Spelling suggestions: "subject:"vård."" "subject:"hård.""
351 |
Faktorer som bidrar till att psykiskt sjuka får en sämre somatisk vård : En litteraturstudieHallberg, Karin, Gunnarsson, Erica January 2011 (has links)
Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning belysa och lyfta fram faktorer som leder till att psykiskt sjuka får en sämre somatisk vård samt att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 15 vetenskapliga artiklar från 10 länder, publicerade mellan år 2003 - 2009. Huvudresultat: Det framkom att flera faktorer bidrar till att psykiskt sjuka har en sämre överlevnad i somatiska sjukdomar. Det var svårt att upptäcka dessa patienter i primärvården och sjuksköterskor hade inte tillräcklig erfarenhet eller kunskap om att ta hand om dessa patienter. Patienter med psykisk sjukdom fick inte samma vård som de som inte lider av psykisk sjukdom; exempelvis skiljde sig medicinering mot riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni mellan de olika grupperna. Psykiskt sjuka har i högre utsträckning livsstilsriskfaktorer som bidrar till sämre hälsa, exempelvis rökning, övervikt och diabetes. Patienternas egen medicinering med antipsykotika kan även bidra till en ökad dödlighet. Slutsats: Det behövs mer kunskap bland vårdpersonal för att upptäcka och vårda dessa patienter på bästa sätt och det behövs även bättre rutiner för uppföljning av somatiska symtom hos psykiskt sjuka patienter.
|
352 |
Sjuksköterskans upplevelser i samband med vårdandet av patienter i palliativt skede : En systematisk litteraturstudieBeermann, Maria, Götesson, Helena January 2010 (has links)
Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM – känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i vårdandet av palliativa patienter. Systematiska sökningar gjordes i tre databaser, Cinahl, Pubmed och Elin. Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar och redovisas utifrån de tre KASAM-komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Sjuksköterskan upplevde emotionell belastning i mötet med palliativa patienter. Upplevelserna, som kunde vara underlättande eller hindrande för omvårdnaden delades in i kategorierna personlig inställning, yrkeserfarenhet, kunskap, samtal, vårdrelation, religion, tid, utvecklande arbete, syn på döden och meningsfull fritid. För att hjälpa sjuksköterskan att hantera svåra upplevelser framkom reflektion, stöd från kollegor och arbetsgivare samt kunskap inom området som viktigt.
|
353 |
Faktorer som påverkar vårdandet av patienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården : En litteraturstudieEkberg, Lina, Olofzon-Roos, Marica January 2010 (has links)
Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.
|
354 |
ATT VÅRDA PSYKISKT SJUKA PÅ EN SOMATISK VÅRDAVDELNING : Sjuksköterskors upplevelser och tankarAndersson, Rebecca, Farnestam, Petra January 2009 (has links)
No description available.
|
355 |
Pestsmittad : upplevelser av att vara MRSA- bärareLöfgren, Hanne-Maj, Olsson, Veronica January 2009 (has links)
Bakgrund: Meticillin resistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem i Sverige, bakterien som tidigare spreds i sjukhusmiljö sprids numera även ute i samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva och vårdas med MRSA. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Bärarna upplevde kontakten med vården olika, vissa var nöjda med informationen de fick medan andra var missnöjda. Isoleringsvården som tillämpades, upplevdes av bärarna både som positivt samt negativt. I vardagslivet såg bärarna begränsningar, de isolerade sig socialt för att skydda andra, vissa bärare fortsatte leva sina liv som de gjort förut. En del av bärarna berättade att det kändes som att vara pestsmittad. Diskussion: Kunskapen och informationen från vårdpersonalen bör förbättras för att kunna tillgodose bärarnas behov både angående bakterien samt sociala åtgärder då de smittats. De bör även arbeta så att de hygieniska föreskrifterna efterföljs, för att undvika att agera smittspridare och orsaka onödigt lidande hos bärarna. Isoleringsförhållandena bör förändras till en mer skälig tid för bärarna, då det är vanligt förekommande att de under denna tid utvecklar en depression.
