Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Bakgrund: Att vara närstående till en döende person som får palliativ vård i hemmet innebär stora påfrestningar som påverkar dem psykiskt och somatiskt. Sjuksköterskor som tar hand om palliativa patienter utgår från de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, samarbete, kommunikation och relation, samt stöd till närstående. Närstående till äldre personer som får palliativ vård i hemmet blir ofta delaktiga i omvårdnaden, ibland ofrivilligt, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse för att kunna identifiera vilka behov eller resurser som finns i takt med ökat palliativ vårdbehov i hemmet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en äldre person som får palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL, och 14 kvalitativa artiklar användes till resultatet efter urval- och granskningsprocessen. Resultat: Många närstående inte ville lämna den äldre personen ensam och åsidosatte sina egna behov. De upplevde en plikt mot den äldre personen att delta i den palliativa omvårdnaden och saknade tillräcklig kunskap. Brist på stöd och information gav negativa upplevelser. Att bli sedd av vårdpersonal var betydelsefullt. Diskussion: Att leva med en döende person påverkade närståendes psykiska hälsa genom upplevelser av bland annat oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskan kan ge stöd genom information och utbildning. Slutsats: Genom att se närstående som en person med egna behov av stöd och hjälp samt arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan minska ansvarsbördan och främja hälsan och välbefinnande hos närstående. / <p>2023-11-03</p>

Abstrakt Bakgrund: 2010 avled omkring 72 000 människor med behov av palliativ vård i Sverige. Sedan ÄDEL-reformens genomförande har andelen svårt sjuka som vårdas och dör i hemmet ökat. Den avancerade medicinska hjälpen i hemmet har förbättrats, men anhöriga spelar fortfarande en viktig roll för genomförandet av palliativ vård i hemmet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera anhörigas upplevelser vid vård av en närstående i hemmet i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sju artiklar med kvalitativ design och en artikel med mixed design valdes ut genom sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av anhörigvårdarna var kvinnor. Resultatet visade i hög grad på att anhörigvårdare upplevde vårdandet av sin närstående svårt och påfrestande. Problem som nämns i resultatet är bland annat trötthet, oro och ångest, frustration, ilska och rädsla. Positiva aspekter framkom också och däribland uppgavs tillfredsställelse, stolthet och en känsla av att ha gjort det rätta. Konklusion: Anhörigvårdarna ses som en förutsättning för palliativ vård i hemmet. Bättre stöd och mer information från sjuksköterskan och övrig personal i teamet till anhöriga som vårdar en familjemedlem i hemmet i livets slutskede kan leda till ökad trygghet och delaktighet hos anhörigvårdarna. Forskningsmässigt är ämnet väl studerat, men kunskapen skulle behöva spridas till yrkesverksamma inom sjukvården.

Bakgrund: Nuförtiden har det blivit mer vanligt att patienter som lider av obotliga sjukdomar vill vårdas och dö i hemmet vid palliativt skede. Trots insatser från hälso- och sjukvården spelar närstående ofta en avgörande roll i vården. Närstående tar ofta på sig rollen som vårdare för att uppfylla den sjukes önskan. Att engagera sig i vårdandet av en anhörig lägger ett stort ansvar på närstående vilken kan påverka de närståendes fysiska och psykiska hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda sin anhöriga i hemmet vid palliativt skede. Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt som grundade på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Vid sökning användes tre databaser; CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Friberg (2017). Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio subkategorier. De första huvudkategorierna var positiv upplevelse av att vårda anhöriga med tre subkategorier; förbättrade relationer, att känna sig delaktighet i sin vårdande roll och att uppfylla önskan. De andra huvudkategorierna var negativ upplevelse av att vårda anhöriga med subkategorier; vårdbördan och ansvar, isolering och ensamhet, att vara osäker och rädslan och ångest. De tredje huvudkategorierna var närståendes upplevelse av hälso – och sjukvården med två subkategorier; otillfredsställelse - och tillfredsställelse med hälso-och sjukvård. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Meleis transitionsteori, områdets utgångspunkt som beskrivs i litteraturöversiktens bakgrund och annan forskning. Utgångspunkten tas framförallt ifrån Meleis transitionsteori som var relaterad till närståendes upplevelse av rollövergångar. / Background: Nowadays, it has become more common for patients suffering from incurable diseases to be cared for and die at home at palliative stages. Despite efforts from the health and medical care, next-of-kin often play a crucial role in the care. Next-of-kin often take on the role of carer to fulfil the sick person's desire. Engaging in caring for a family member adds great responsibility to the next-of-kin which can affect their physical and mental health. Aim: The purpose was to describe the next-of-kin experiences of caring for their relatives in the home at the palliative stage. Method: The method of the study was a literature review based on ten scientific qualitative articles. When searching, three databases were used; CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. The articles were quality-reviewed and analysed according to Friberg (2017). Results: The result showed three main categories and nine subcategories. The first major categories were positive experiences of caring for relatives with three subcategories; improved relationships, feeling involved in their caring role and fulfilling desire. The other main categories were negative experiences of caring relatives with subcategories; care burden and responsibility, isolation and loneliness, being insecure and fear and anxiety. The third main categories were next-of-kin experiences of health professionals with two subcategories; satisfaction and dissatisfaction. Discussion: The result is discussed based on Melei's transition theory, the background of the literature review and other research. The starting point is mainly taken from Melei's transition theory, which was related to the next-of-kin experience of role transfers.

