Women's vulnerability to domestic violence is a widespread social problem that causes problematic consequences for society and to the individual. I wondered what significance the professionals' knowledge has to help abused women, how professionals and abused women describe abused womens needs, and how the professionals work with and consider important in meeting with and helping abused women. Six qualitative interviews with a social worker who were working as a therapist in the social services, as councilors and in women's shelter were performed. The results showed that the professionals regarded specific knowledge of domestic violence as a prerequisite for being able to help the woman adequately. Furthermore, it appeared that the woman's needs could be psychological need of support and processing, but also help with practical issues to sort out their situation. The social workers were mapping the violence and the situation of the abused women. The mapping could determine the woman's needs and potential contributions. / Kvinnors utsatthet för våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som får problematiska följder både för samhället och individen. Jag ställde mig frågan vilken betydelse de professionellas kunskap har för att hjälpa våldsutsatta kvinnor, hur de professionella och kvinnorna ser på kvinnans behov, samt hur de professionella arbetar med och anser är viktigt i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sex intervjuer med socialarbetare som jobbade som behandlare inom socialtjänst, kuratorer och kvinnojour genomfördes. Resultatet visade att de professionella såg särskild kunskap om våld i nära relationer som en förutsättning för att kunna hjälpa kvinnan på ett adekvat sätt. Vidare framgick att kvinnans behov kunde utgöras av psykiskt behov av stöd och bearbetning, men också praktisk hjälp för att få ordning på sin situation. För att hjälpa kvinnan kartlade man våldet och kvinnans situation. Genom kartläggningen kunde man utröna kvinnans behov och bedöma insatser.

Våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem, både nationellt och globalt. Cirka var fjärde kvinna uppger att hon blivit utsatt för någon form av våld, mest förekommande är verbala kränkningar och fysisk misshandel. Konsekvenserna av våldet leder till en ökad andel psykisk ohälsa, förtidig dör eller bestående, fysisk kroppsskada och en minskad förmåga att leva ett välfungerande liv. Sjuksköterskorna upplever mötet och kunskapen kring ämnet som bristfällig och att de inte kan erbjuda den hjälp och det stöd som behövs. Därmed skadas förtroendet för sjuksköterskans kompetens och välvilja och resulterar i att många väljer att inte söka hjälp. Genom att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation skapas möjlighet att sprida kunskap om ämnet för att på vis förbättra den vårdande vården samt öka sjuksköterskans kompetens. Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som lever med våld i nära relationer. En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar har granskats, analyserats och sammanställts utifrån Fribergs mall. Resultatet presenteras i tre huvudteman. Dessa behandlar sjuksköterskans inställning, hur sjuksköterskan påverkas av mötet med våldsutsatta kvinnor samt sjuksköterskans strategier vid mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskornas upplevelse av mötet med dessa kvinnor och vilken nivå av kunskap sjuksköterskan besitter i ämnet påverkar given vård. Brist på kunskap och osäkerhet påverkade deras benägenhet att leta efter tecken på våld och att våga fråga om detta om misstankar uppstod. Gemensamt för alla sjuksköterskor var en känsla av otillräcklighet och en önskan om mer kunskap i bemötande och kuraget för att våga fråga och ge den vårdande vård som behövs. Det följer ett krav på sjuksköterskan att kunna läsa av kvinnan framför sig, att både kunna tänka och se ”utanför boxen”. För att kunna möta kvinnan framför sig är det av vikt att lägga sin förförståelse åt sidan och skapa en trygg, mellanmänsklig relation. Att inte inneha kunskap om ämnet försvårar förmågan att sätta sig in i situationen. Skulle den enskilde sjuksköterskan åta sig ansvaret att utbilda sig i ämnet skapas förutsättningar att möta kvinnorna i sin situation och därmed främja deras hälsa. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv krävs det standardiserad utbildning i ämnet, antingen under grundutbildningen eller som en regelbunden arbetsplatsutbildning. Detta skulle öka sjuksköterskans kompetens som både professionell yrkesutövare och som medmänniska.

Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem och något som har förekommit under en lång tid i Sverige. Det har konstaterats att kvinnomisshandel leder till stor fysisk och psykisk ohälsa och ett enormt lidande för den utsatta kvinnan. Som sjuksköterska kan man komma i kontakt med dessa kvinnor då det är vanligt att de söker sig till vården. Sjuksköterskan har då en viktig roll i arbetet med att upptäcka våldet bakom kvinnornas ohälsa, tyvärr är våldet i många fall ett dolt problem som kan vara svårt att uppmärksamma. För att som sjuksköterska lättare kunna uppmärksamma kvinnors utsatta situation är det därför viktigt att ha en inblick i deras livsvärld och i kvinnornas upplevelse av mötet med vården. Syftet med uppsatsen var således att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med vårdpersonal, genom att göra en litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har granskats. I resultatet framkom tre huvudteman: Att möta de vårdande, Att vara patienten som blivit utsatt för våld och Att våga berätta. Resultatet visade att vårdpersonalen genom sitt bemötande både kunde möjliggöra och hindra att kvinnan berättade om sin utsatta situation, men även hur dessa hinder och möjligheter kunde vara relaterade till kvinnornas egna känslor och tankar om sig själv. Att ha en god relation till vårdpersonalen och hur denna kunde påverka kvinnan var något som beskrevs som väsentligt och betydande. Många delar i resultatet stärktes av tidigare genomförda studier och annan litteratur. Avslutningsvis diskuterades och reflekterades resultatet och praktiska implikationer formulerades. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund:  Mäns våld mot kvinnor är ett problem som finns i hela världen. När kvinnor utsätts för våld påverkar det inte bara hälsan på sikt, utan i vissa fall kostar det även liv. Kvinnor som utsätts för våld kan vända sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Sjuksköterskan kan vara den första i kvinnans omgivning som misstänker och kan identifiera våldet. Syfte:   Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso-  och sjukvården. Metod:  Studien är en litteraturstudie med en manifest innehållsanalys som bygger på kvalitativa artiklar. Resultat:  Sjuksköterskor hade erfarenhet av att mötet med våldsutsatta kvinnor kunde innebära osäkerhet, starka känslor och frustration. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap, erfarenhet och utbildning, samt att det fanns en osäkerhet kring riktlinjer i mötet med våldsutsatta kvinnor. Slutsats:  Sjuksköterskor har en viktig och avgörande position när det kommer till att identifiera och hjälpa kvinnor som blir utsatta för våld. För att förbättra vården och kunna nyttja den position som sjuksköterskor har behövs mer kunskap hos sjuksköterskor och bättre riktlinjer i vården. Sjuksköterskor behöver känna sig trygga med sin kompetens i mötet med de utsatta kvinnorna.

Studien syftar till att försöka förstå vilka förutsättningar yrkesverksamma inom ideella organisationer upplever sig ha i arbetet med målgruppen - våldsutsatta kvinnor i missbruk. Vilka kontexter de yrkesverksamma upplever att deras ideella organisationer verkar inom samt hur de agerar i förhållande till samma kontexter i arbetet med målgruppen. Studiens resultat och analys bygger på upplevelser från nio respondenter som är yrkesverksamma inom ideella organisationer och som arbetar med nämnd målgrupp. Analysmetoden som använts är av kategorin, innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram innefattar ett politiskt processperspektiv men också ett intersektionellt perspektiv, vilket används för att skapa djupare förståelse av insamlat material. Det visar sig att de ideella organisationerna själva har en intersektionell förståelse av sin målgrupp, en förståelse som utgör grunden för dess funktion som komplement till det offentliga. De ideella verkar inom kontexter där viktiga faktorer utgör det offentligas olika krav och syn på målgruppen och dess behov, vilket styr finansiellt. Andra faktorer är avsaknaden av allierade och hur det påverkar samarbete, genom kunskapsutbyte och målgruppens synlighet. Det här har gjort att de har utvecklat organisationen som flexibelt kan anpassa sig till behoven samtidigt som de bedriver opinionsbildning i syfte att långsiktigt förändra bilden av målgruppen och därmed även förutsättningarna för sin verksamhet.