|
356 |
Omvårdnadsarbete nära döden : negativa upplevelser och hanteringsstrategier ur ett sjuksköterskeperspektivEklund, Linda, Svelander, Maria January 2011 (has links)
Introduktion: Sjuksköterskor anses vara den yrkeskategori som genom frekvent omvårdnad ofta skapar en personlig relation till sina patienter. Ökade krav och ett holistiskt synsätt inom vården medför att denna relation blivit viktigare. Med bristande strategier för att hantera denna nära relation kan risken för utbrändhet öka. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa upplevelser av negativa aspekter vid omvårdnadsarbete nära döden, samt att uppmärksamma hur sjuksköterskor hanterar omvårdnadsarbetet nära döden. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tolv vetenskapligt kvalitativa artiklar granskades och analyserades textnära genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För sjuksköterskor innebar omvårdnadsarbete nära döden både negativa emotionella upplevelser samt negativt upplevda situationer såsom brist på stöd och tidsbrist. Genom användandet av olika hanteringsstrategier; beteendemässiga samt hantering genom bekräftelse, underlättades detta omvårdnadsarbete. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde kommunikationshinder och oklar ansvarsfördelning, vilket skulle kunna undvikas med tydligare direktiv. Viljan att göra sitt bästa kunde medföra orimliga krav samt emotionell påfrestning och sjuksköterskor såg relationen med patienten som värdefull men samtidigt svår. Stöd genom kollegor ansågs underlätta arbetet men kunde p.g.a. tidsbrist vara något som prioriterades mindre, vilket kunde leda till minskat välbefinnande. Slutsats: Omvårdnadsarbete nära döden var påfrestande för sjuksköterskor och trots egna hanteringsstrategier ansågs detta arbete kräva mer stöd och resurser från organisationen.
|
357 |
Självständigt liv efter placering : Hur upplever ungdomar som varit placerade en eller flera gånger under uppväxten sin väg till att bli vuxna och klara sig självaÅnöstam, Elin L. January 2012 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna. De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer. Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga.
|
358 |
Närståendes upplevelser av stöd i den sena palliativa fasenKarlsson, Sofia, Hanisch, Malin January 2012 (has links)
Family members need a great deal of support during palliative care. It is vital for the family that nursing contacts are accessible all day and night. The nurse can support the family members by sharing a professional knowledge and adapt the information to the recipient, by being present and also encourage them by not only focus on death. The support should be adapted to each individual and also have the possibility to be adjusted in each case. The aim of the study was to illustrate family members experiences of support in a late stage of palliative care. A literature review was used to analyze articles related to the purpose of this study. The results showed that availability, information and emotional support are important elements in family members experiences of support in palliative care. It was important that the nurse took the initiative to give information about palliative care. An adequate information made family members experience participation and contingency to manage the situation. Family members also expressed the importance of confirmation in their situation by the nurse. Findings indicate that family members need a well paving information in the early stages in palliative care. This is a prerequisit for family members to feel a satisfactory participation and confidence in their experience of an adequate support regardless cultural differences.
|
359 |
Patientens upplevelse av delaktighet i postoperativ vård / The Patient´s Experience of Participation in Post-operative CareLubrán, Pontus, Petersson, Åsa January 2011 (has links)
Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden. Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien. Materialet bygger på tolv intervjuer med patienter och analyserades utifrån Giorgis analysmetod. Resultat. Interaktion och samverkan mellan patienten och vårdpersonal är den generella strukturen av patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård. Den generella strukturen blev resultatet av de två teman, förhållningssätt och förutsättningar, dataanalysen gav. Dessa teman framkom av åtta subteman; kommunikation, information, förmåga, förväntningar, medbestämmande, bemötande, lyhördhet samt stöd. Patienterna var så delaktiga de önskade och uppvisade ett stort självförtroende till att vara självbestämmande i sin egenvård. Humorns betydelse var ett oväntat fynd i materialet samt att patienterna hade svårt att skilja vårdpersonalens olika professioner åt. Konklusion. Interaktion och samverkan mellan patienten och vårdpersonal är väsentlig för att patienten ska uppleva delaktighet, samt att tydliggöra sjuksköterskans betydelse för preoperativ information.
|
360 |
Den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede : En litteraturöversiktÖhlén, Jenny, Sandstöm, Jessica January 2012 (has links)
Bakgrund Palliativ vård har fokus på symtomkontroll och livskvalité, döden varken påskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjälper igenom svår sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede ställs saker på sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förändras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där kvantitativ och kvalitativ forskning användes. Resultat För att klara av svår sjukdom krävs oftast olika strategier. God symtomlindring kan ge stunder av välbefinnande och trygghet, medan progress i sjukdomen kan ge illabefinnande och begränsningar. Relationer förändras, frågor och förberedelser inför framtiden väcks. Behålla den personliga integriteten är viktigt den sjuke vill bli bemött med respekt. Sjuksköterskor med speciella kunskaper höjer nivån på behandlingar och tillgängligheten till vården. Tillsammans med tryggheten från familjen och hemsjukvårdsteamet ges den svårt sjuke bästa förutsättningen för livskvalité. Diskussion Relationer mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga skapar god omvårdnad. Hemsjukvården är under stark utveckling, en svaghet kan vara att inte hela omvårdnaden är under samma organisation. Slutsats Vidare forskning behövs för att ge möjlighet till utbildning och utveckling av den palliativa vården. Det vore också intressant att i framtiden se studier kring fler sjuksköterskor och vad undersköteskor kan tillföra i hemsjukvårdsteamen.
|
Page generated in 0.0234 seconds