Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna studie var att på en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades. Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet. Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jämfört med infektionskänslig. Dörröppningsfrekvensen varierade från en gång per minut till var 10:e minut vid konventionell kirurgi. Vid infektionskänslig kirurgi varierade dörröppningsfrekvensen från var 3:e minut till var 19:e minut. Den yrkesgrupp som utförde de flesta dörröppningarna var den cirkulerande personalen. Den största anledningen till dörröppningarna var hämtning av utrustning/material/instrument. Klinisk betydelse: Studien visar att dörröppningsfrekvensen vid konventionell kirurgi är högre än vid infektionskänslig kirurgi. För infektionskänslig kirurgi finns lokala riktlinjer. Däremot finns det inte vid konventionell kirurgi, där de kunde ha betydelse för att sänka dörröppningsfrekvensen. / Background: Several studies describe the importance of minimizing the frequency of door openings to the operating room. Higher frequency of door openings leads to impaired ventilation in the operating room, which in turn can lead to surgical site infections. Aim: The aim of this study was that in a surgical department observing the frequency of door openings during surgery, why and by whom they were opened. Method: The method was a quantitative descriptive observational study with cross-sectional design. The personnel in a surgical department in central Sweden were observed during operations. The observations were performed six weekdays in January 2013 and were selected from the surgical program. Results and conclusion: 22 observations were observed, 11 each from conventional and implant surgery. The study indicated that door openings were more frequent when comparing conventional surgery with implant surgery. The frequency of door openings varied from once per minute to every 10 minutes for conventional surgery. In implant surgery the frequency of door openings varied from every 3 minutes to every 19 minutes. The profession who carried out most door openings was the circulating staff. The main reason for the door openings was retrieval of equipment / materials / instruments. Clinical relevance: This study shows that the frequency of door openings was higher at conventional surgery than at implant surgery. For implant surgery there are local guidelines. However, there are none for conventional surgery, where they could play a role in lowering the frequencies of door openings.

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg. Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor. Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien. Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion. Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion. Den föreliggande studien medför kunskap kring hinder och kan även utgöra inspiration inför framtida studier som syftar till att identifiera andra hinder, då det visat sig att dessa kan variera mellan olika vårdinrättningar. För att interventioner med syfte att förbättra handhygien ska bli framgångsrika krävs det att de specifika hindren först identifieras. / Background: Several previous studies show that compliance with hand disinfection is low among medical staff. Aim: This study, therefore, aims to investigate what factors make it difficult for registered nurses and certified nursing assistants to comply with use of hand disinfection.    Methods: A survey was carried out at three randomly selected wards at a hospital in Sweden in March 2014. A questionnaire was developed and answered by registered nurses and certified nursing assistants. Results: The study received 70 replies out of the 110 questionnaires distributed – a response rate of 64%. The results show that it was more common to disinfect after than before contact with a patient. The main reasons for not disinfecting their hands were lack of time and availability of hand disinfection agents. The results also show that it was more prevalent among the registered nurses than the certified nursing assistants to skip the disinfection if the hand disinfection agent was not available. Furthermore the results showed that the senior staff, which had more than 14.3 years of practise, were better at disinfecting their hands than their less experienced colleagues. Conclusions: Medical staff report that it is more common to disinfect their hands after than before patient contact. The lack of time and availability of hand disinfection are obvious factors that influence compliance. This study highlights the need for awareness and may encourage future studies aiming at identifying other possible factors, since there is variation between wards. Interventions with the purpose to increase compliance with hand disinfection need to be adapted to these specific circumstances.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Health-related infections (HRI) are the most frequent occurring care damages in inpatient care. HRI’s does not only impact the individual patient, but it also creates high costs and causes high levels of stress at the organization, as well as the community level. Nurses’ application of and compliance with evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines is the most effective way to prevent HRI. An examination of the various factors that contributes to the lack of compliance with the different guidelines are crucial in order to increase the theoretical and practical knowledge amongst nurses. This automatically leads to the performing of a safer patient care. Aim: The purpose of this literature study was to identify and describe the various factors that may impact the nurse's compliance with basic hygiene routines in the prevention of healthcare related infections and to describe the data collection methods in the academic literature. Method: A descriptive literature study with results from 12 scientific articles. The literature research was performed in the databases PubMed and Cinahl. The articles were also reviewed based on their data collection method. Main results: Several factors contributed to how the nurses followed evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines. The accessibility that nurses had to hygiene products was a primary cause. Lack of knowledge, time shortage, and high workload were additional causes as to why the basic hygiene routines were not properly performed. Contrary to this, good colleagues, good communication, and a safe workplace proved to be factors with a positive impact on preventive work. Surveys, observations and combined data collection methods were used in the included scientific articles. Conclusion: There are several factors that affect nurses compliance with guidelines regarding basic hygiene routines. By creating awareness among nurses regarding these factors, they are given the possibility of improving the preventive work against HRI.