No description available.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finns risk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier; professionella stödet och det informella stödet. Resultatet beskriver behovet av stödjande insatser i form av psykosocialt stöd den hjärtsviktssjuke erfar i hemmet. Då den professionella vården gjorde en helhetsbedömning av den hjärtsviktssjuke uppmärksammades psykosociala behov hos den sjuke. Genom att stärka den inneboende förmågan med stödjande insatser kunde den sjuke hantera de psykiska symtom som hjärtsvikt medförde. För det professionella stödet var delaktighet av största vikt, delaktighet ökade känslan av att bemästra sjukdomssituationen och stärkte värdigheten hos den sjuke. Litterturstudien riktar sig främst till distriktsköterskor i kommunal hemsjukvård och är överförbar på personer med andra palliativa sjukdomar. Vidare forskning för att få en helhetsbild av den hjärtsviktssjukes vård i hemmet skulle vara att undersöka hur atienternas copingförmåga påverkar deras psykosociala välbefinnande. / Heart failure is one of the most common diseases and a major cause of hospitalization in Sweden. Professional health care provided at home might decrease the number of days of hospitalization for the heart failure patient. If not the heart failure patient´s need for support takes into consideration, there is a risk that professional caregivers in the home do not pay attention to the patient`s need of psychosocial support. The purpose of this study was to describe the heart failure patient's need for psychosocial support while being cared for in the home. A systematic literature review was chosen, 19 articles where selected and analyzed by qualitative content analysis. Two main categories revealed: professional support and informal support. Results of the study describe the supportive services in the form of psychosocial support on heart failure patient experience in the home. The professional care made a holistic assessment of the patient and they noticed psycho-social needs. By enhancing the inherent ability with supportive services, the patient could cope with the mental symptoms of heart failure. For the professional support the involvement of the supporting effort was of paramount importance. If the heart failure patient felt participating in the care, the patients feeling of mastering the disease situation and strengthening of the dignity increased. The literature study caters mainly to district nurses in municipal home care and is transferable to persons with other palliative diseases. Further research is needed to gain an overall picture of the heart failure patient's home care would be to examine how patients' coping, affect their psychosocial well-being.

Vid vård i livets slutskede har sjuksköterskan en mycket viktig roll som omvårdnadsansvarig för patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede i hemmet. Tillvägagångssättet som har använts i detta arbete är en litteraturstudie med inifrånperspektivmed fokus på människor och i detta fall sjuksköterskors upplevelse. Litteraturstudien bestod av tio kvalitativa studier och har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att kommuniceramed kollegor är svårt men samarbete är viktigt; Att ha patientens hem som arbetsplats är problematiskt; Att göra fel vid ensamt arbete skapar rädslor; Att känna behov av struktur och organisering vid ett tidspressat arbete;Vikten av god kunskap och erfarenhet vid palliativ vård i hemmet; Att bemöta och bilda en relation till patient och anhöriga. I resultatet framkom det att sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i hemmet uppskattar en god kommunikation mellan kollegorna då det är mycket ensamarbete och sjuksköterskorna var oroliga för att göra misstag. Det visade sig även att struktur och organisering i arbetet blev ännu viktigare när det var ett högt tempo. Sjuksköterskors kunskap, erfarenhet och ett gott bemötande av patienten samt dess anhöriga var en förutsättning för god vård.

Bakgrund: Palliativ vård är inriktat mot att öka livskvaliteten för patienter som har en obotlig sjukdom. Vårdformen förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre. Allt fler vill dessutom vårdas i hemmet, bland annat på grund av att det innebär att få vara nära närstående. När sjuksköterskan kommer in i patientens hem är det viktigt att kunskap finns om hur hemmet påverkar patienten, och att bevara patientens integritet. En vårdrelation skapas vid mötet mellan sjuksköterska och patient eller närstående. Brister i vårdrelationen kan få patienten att förlora förtroende för vården. Genom att belysa sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård vill författarna få förståelse och kunskap inom skapandet av vårdrelationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i ett tema: att möta patienten och de närstående. Temat bygger på tre subteman: att komma in i patientens hem, att möta patienten och att möta de närstående. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades den emotionella påverkan sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter och närstående. Det diskuterades även kring de stöd sjuksköterskor använder sig av för att skapa en vårdrelation. Resultatdiskussionen diskuterades mot tidigare forskning samt mot Watsons teori om mänsklig omsorg. / Background: Palliative care is focused on improving the quality of life for patients with an incurable disease. This form of care is expected to increase as the population is getting older. Also, more and more people want to be cared for in their home, partly because it means being able to be close to relatives. When the nurse enters the patient’s home, it is important that he or she has knowledge of how the home affects the patient, and to preserve the patient’s integrity. A caring relationship is created at the meeting between nurse and patient or relatives. Deficiencies in the caring relationship can cause the patient to lose confidence in health care. By illustrating nurses’ experience of the caring relationship within palliative care in the home, the authors aim to gain understanding and increase knowledge in the creation of the caring relationship. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of the caring relationship within palliative care in the home. Method: A literature review based on ten qualitative articles in health care sciences. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: This literature review resulted in one theme: to meet the patient and their relatives. The theme is based on three subthemes: to enter the patient’s home, to meet the patient and to meet the relatives. Discussion: In the method discussion the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the result discussion the emotional impact the nurses experienced in the meeting with patients and relatives was discussed. Nurses’ support in creating a caring relationship was also discussed. The result discussion was discussed against previous research and Watson’s theory of human care.

