Bakgrund: Tidigare forskning visar att övergrepp mot äldre i vårdsituationer sker dagligen. Övergrepp kan förekomma i olika former All vård bygger på en god vårdrelation. Detta är något som krävs speciellt i vård av äldre patienter eftersom de ofta är multisjuka och lider av någon form av demenssjukdom. Forskning visar att förhållandet mellan demens hos äldre och övergrepp är vanligt förekommande men sällan ett diagnostiserat tillstånd. Syfte: Syftet med undersökningen var att belysa faktorer som utifrån vårdarens perspektiv kan leda till övergrepp mot äldre i vårdarbetet. Metod: En litteraturstudie som bygger på sex artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med inspiration av Graneheim & Lundmans innehållsanalysmetod. Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem kategorier. Resultat: Det visade sig att några av de faktorer som ledde till övergrepp var problematik i kommunikationen som ledde till missförstånd mellan vårdtagare och vårdare, vårdarens mentala hälsa och den äldre patientens avvikande beteende. Diskussion: Utbildning av olika slag och praktisk träning kan vara ett sätt att få bukt med problemen med övergrepp genom att förbättra attityden gentemot de äldre patienterna. Uppmärksamhet bör även läggas på hur vårdpersonalen mår mentalt för att förhindra utbrändhet och negativ stress i vårdarbetet.

Med stigande ålder påverkas komplexiteten i läkemedelshanteringen. Sjuksköterskors kunskap i läkemedelshantering är viktig. Tidigare studier har beskrivit vikten av att sjuksköterskor är närvarande och att brister i läkemedelshanteringen gällande äldre patienter innebär en ökad risk för ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelshantering i kontexten äldreomsorg. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11 vårdvetenskapliga artiklar analyserats med beskrivande syntes. Resultat: Att ha kunskap och erfarenhet om läkemedelshantering till den äldre patienten visade sig vara viktigt. Brist på sjuksköterskor skapade krav på att delegera läkemedelshantering i en större grad än vad sjuksköterskorna önskade och sjuksköterskornas erfarenhet var att omvårdnadspersonalens kunskap var bristfällig. Tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskor att kunna delta i läkemedelshanteringen, orsakad av underbemanning och hög arbetsbelastning där även andra uppgifter måste prioriteras. Samarbete mellan olika professioner i vården av äldre patienter visade sig vara betydelsefull för läkemedelshantering. Slutsatser: Det påvisades en brist i att sjuksköterskorna inte själva hade möjlighet att påverka läkemedelshanteringen men ändå har ansvaret. Ökad kunskap hos sjuksköterskorna om läkemedelshantering, förbättrar förutsättningarna för att de äldre patienterna undgår läkemedelsrelaterade problem och ohälsa. Nyckelord:kunskap, teamsamverkan, vård av äldre, äldre

<p><strong>Syfte:</strong> Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.</p><p><strong>Metod:</strong> Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas. </p><p><strong>Slutsats:</strong> Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.</p>

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna. Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas.  Slutsats: Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.

Intensivvård ger möjligheter för allt äldre och sjukare patienter att överleva livshotande sjukdom. Tidigare forskning visar att mellan 40 och 70 % av alla patienter&gt; 80 år avlider inom ett år efter intensivvård. Multisjuka äldre patienter kan genom olika varianter av förhandsbeslut om vårdnivå uttrycka sina önskemål om framtida vård. Etiska dilemman kan upplevas av intensivvårdssjuksköterskor när de vårdar äldre multisjuka patienter, speciellt om de inte önskar intensivvård. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre multisjuka patienter och deras situation i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie med fyra personer i en fokusgruppintervju och två enskilda intervjuer genomfördes med totalt sex intensivvårdssjuksköterskor. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet utgörs av en huvudkategori; viljan att ge bästa möjliga vård och tre generiska kategorier; värdigt slut på livet, att vårda med patienten i fokus och viktigt att alla får en chans. Kategorierna återger intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda äldre sedan tidigare multisjuka patienter. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna vill ge patienterna bästa möjliga vård, rädda liv och känna att de ger rätt form av vård. De tyckte också att det var viktigt att alla patienter fick chansen att överleva ett kritiskt sjukdomsförlopp med hjälp av intensivvård, även om prognosen var mycket dålig. Intensivvårdssjuksköterskorna tyckte att förhandsbeslut om vilken vård och vilka livsuppehållande insatser patienten önskar i händelse av försämring skulle kunna leda till minskad etisk stress och underlätta för sjukvården att ge den bästa möjliga vården till patienten utan att orsaka vårdlidande

