är: Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation? Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet? Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna? Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts. Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp. Resultatet visar även att det är väldigt olika hur bemötandet från olika aktörer ser ut gentemot kvinnorna och att det är av stor vikt hur kunskaperna om våldet och kvinnornas situation ser ut samt hur det personliga engagemanget ser ut hos dessa då det påverkar vilket stöd kvinnorna kommer att få. Resultatet belyser jag med hjälp av Cullbergs kristeori då det framkommer i empirin att många kvinnor som kommer till det skyddade boendet befinner sig i kris och att det är av stor vikt att olika aktörer har kunskap om detta och vilka symptom som kan yttra sig. Krisbearbetning med kvinnorna är även en viktig del av arbetet på det skyddade boendet. Det framkommer även i litteraturen att professionella aktörer som möter våldsutsatta kvinnor behöver ha ett reflekterande över det egna förhållningssättet gentemot kvinnorna, deras situation och sitt eget arbete för att kunna bemöta kvinnorna på ett professionellt sätt. Därför har Ulla Holms perspektiv på det professionella förhållningssättet använts för att analysera resultatet. Jag har sedan använt den tidigare forskningen och jämfört denna med mitt resultat.

Abstrakt Bakgrund Våldsutsatta kvinnor är i behov av vård vare sig den kommer från en akutmottagning eller hälsocentral. Det förekommer att vårdpersonal inte lyckas identifiera våldet hos kvinnor som inte har synliga skador. Kvinnorna kan därmed uppleva onödigt lidande. Teoretisk referensram är Erikssons (1994) teorier om lidande. Syfte Att belysa våldsutsatta kvinnors erfarenheter av att möta sjukvården. Metod En systematisk litteraturstudie har tillämpats. 13 artiklar valdes från databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed, och en kritisk granskning genomfördes följt av en innehållsanalys. Resultat Resultatet framförs i fyra kategorier: Att erfara brister i vården, att känna rädsla, att inte bli tagen på allvar och att inte känna sig omhändertagen. Det framkom att många våldsutsatta kvinnor upplever vårdpersonal som okunnig inom ämnet samt att kvinnorna kände sig respektlöst behandlade, upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid, men även att vårdpersonalen inte tog hänsyn till deras integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnor som söker vård upplever att vårdpersonal har bristande kunskaper gällande ämnet. Det bidrar till att personalen kan missa om en kvinna är våldsutsatt. Sjukvårdspersonal bör få relevant utbildning för att kunna hjälpa. Nyckelord Våldsutsatta kvinnor, våld i nära relationer, sjukvård, erfarenheter

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor leder till stora konsekvenser för samhället, men framför allt för den våldsutsatta kvinnan som individ. Det förekommer emellertid brister inom öppenvården som kan komma att påverka mötet mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan. Öppenvårdens struktur gynnar inte alltid förutsättningen för att skapa ett gott möte. Hur skiljer sig sjuksköterskans erfarenheter åt baserat på öppenvårdens kontext? Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor inom öppenvård. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Analys utifrån Fribergs analysmodell för litteraturstudier. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier respektive tio underkategorier. Resultatet visar på att sjuksköterskor bygger på sin erfarenhet genom att möta våldsutsatta kvinnor. Erfarenheter hos sjuksköterskor skiljer sig åt beroende på yrkesverksam öppenvårdskontext och emotionell beredskap. Det framkommer att det är av betydelse för sjuksköterskors erfarenhet att få möjlighet att följa den våldsutsatta kvinnan genom hennes process. Diskussion: Genom att möta våldsutsatta kvinnor bygger sjuksköterskor på sin erfarenhet och kan därtill få möjligheten att tillämpa ett salutogent förhållningssätt i mötet. Mötet kan påverka sjuksköterskor emotionellt vilket kan leda till att sjuksköterskor begår ett integritetsövertramp i mötet med kvinnan. Det kan vara mer fördelaktigt att vara kvinnlig sjuksköterska i mötet med våldsutsatta kvinnor då kvinnan riskerar att associera den manliga sjuksköterskan med våldsförövaren.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett problem världen över. Oftast är det kvinnor som blir utsatta av sin manliga partner. Våldet förekommer i olika former, det kan bland annat vara psykiskt eller fysikt vlåd. Olika tecken som avslöjar våldet kan vara blåmärken, smärta eller depression. Sjuksköterskan har ett ansvar att identifiera dessa våldsutsatta kvinnor. De söker ofta vård för diffusa symtom och vågar inte berätta om orsakarn till skadorna. Syfte: Sammanställa forskning avseende sjuksköterskors upplevelser av att identifiera våldsutstta kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, tio stycken kvalitativa, vetanskapliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes och analyserades.  