<p>År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.</p><p>En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.</p>

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete. Enligt fenomenologisk syn är denna förståelse alltid beroende av forskarens tolkningar utifrån den kunskap hon redan har på området och således är forskaren med och skapar empirin. Resultaten visar att det känsloarbete poliserna gör är i linje med vad tidigare forskning visat. Poliserna följer rådande känsloregler, som framförallt inbegriper att hålla en emotionell distans i förhållande till de utsagor de får ta del av, genom att undertrycka eller framkalla opassande respektive passande känslor. Känsloreglerna skiljer sig åt beroende på situationen som polisen befinner sig i. Ibland passar det att undertrycka till exempel ilska, medan det i andra situationer behöver framkallas ilska och bestämdhet. Generellt kan sägas att de rådande känsloreglerna är att inte visa för mycket ilska, utan att visa ett sorts lugn för att kvinnorna ska känna sig trygga i mötet med polisen. Copingstrategier som används är till exempel aktiva som socialt stöd och passiva som undvikande av tankar och kan till viss del kopplas till tidigare forsknings copingstrategier. Även nya strategier, ge tankarna utrymme samt uppföljning har identifierats i analysen av empirin. Titeln på rapporten är ett citat från en polis som intervjuats i studien och ger en sammanfattad bild av polisers krävande känsloarbete när de möter våldsutsatta kvinnor. Deras känsloarbete innefattar att inte bli för känslomässigt engagerade för att de ska klara av att utföra sitt arbete. Men som citatet visar går det inte att helt isolera sig från sina känslor när man möter människor i kris. Det finns ingen som inte blir berörd.

Bakgrund: Cirka 70 % av alla kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Forskning visade att det fanns en rädsla hos vårdpersonalen för att ta upp problemet med kvinnorna. Vårdpersonal har ett ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldet som kvinnan upplevt. Syfte: Syftet var att belysa fysiskt våldsutsatta kvinnors upplevelser av vad som kännetecknar en god vårdrelation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, detta med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudfynden var en bekräftande dialog, en förtroende och tillitskapande relation och ett professionellt bemötande. Slutsats: Vårdpersonal bör visa respekt för de våldsutsatta kvinnorna och även vara goda lyssnare. Kroppsspråket kan visa om en person verkligen tycker det den säger. Som vårdpersonal är det därför viktigt att tänka ut vart man själv står i frågan om våldsproblemet, så att man kan lägga det åt sidan och ge sin patient den optimala vård som behövs. Varje möte med en patient ger möjlighet att lära känna denne bättre, på så vis kan individuell omvårdnad ges. / Background: About 70% of all women in the world have sometimes been the victims of violence. Research has shown that health professionals are afraid of asking about the violence. Health professionals have a responsibility when it comes to detecting and identifying violence against the women. Aim: The aim of this study was to illustrate physically battered women's experiences of what characterizes a good health care relationship. Method: The study was conducted as a general literature review, this with the help of 11 scientific articles. Result: The main findings were a confirmation dialog, a confidence and trust-building relationship and a professional approach. Conclusion: Clinicians should show respect for battered women and also be good listeners. Body language can show if a person really mean what he/she says. As health professionals, it is important to figure out where you self stands on the issue of violence, so you can put it aside and give the patient the optimal care that is needed. Every meeting with a patient creates an opportunity to get to know her better. In this way an individual care can be given.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på en akutmottagning följde riktlinjer om våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskors inställning till att rutinmässigt fråga om våld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och bemöta dessa kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvård samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: Tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning. Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter lämnades ut till sjuksköterskor (n=110) på akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: Få sjuksköterskor frågade om våld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om våld. Hälften hade någon form av utbildning inom området. Det främsta hindret från att fråga om våld var att anhörig var närvarande. Hälften uppgav att de var positiva till screening och att de trodde att kvinnor skulle anse det positivt. Vid jämförelse framkom det att annan sjukvårdspersonal i större utsträckning utförde ankomstsamtalet inom öppenvården och manliga sjuksköterskor uppgav i högre utsträckning tidsbrist som ett hinder att fråga om våld. Slutsats: Mer utbildning och lägre arbetsbelastning skulle göra att följsamheten till riktlinjerna skulle öka. / Aim: To examine the extent to which nurses in an emergency department followed the guidelines regarding abused women and what experience nurses have had to identify and treat these women. To examine whether there were differences between outpatient and inpatient care as well as differences between male and female nurses. Method: A cross-sectional study. A convenience sample was made and questionnaires were handed out to nurses (n=110) in emergency departments. The response rate was 45 %. Result: Few nurses asked about violence, most did so only in cases of suspected violence. The main factor that could inhibit nurses from asking about violence was that a relative was present. Half of the nurses said that they were in favor of screening and also that they thought that the women would be in favor of it. The comparison revealed that it was more common for other health care staff to perform the arrival call in an outpatient setting and that the male nurses more often reported that lack of time was an obstacle to ask about violence. Conclusion: More education and less workload would increase the adherence to guidelines.

År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt. En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.