Bakgrund: Målet inom palliativ vård är att lindra lidande, främja livskvaliteten samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Allt fler patienter vill vårdas i hemmet, vilket möjliggör att patienten bibehåller känslan av trygghet. Att vårda patienter i livets slutskede är en svår men viktig uppgift för sjuksköterskan. Författarna vill därför skapa en djupare förståelse av faktorer som utgör en betydelsefull del i sjuksköterskans arbete i palliativ vård i hemmet.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i patientens hem. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och Pubmed. Analysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Ur analysen framträdde tre huvudteman och två underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: vårdrelationens betydelse, utmaningar i vårdandet och samarbetet mellan olika vårdprofessioner. Vidare presenteras två underteman: svårigheter att etablera en god vårdrelation och områden som påverkar samarbetet.  Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen presenteras tre teman: medveten närvaro, känslomässiga upplevelser och bristande samarbete och stöd. Författarna diskuterade dessa teman utifrån egna reflektioner, tidigare forskning, litteraturöversiktens bakgrund och Watsons omvårdnadsteori. / Background: The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote quality of life and to take into account the individual’s physical, mental, social and existential needs in event of incurable illness. An increasing number of patients want to be cared for in their home, which allows them to maintain the feeling of security. Caring for patients at the end of life is a difficult, but important task for a nurse. The authors therefore want to create a deeper understanding of the factors that play an important part in the nurse’s work in palliative care in the home.  Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in the patient’s home.  Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. Databases used were CINAHL Complete, Medline and Pubmed. The analysis was done according to Friberg’s analytical model. Three main themes and two sub-themes emerged from the analysis. Results: The results are presented in three main themes: the importance of the nursing relationship, challenges in nursing care and the collaboration between different healthcare professions. Furthermore, two sub-themes are presented: difficulties in establishing a good care relationship and areas that affect collaboration.  Discussion: In the method discussion, the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the results discussion, three themes are presented: conscious presence, emotional experiences and lack of cooperation and support. The authors discuss these themes based on their own reflections, previous research, the background of the literature review and Watson’s nursing theory.

Bakgrund: Palliativ vård är utvecklad för att förebygga samt lindra lidande och främja en god livskvalitet samt död i livets slut både för patient och närstående. Det är vanligt att närstående agerar som kontaktperson med vården. Detta är en viktig faktor för att den palliativa vården skall kunna fungera i hemmet. För att vården ska bli så personcentrarad som möjligt är det viktigt som vårdpersonal att se till inte bara patientens men även de närståendes olika behov.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård vid livets slutskede i hemmet.Metod: Denna studie var en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är publicerade mellan 2010–2021 och är sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat gav sex teman som svarar på litteraturstudiens syfte.Resultat: De teman som ligger till underlag för resultatet är Tillit och trygghet, Relation till vårdpersonalen, Tillfredsställelse, Information och kommunikation, Bristande samordning och stress och Okunskap och osäkerhet. Den palliativa vården i hemmet upplevdes både positivt och negativt av de närstående. Det upplevdes brister vid information och kommunikation till de närstående. En god relation till vårdpersonalen ökar tryggheten för de närstående.Slutsats: Upplevelsen av den palliativa vården varierar hos de närstående och det är därför viktigt att informera samt inkludera de närstående så mycket som möjligt i den palliativa vården för en ökad livskvalitet. / Background: Palliative care is developed to prevent and alleviate suffering and promote a good quality of life and death at the end of life for both patient and relatives. The relatives, which often acts as a contact person with the care system, are also an essential factor in palliative care being able to function in the home. Therefore, for the care to be as person-centered as possible, it is vital to ensure the patient’s and relatives’ different needs.Aim: The aim is to describe relatives' experiences of palliative care at the end of life in the home.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles. Included articles are published between 2010-2021 searched in the CINAHL and PubMed databases. Similarities and differences in the articles yielded six themes that respond to the purpose of this literature study.Results: The themes that form the basis for the result are Trust and security, Relationship with healthcare professionals, Satisfaction, Information and communication, Lack of coordination and stress and Ignorance and uncertainty. Palliative care in the home was experienced both positively and negatively by the relatives. Experiences of shortcomings in information and communication towards the relatives, and a good relationship with the healthcare professionals increase the security for the relatives.Conclusion: Palliative care experience varies amongst the relatives, and it is therefore essential to inform and include the relatives as much as possible in the palliative care for an extended quality of life.