Resultat: Resultatet utgår från tre kategorier som framkom efter anlysen; Sjuksköterskans tillvägagångssätt, orsaker till att inte samtala om våld, konsekvenser oxh inställningar kring sjuksköterskans agerande.  Slutsats: i studien framkom det att sjusköterskor har olika hinder för att identifiera våldsutsatta kvinnor som bristen på kunskap oc utbildning, tidsbrst och obehagskänlsa. Både när sjuksköteskan lyckats identifera och när de inte lyckats identifiera upplever sjuksköterskan många känslor som kan vara svåra att bearbeta.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relation ses som ett globalt problem och kan visa sig i olika former. Kvinnor som utsätts för våld har oftast en partnerrelation med våldsutövaren. Sjuksköterskor har till ansvar att värna om patientens självbestämmande, och kan ställas inför ett dilemma när en kvinna visar tydliga tecken på våldsutsatthet och avböjer stöd och hjälp. Med vårdande möte kan förutsättningar skapas för att den våldsutsatta kvinnan ska finna trygghet till sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att skapa ett vårdande möte med våldsutsatta kvinnor. Metod: Litteraturstudie som grundade sig i en sammanställning av åtta kvalitativa artiklar inom området och som analyserades med hjälp av en integrerad analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att det fanns tidsbrist i att bemöta våldsutsatta kvinnor och att tiden är en viktig del i mötet. Vårdmiljön sågs som en viktig faktor i samtalet, dock framkom det en viss problematik i att hitta avskildhet. Sjuksköterskorna behövde ha ett förhållningssätt som gick ut på att visa empati, respekt och vara lyhörd. Slutsats: Sjuksköterskor har en betydande roll i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Genom det vårdande mötet skapas förutsättningar att finna trygghet i vården. Sjuksköterskor ansvarar över att värna om hälsa och välbefinnande för sin patient, därav blir förhållningssättet en grundläggande faktor för att skapa ett vårdande möte med den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna kan hitta avskilda platser för att samtala, alltid samtala i enrum och minska stimuli runt den våldsutsatta kvinnan.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt utbrett och allvarligt samhällsproblem. Våldets konsekvenser påverkar inte enbart kvinnors hälsa, utan kostar även liv. Hälso- och sjukvården utgör ofta första instans när den våldsutsatta kvinnan söker hjälp. Sjuksköterskan kan vara den första i kvinnans omgivning som misstänker och identifierar våldet. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården globalt. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Två teman: mötet med kvinnan och sjuksköterskan som individ, samt åtta subteman: identifiera tecken på våld, kulturella utmaningar, ställa frågor om våld, resursbrist, attityders påverkan, känslomässiga effekter, egna erfarenheter och bristande kunskap identifierades. Slutsats: Sjuksköterskor har en central roll för att identifiera och hjälpa kvinnor som utsätts för våld. Sjuksköterskor upplever att de saknar adekvat utbildning, tid och riktlinjer om våld mot kvinnor. Kompetensutveckling efterfrågas av sjuksköterskor. Professionell trygghet och kompetens bidrar sannolikt till att sjuksköterskans möte med våldsutsatta kvinnor och identifiering av våld underlättas.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort hälsoproblem i världen och en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter. Ungefär en av tre kvinnor i världen har någon gång upplevt våld och ett stort mörkertal förmodas finnas. Våld i nära relationer kan ta sig många olika uttryck och ha en djup inverkan på den drabbade kvinnans fysiska och psykiska hälsa. Vanligtvis äger våldet rum inom hemmets väggar och därmed uppmärksammas det mer sällan av utomstående. Våldet drabbar kvinnor av olika nationaliteter i alla samhällsklasser, i alla åldrar, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. Som sjuksköterska kan det därför vara troligt att komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där sju vetenskapliga artiklar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och en underkategori. Kategorierna var erfarenheter av att inte vilja ställa frågan, erfarenheter av att inte ha förutsättningar, erfarenheter av att bli känslomässigt engagerad och påverkad och erfarenheter av att vara betydelsefull i mötet. Underkategorin som framkom under kategorin erfararenheter av att inte ha förutsättningar var att känna brist på utbildning. Slutsats: I studien framkom det att sjuksköterskor kunde uppleva en mängd olika erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskornas bemötande kan vara avgörande för om våldsutsatta kvinnor känner sig trygga och vågar anförtro sig till hälso- och sjukvården. Det framkom dock att sjuksköterskorna upplevde hinder då de möter våldsutsatta kvinnor. Avsaknad av riktlinjer, brist på utbildning samt ont om tid och plats var faktorer som påverkade sjuksköterskorna till att utföra en god och personcentrerad vård. Ytterligare utbildning inom området hade kunnat medföra att sjuksköterskor blir mer bekväma i hanterandet vilket kan resultera i att fler kvinnor anmäler våldet och mörkertalet minskar.