Bakgrund: Till följd av krig, orolighet och förtryck befinner sig miljontals människor på   flykt världen över och med hänsyn till detta kommer de flesta hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet sjuksköterskor möta dessa sårbara och utsatta patienter. Det rapporteras att flyktingar har komplexa hälsobehov, där det innefattar psykiska respektive somatiska hälsoproblem, som uppkommit till följd av svåra omständigheter innan, under och efter flykten. Den kulturella tillhörigheten kan influera synen på hur hälsa, ohälsa och sjukdom uppfattas vilket medför vikten av att som sjuksköterska ha kunskap om, anpassa och   tillgodose omvårdnadsbehoven utifrån individens unika kulturella sammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. Metod: Studien genomfördes enligt Fribergs metod och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysering av insamlad data framställde resultatets kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet över litteraturöversikten presenterades utifrån fyra huvudkategorier: Kommunikationshinder, Organisationens inflytande, Kulturella utmaningar, Vårdrelationens betydelse. Huvudkategorier presenteras med tillhörande subkategorier: Hälso-och sjukvårdssystem, Etiska ställningstaganden, Behov av kunskap, Det vårdande mötet, Emotionell påverkan och Ett givande arbete. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt  kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Resultatdiskussionens fynd   diskuteras utifrån Madeleine Leningers teori om transkulturell omvårdnad, vetenskaplig litteratur, studiens bakgrund och författarnas egna  reflektioner. / Background: As a result of war, anxiety and oppression, millions of human´s are fleeing the world. Due to this, most health professionals, especially nurses, will face these vulnerable and exposed patients. It´s reported that refugees have complex health needs, which   includes mental and somatic health problems, which have arisen as a result of difficult circumstances, before, during and after the escape. The cultural affiliation can influence the perception of how health, ill-health and illness is perceived, which implies the importance of as a nurse having knowledge of adapting and catering for the patients’ needs based on the individual´s unique cultural context. Aim: The aim of this study was to explore nurse´s experiences of caring for refugees. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, with the basis of eleven qualitative scientific articles that were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Analyses of collected data produced the results categories and subcategories. Results: The result of the literature review was presented on the basis of four main categories: Communication barriers, The organisation´s influence, Cultural challenges and The   importance of caring relationships. Main categories are presented with associated subcategories: Healthcare systems, Ethical standpoints, Need of knowledge, The caring meeting, Emotional influence and A rewarding work. Discussion: The Method discussion is discussed on the basis of strengths, weaknesses, implemented approach and quality review of results articles. The findings of the discussion are discussed on the basis of Madeleine Leninger's theory of transcultural nursing, scientific literature, the background of the study and the authors own reflections.

<p> </p><p>Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom att de anhöriga upplevde många känslor under sjukdomsförloppet, som till exempel oro inför framtiden och en stor sorg över sjukdomsbeskedet. Många unga anhörigas situationer upplevdes som särskilt svåra då de fortfarande var beroende av sina föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska är det av stor vikt att se till både den sjukes och de anhörigas situation för att i god tid kunna ge familjen det stöd och den information som de kan behöva för att orka fortsätta leva som en familj tills sjukdomens slutstadie.</p><p> </p> / <p>Background: In Sweden there are about 160 000 people who are suffering from some form of dementia and of those suffering around 60% of them has Alzheimer's disease. Approximately half a million Swedes are expected to be relatives of someone affected by Alzheimer's disease. Alzheimer's is sometimes called the relatives' disease, because it is a life-changing situation both for the victim and the family. Purpose: To describe relatives' experiences of caring for people with Alzheimer's disease. Method: The study was carried out as a general literature study. Results: The results showed that many emotions were felt by the relatives during the course of the disease, such as concern for the future and a great sadness at the diagnosis. Many young families’ situations perceived as especially difficult when they were still in need of their parents. Conclusion: As a nurse it is vital to see both the patients and the relatives’ situation in good time to give the family the support and information they might need to be able to continue to live as a family until the terminal stage.</p>