Bakgrund: Anhörigstöd är en av hörnstenarna i palliativ vård och det ingår att på ett strukturerat sätt stödja anhöriga. I samband med att en person avlider har de anhöriga rätt till ett efterlevandesamtal. Ett av efterlevandesamtalets syften är att fånga upp anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg, äldre anhöriga löper större risk att drabbas. Komplicerad sorg kräver vård då den typen av sorg ej är självläkande och  ökar risken för att drabbas av ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av efterlevandesamtal inom äldrevården på SÄBO. Metod: En kvalitativ intervjustudie vars resultat utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor saknar utbildning i efterlevandesamtal, detta skapar en osäkerhet och nervositet som gör att samtalen inte genomförs enligt rutin eller inte genomförs alls. Trots negativa känslor inför arbetsuppgiften är majoriteten av sjuksköterskorna överens om att det är en viktig och meningsfull arbetsuppgift. Resultatet visar även att mer utbildning och stödmaterial är önskvärt.  Diskussion: Efterlevandesamtalet bör ses som ett hälsofrämjande arbete då individer som drabbas av komplicerad sorg riskerar att bli vårdkrävande vilket har en påverkan både på individ- och samhällsnivå. Det saknas kunskap hos sjuksköterskor för att upptäcka komplicerad sorg genom efterlevandesamtal och för detta krävs utbildning redan på grundnivå i sjuksköterskans utbildning.  Slutsats: Sjuksköterskor saknar utbildning, rutiner och stödmaterial för att kunna utföra efterlevandesamtal. Avsaknaden av utbildning och kännedom om efterlevandesamtal förhindrar att sjuksköterskor identifierar anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg. Arbetet med och utbildning i efterlevandesamtal ses som gynnsamt både på individ- och samhällsnivå. / Background: To support close relatives is a part of palliative care and when a patient dies the relatives have the right to receive bereavement support. One of the main purposes of bereavement support is to identify relatives who are at risk of being affected by complicated grief, elderly relatives are at higher risk . Complicated grief needs to be treated due to it being a cause of illness.  Aim: The aim of this study was to explore nurses experiences of bereavement support within the care for elderly at nursing homes. Method: A qualitative interview study with eight semi-structured interviews which have been analysed with qualitative content analysis. Findings: The findings show that nurses lack education when it comes to bereavement support and this is the cause of insecurity and nervousness which can lead to the task not being completed. Despite the negative feelings towards the task the nurses felt like it was important and had a significant meaning. The findings also show that nurses want more education and support material.  Discussion: Bereavement support should be considered a part of health promoting work because individuals who are at risk of becoming demanding of care will  be identified. This is beneficial on both an individual as well as a societal level. There’s a lack of education among nurses which may be the cause of complicated grief not being detected. Because of this nurses should get education and knowledge of bereavement support at early onset in their education.  Conclusion: Nurses lack education, routines and support materials which enables bereavement support. The lack of education and knowledge about the purpose of bereavement support prevents nurses from identifying those relatives who are at risk of being affected by complicated grief. To educate nurses in and for nurses to work with bereavement support is considered to be favourable on both an individual and a societal level.

Det framkommer i tidigare forskning att en tredjedel av alla arbetsrelaterade sjukdomar i Sverige inom vårdsektorn under året 2004 hade att göra med organisatoriska eller sociala faktorer såsom arbetsbelastning. Statistiken toppades av sjuksköterskor som kände av diffusa arbetskrav men som också drabbats av som traumatiska upplevelser som inbegriper hot och som skapade rädsla. Miljön för sjuksköterskor kan vara stressig och moraliskt påfrestande och kan leda till utmattningssyndrom såväl som sjukskrivning. Omvårdnadshandledning är ett forum till för omvårdnadspersonal, däribland sjuksköterskor inom vård av äldre, och dess syfte är avhjälpa effekterna av stress. Oavsett inriktning i yrkeslivet som sjuksköterska kan omvårdnadshandledning vara ett verktyg för stresshantering med vinster för patienten såväl som arbetsmiljön men också sjuksköterskan själv.

Bakgrund: Den äldre befolkningen i Sverige förväntas öka. Många äldre är i behov av kommunens vård- och omsorg som exempelvis äldreboenden. Undersköterska är det vanligaste yrket i Sverige och många av dessa arbetar inom äldreomsorgen. På äldreboenden är det sjuksköterskan som är ansvarig för omvårdnaden men det är undersköterskan som är den som arbetar närmast den, oftast multisjuka, äldre personen. Motiv: Området kring undersköterskors erfarenheter att arbeta på äldreboende är inte vida beforskat trots att de utgör en majoritet av de yrkesverksamma inom äldreomsorgen, därför är det intressant att få en djupare förståelse för undersköterskornas arbete på äldreboende.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva undersköterskors erfarenheter av arbetet på ett äldreboende. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor (n=9) från fyra äldreboenden genomfördes. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorier som framkom i analysen var god omvårdnad, undersköterskans kompetens samt samarbete.  Konklusion: Undersköterskorna arbetar personcentrerat på äldreboendena och de försöker skapa en meningsfull vardag med aktiviteter. Arbetet underlättas vid gott samarbete mellan kollegor och sjuksköterskor. Svårigheter att arbeta på ett äldreboende som undersköterska kan vara kommunikationssvårigheter med kollegor och personalbrist. Studien visar hur viktigt undersköterskornas arbete på äldreboenden är för den äldre personen, men att de behöver mer resurser i form av personal, tid och i vissa fall språkkunskaper.

Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister. Registret vänder sig till äldre personer över 65 år som har någon form av kontakt med vård och omsorg som särskilt boende, korttidsboende, hemsjukvård, primärvård och/eller sjukhusvård insatser. Senior alert är ett register i vårdprevention som förebygger trycksår, undernäring, fall, munhälsa, och blåsdysfunktion. Det handlar om att göra riskbedömningar, definiera orsaker, planera åtgärder och uppföljningar. Registret hjälper vårdpersonalen att uppfylla arbetet i förebyggande vård.Syfte: Syftet var att beskriva hur Senior alert fungerar i vården av äldre på särskilt boende. Metod: Intervju med fem sjuksköterskor på särskilt boende, Graneheim &amp; Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Senior alert är ett bra arbetsverktyg ger översikt och struktur och en bättre omvårdnad av äldre. Sjuksköterskor upplever att arbetet med Senior alert är tidskrävande och det finns brister i arbetssätt och rutiner i kommunen. Senior alert kan förbättras. Slutsats: Senior alert är ett bra system när det finns rutiner och möjlighet att arbeta med det. Sjuksköterskor upplever däremot att Senior alert inte fungerar i vården av äldre på särskilt boende i den valda kommunen. Det saknas utbildning och tydliga mål med hur Senior alert ska fungerar i kommunen och det bör skapas förutsättningar.

Värdighet var ett centralt temai vård av äldre. Självbild, autonomi och integritet var några viktiga teman och värderas högt i relation till uppfattning av värdighet hos svenska äldre personer. Samtidigt fanns det studier som indikerade att när invandrarpatienter betraktades i vårdsituationen bedömdes ofta deras individuella skillnader inom ramen för deras speciella kultur. Är tolkning av begreppet värdighet detsamma i andra kulturer som den svenska? Kultur hade inte varit ett särskilt utforskat ämne inom svenska vården. Det kan vara avintresse för vården att ha kunskap om och förståelse för patienters olika värderingar och perspektiv i en alltmer globaliserad värld. Syftet var att belysa kulturs betydelse för uppfattning av begreppet värdighet för äldre personer. Metoden var en allmän litteraturstudie som byggde på 18 vetenskapliga artiklar om äldres värdighet från olika världsdelar. Resultatet från europeiska studier stämde väl överens med de svenska, där informanterna lyfte fram identitet, autonomi, oberoende, och integritet somde viktigaste faktorerna för värdighet. Dessa faktorer var också centrala teman enligt informanterna i de asiatiska studierna, dock med mer betoning på respekt från omgivningen och familjen och sociala relations betydelse för ens värdighet. Tankar om döden och acceptans inför smärtan och döden var annat återkommande tema hos de äldre från asiatiska länder. De flesta studier från USA hade jämfört tolkning om värdighet mellan grupper av personer med olika kulturella bakgrunder och fann att människor från olika bakgrunder hade i stort sätt samsyn på värdighet, men de kunde ha olika seder och vanor och därmed handlade olika i konkreta situationer. Slutsatser som drogs från resultatet var att samhälles kultur tjänade som förmedlare och upprättare av samhälletsvärderingar till individen. Kultur hade viss betydelse för människans uppfattning av begreppet värdighet och dess innebörd, vilket var viktigt för vårdpersonal att känna till för att utföra värdighetsbevarande vård för äldre personer med olika kulturella bakgrunder. / Dignity was an essential theme within geriatrics care. Self-image, autonomy and integrity were the underlying elements that the Swedish elderly value highly. In the meantime there were studies that indicated elderly people with immigrant background were often judged by the Swedish health care providers according to their cultural origins rather than their personal attributes. Did the term of dignity mean the same thing in other countries as in Sweden? Culture as a theme had not been particularly explored in the Swedish health care context. It would be interesting for the health care workers to have more knowledge and deeper understanding for patients´ different perspectives and values in an increasingly globalized world. The aim was to explore the cultural significance on the perception of the concept of dignity for the elderly. Method was a general literature review based on 18 research articles from different countries. The results from the European countries were similar to that from the Swedish ones. The participants valued highly independence, identity and integrity and considered these values as the most relevant for dignity. Even the participants from Asian studies shared these points of view, yet with more emphasis on the importance of family and respect from others. Social relationship mattered for dignity. Another topic from the Asian studies were the elderly´s accepting attitude towards pain, suffering and death. Studies from the United States were often based on comparisons on interpretation of concept dignity between groups with different cultural backgrounds. The results indicated that most people shared the same opinion upon the question but people had different customs and habits but could behave in different ways under a certain situation. Conclusions to be drawn from the results were the culture was a society´s agent for promoting its values to its people. Culture mattered for the understanding of the concept dignity. This knowledge could be useful for the health care workers engaged in conserving dignity for the elderly.