The number of elderly in society is increasing and therefore the number of people with dementia. They continue to live in their homes longer, which also increases the responsibility of district nurses. The purpose of this study was to describe the experiences of district nurses to care for and have responsibility for the care of people with dementia in home care. The method chosen was a qualitative interview study. The method chosen was a qualitative interview study and content analysis was used for data processing. The results revealed five categories: Collaboration with other professionals and relatives, to have the possibility to develope in the professional role, a time-consuming work, inadequacy and anxiety and to provide security for the person with dementia. / Antalet äldre i samhället ökar och därmed antalet personer med demenssjukdom. De bor kvar i sina hem längre, då ökar även ansvaret på distriktssköterskorna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att vårda och ha vårdansvaret för personer med demenssjukdom i hemsjukvård. Metoden som valdes var kvalitativ intervju studie och innehållsanalys användes vid databearbetning. I resultatet framkom fem kategorier: Samarbete med andra yrkesgrupper och anhöriga, att kunna utvecklas i yrket, ett tidskrävande arbete, otillräcklighet och oro och att skapa trygghet för personen med demenssjukdom.

Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjärnan. Den medför också betydande påfrestningar hos anhöriga. Varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt äldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast är det en make eller maka som blir vårdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. En innehållsanalys utfördes på sex vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom; Livet är inte som det en gång var, Den tunga bördan och Tro, hopp och kärlek. I resultatet framkom det att makarna upplevde att livet hade förändrats då deras anhörige hade drabbats av demenssjukdom. De hade inte längre någon självständighet och hemmet var inte som det en gång var. Makarna kände stor sorg och saknad över den som deras anhörige en gång var. Att vara vårdare var påfrestande och de upplevde att andra inte såg det arbete de utförde, men trots det tyckte de inte synd om sig själva.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom att de anhöriga upplevde många känslor under sjukdomsförloppet, som till exempel oro inför framtiden och en stor sorg över sjukdomsbeskedet. Många unga anhörigas situationer upplevdes som särskilt svåra då de fortfarande var beroende av sina föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska är det av stor vikt att se till både den sjukes och de anhörigas situation för att i god tid kunna ge familjen det stöd och den information som de kan behöva för att orka fortsätta leva som en familj tills sjukdomens slutstadie. / Background: In Sweden there are about 160 000 people who are suffering from some form of dementia and of those suffering around 60% of them has Alzheimer's disease. Approximately half a million Swedes are expected to be relatives of someone affected by Alzheimer's disease. Alzheimer's is sometimes called the relatives' disease, because it is a life-changing situation both for the victim and the family. Purpose: To describe relatives' experiences of caring for people with Alzheimer's disease. Method: The study was carried out as a general literature study. Results: The results showed that many emotions were felt by the relatives during the course of the disease, such as concern for the future and a great sadness at the diagnosis. Many young families’ situations perceived as especially difficult when they were still in need of their parents. Conclusion: As a nurse it is vital to see both the patients and the relatives’ situation in good time to give the family the support and information they might need to be able to continue to live as a family until the terminal stage.

<p>The number of elderly in society is increasing and therefore the number of people with dementia. They continue to live in their homes longer, which also increases the responsibility of district nurses. The purpose of this study was to describe the experiences of district nurses to care for and have responsibility for the care of people with dementia in home care. The method chosen was a qualitative interview study. The method chosen was a qualitative interview study and content analysis was used for data processing. The results revealed five categories: <em>Collaboration with other professionals and relatives, to have the possibility to develope in the professional role, a time-consuming work, inadequacy and anxiety and to provide security for the person with dementia.</em><strong><em></em></strong></p> / <p>Antalet äldre i samhället ökar och därmed antalet personer med demenssjukdom. De bor kvar i sina hem längre, då ökar även ansvaret på distriktssköterskorna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att vårda och ha vårdansvaret för personer med demenssjukdom i hemsjukvård. Metoden som valdes var kvalitativ intervju studie och innehållsanalys användes vid databearbetning. I resultatet framkom fem kategorier: Samarbete med andra yrkesgrupper och anhöriga, att kunna utvecklas i yrket, ett tidskrävande arbete, otillräcklighet och oro och att skapa trygghet för personen med demenssjukdom.</p>

<p>Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjärnan. Den medför också betydande påfrestningar hos anhöriga. Varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt äldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast är det en make eller maka som blir vårdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. En innehållsanalys utfördes på sex vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom; Livet är inte som det en gång var, Den tunga bördan och Tro, hopp och kärlek. I resultatet framkom det att makarna upplevde att livet hade förändrats då deras anhörige hade drabbats av demenssjukdom. De hade inte längre någon självständighet och hemmet var inte som det en gång var. Makarna kände stor sorg och saknad över den som deras anhörige en gång var. Att vara vårdare var påfrestande och de upplevde att andra inte såg det arbete de utförde, men trots det tyckte de inte synd om sig själva.</p>

Bakgrund: Vården av för tidigt födda barn har utvecklats från att vara fokuserad på det sjuka barnet och personalen runt det till att vara familjecentrerat. I de flesta länder har olika vårdformer införts med fokus på hela familjen och personalen har till uppgift att stötta och hjälpa de att delta i vården av sitt barn. I hela världen föds det ungefär 15 miljoner för tidigt födda barn dit barn födda före vecka 37 räknas. Syfte: Att beskriva föräldrarnas upplevelser av att vårda sitt för tidigt födda barn på neonatalen. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga studier utförda med kvalitativ metod. Studierna valdes ut från databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Två studier hittades via två andra studiers referenslistor. Studierna lästes, sammanfattades och kategoriserades i olika teman och subteman. Resultat: Resultatet presenteras i två teman, Att vårda sitt barn med subteman Att vara med och få ta hand om sitt barn och Erfarenheter av känguruvård och hud-mot-hudvård och Olika vårdformers betydelse för föräldrarna. Nästa tema var Personalens betydelse med subteman Betydelsen av personalens stöd, uppmuntran och kompetens och Svårt med kommunikation och vikten av information. Denna litteraturöversikt visade att föräldrarna ville vara med och vårda sitt barn. Föräldrarna önskade att personalen stöttade dem att våga ta hand om sitt barn och visade och hjälpte dem bli den som tog hand om det mesta runt barnet. De önskade att personalen tog med dem i planeringen av vården och informerade dem fortlöpande om barnets hälsotillstånd. Diskussion: Resultatet visade att föräldrarna ville vårda sitt barn på neonatalen och hur viktigt det var att föräldrarna fick hjälp att lära sig vårda barnet. Neonatalen var en helt ny ofta skrämmande miljö för föräldrarna och barnet upplevdes som liten och känslig och föräldrarna var rädda att skada sitt barn. Resultatet visade att föräldrarna hade liknande upplevelser av att vårda sitt barn trots att de kom från många olika länder. Resultatet diskuterades utifrån konsensusbegreppet vårdandet med utgångspunkt från Katie Erikssons ansa, leka, lära. Ansandet handlar om den dagliga vården av barnet med tvätt, blöjbyten och omvårdnad. Lära syftar till att föräldrarna behöver hjälp att lära sig ta hand om barnet då det är väldigt litet och känsligt och omvårdnaden är uppbyggd på mycket forskning vad som är bäst för det för tidigt födda barnet. Leka syftar på att pröva sig fram och öva och hitta nya lösningar. Olika vårdformer har införts på många ställen i världen och dessa har som mål att hjälpa föräldrarna och personalen att vårda barnet på bästa sätt. I dessa studier har de olika vårdformernas betydelse inte undersökts specifikt utan bara nämnts övergripande. God kommunikation är viktig för alla föräldrar i studierna och när den fungerar så hjälper den föräldrarna att våga vara med sitt barn, vårda det och känna sig som barnets förälder. / Background: Initially the care of the preterm children was focused on the sick child and the care-givers. Nowadays, it focuses on the families around the children and many different forms of care are introduced in a lot of countries. The care-givers task is to help the parents to teach them to take care of their preterm child and to support the families. About 15 million children are born preterm (before 37 weeks) around the world each year. Aim: To describe parents´ experiences in taking care of their preterm child at a neonatal ward. Method: A literature review of nine scientific studies that where done in qualitative design. The studies where found in the databases CINAHL Complete and Pubmed. Two of the studies where found from two other studies´ references. The studies where red and summarized and divided into themes and subthemes. Results: The result are presented in two themes, To care for the child with subthemes To be with your child and allowed to take care of it and Experiences of kangaroo-care and skin to-skincare and Different forms of care. And the second theme was The importance of the care-givers with subthemes The significance of the caregivers support and encouragement and Difficulties with communication and the value of information and competence. This literature review showed that the parents wanted to take care of their preterm child. The parents wished to get support so that they dared to take care of the child. They wanted the care-givers to plan the day with them so they could be part of the care for their child. They also wanted to get information about the child’s health condition. Discussions: The result showed that the parents wanted to take care of their child at the neonatal ward and it was important that they were teached how to do it. The neonatal ward is a completely new world for the parents and they were afraid of hurting the child because it was so small and vulnerable. The result showed that parents all around the world had similar experiences regarding taking care of their preterm child. The result was discussed using Katie Erikssons´ nursing theory of caring with the concepts trim, play and learn. To trim means the daily care of the child. They care for another human being, to wash it, change diapers and to care for it. To learn means that the parents´ need help to learn to take care about the small vulnerable child. To play means that the parents try to find new solutions and practice by trial and error. Different forms of care are introduced in many countries in the world and their aim are to help parents and caregivers provide the best care for the premature children. These different forms of care are not studied specifically in this study. Good communication and information are very important for the parents. When it works it helps the parents to dare to be with their child and care for it and let them feel like they are the child’s parent.

Bakgrund: Tidigare forskning har mer fokus på hur familjemedlemmen påverkas när de drabbas av en hjärntumör. Om vilka symtom som uppstår, samt vilka behandlingar och biverkningar som familjemedlemmen kommer att gå igenom under sjukdomsförloppet. Det framkommer även att familjemedlemmen är i stort behov av hjälp från anhöriga, men att fokuset alltid är på familjemedlemmen.  Syftet: Beskriva anhörigas erfarenhet av att vårda sin familjemedlem i hemmet, när familjemedlemmen har drabbats av en hjärntumör.  Metod: Studien bygger på en systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Det identifierades tre olika teman där det framkom hur viktigt det är med stöd och information till anhöriga. Anhöriga fick ge upp mycket av sin fritid och att någon i relationen måste visa sig som den starka. Det framkom att anhöriga fick ta mycket ansvar eftersom att familjemedlemmen inte klarar av att göra någonting i vardagen på grund av biverkningarna. Slutsats: Det var viktigt för anhöriga att fokusera på nutiden och inte framtiden, för att få ut så mycket som möjligt av tiden med familjemedlemmen. Men det var något som var väldigt svårt för de anhöriga, därför är det viktig att dem får det stöd dem behöver. Det framkom att det är viktigt att sjukvården ser helheten och ger ordentlig information och stöd, så möjligheten av att klara av att vårda sin familjemedlem i hemmet ökar.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av demenssjukdom förväntas öka i takt med att populationens livslängd blir allt längre. Demenssjukdomar skapar förändringar i hjärnan som gör att patienterna har svårigheter att samtala, tolka sin verklighet och minnessvårigheter. Vårdpersonalen förväntas ge en god och säker omvårdnad till varje enskild patient. Delaktighet anses vara en grundförutsättning för den personcentrerade vården, där vårdpersonalen har en viktig uppgift i att göra patienterna delaktiga genom att ge vård som är tillrättalagd efter patientens specifika behov. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman och fjorton underteman. Huvudtemana var: Kommunikation – en utmaning för vårdpersonal, Andliga och existentiella frågor – en utmaning för vårdpersonal, Kunskap och erfarenhet bygger bra vårdpersonal, och Den känslomässiga vårdpersonalen. Konklusion: Kommunikationsproblem, tidsbrist och brist på utbildning leder till att vårdpersonalen känner en känsla av otillräcklighet i samband med vården av patienter med demenssjukdom. Vårdpersonalens välbefinnande förbättras genom att de känner stöd från kollegor, chefer och ett öppet arbetsklimat. / Background: The number of people afflicted with dementia is expected to increase due to the longer life expectancy of the population. Dementias create changes in the brain causing the patients to have difficulties speaking, interpreting their reality and remembering. Health professionals are expected to provide each patient with good and safe care. Involvement is considered a prerequisite for the person-centred care, where the nurses have an important task in making the patients involved by providing care personalised after the patients’ specific needs. Aim: The aim was to describe health professionals’ experiences of caring for patients with dementia. Method: A literature review with a qualitative approach based on twelve scientific articles. Results: From the analysis four main themes and fourteen subthemes emerged. The main themes were: Communication – A Challenge for Health Professionals, Spiritual and Existential Questions – A Challenge for Health Professionals, Knowledge and Experience Makes Good Health Professionals, Anxiety of Prioritising and The Emotional Health Professionals. Conclusion: Communication problems, lack of time and lack of education leads to nurses having a feeling of insufficiency regarding their care of patients with dementia. The nurses’ well-being is improved by them feeling supported by colleagues, bosses and an open working climate.