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner, som kan uppkomma vid behandling eller sjukhusvistelse, leder till stora kostnader för samhället samt ett stort lidande för de drabbade patienterna. Följsamhet av riktlinjer gällande basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal kan reducera spridning av VRI. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Metod: Totalt användes 23 stycken vetenskapliga artiklar till resultatet som påträffades i databaserna PubMed och Cinahl utefter relevanta sökord. Huvudkategorier och subkategorier skapades utefter en induktiv analysmetod. Resultat: Faktorer som visade sig påverka följsamheten till riktlinjer gällande hygien och smittspridning var exempelvis arbetsmiljön, attityder hos personalen samt tillgången till utrustning. Följsamheten visades generellt vara låg globalt. Diskussion: Följsamheten till riktlinjer visades vara bristfällig inom många områden och olika faktorer sågs som orsak. Florence Nightingales teorier om sjuksköterskans ansvar kan tydligt kopplas till litteraturöversiktens resultat. Slutsats: Organisatoriska samt individuella faktorer visades i litteraturöversikten påverka följsamheten och utfallet av VRI. Förbättring inom de båda faktorerna är nödvändig för att följsamheten ska kunna öka. / <p>Godkännande datuma: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvården som får stora konsekvenser för patienten men även för personal inom hälso- och sjukvården och samhället genom ekonomiska konsekvenser. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur handhygien kan förbättras för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Metod: Metoden som använts till arbetet är allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som framkom under studien har använts i resultatet. Resultat: Resultatet som framkom av den här studien har delats upp i tre teman: Kombination av åtgärder, Påminnelse om handhygien och Utbildning i korrekt handhygien. Utbildning inom handhygien och att påminna personal om basala hygienrutiner samt att vara uppmärksam på riskmoment har visat sig vara effektiva åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Konklusion: Det behövs mer utbildning av vårdpersonal och kontinuerliga påminnelser för att det ska få en varaktig effekt samt en större uppmärksamhet på konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner. / Background: Cross infections are a problem in the healthcare with major consequences not only for the patient but also for the healthcare staff and society thru financial consequences. Aim: The aim of this study was to investigate how improved hand hygiene can reduce the number of cross infections. Method: The method used in this study was a general literature study with inductive approach. Ten scientific articles that have been found during this study have been used in the result. Result: The result that was found in this study has been divided into three themes: Combination of actions, Reminder of hand hygiene and Education in correct hand hygiene. Education in hand hygiene and reminding staff of basic hygiene routines as well as being aware of risk factors have proven to be effective measures to reduce the number of cross infections in health care. Conclusion: However, more training is needed for healthcare professionals and continuous reminders to have lasting effect and greater attention to the consequences of cross infections.

Bakgrund: Centralvenös kateter (CVK) är en kärlaccess och livräddande instrument som har blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar och hemsjukvården inte bara på intensivvårdsavdelningar. Endast personal som är väl förtrogna med uppgiften får handha hanteringen av katetern. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader och med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner relaterade till CVK samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskans kunskapsnivå om vilka åtgärder som förebygger infektioner relaterat till CVK hantering. Metod: En allmän litteraturstudie valdes. Databassökningar utfördes i Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Hanteringen av CVK i förebyggande syfte till VRI sorterades in under tre teman: utbildning, hantering av praktiska åtgärder och följsamhet av riktlinjer. Åtgärderna inom dessa teman visade sig minska förekomsten av CVK- relaterad infektion. Konklusion: Personalutbildning, omläggningsteknik, läkemedelsadministrering, CVK uppföljning och utvärdering samt följsamhet för CVK protokollet är åtgärder som sjuksköterskan behöver ha kunskap om för att kunna förebygga kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Det krävs mer forskning gällande vikten av CVK hantering för att kunna skapa tydligare riktlinjer som bidrar för mer aktsamhet och minskning av VRI.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och är ett stort problem när det gäller patientsäkerhet. Konsekvenserna är stora och utvecklingsländer är hårdast drabbade. Hälso – och sjukvårdspersonal ansvarar för tillämpning av skydds – och försiktighetsåtgärder i form av basala hygienrutiner, samt för att följa riktlinjer för vårdhygien som en del i det förebyggande arbetet mot smittspridning. Syfte: Syftet med studien var att observera om och hur röntgenklinikens vårdpersonal i Maputo, Mocambique var följsamma till basala hygienrutiner. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i följsamhet till basala hygienrutiner vid de undersökta sjukhusens röntgenkliniker. Metod: Studien är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ design och är baserad på observationsprotokoll. Studien genomfördes av icke – deltagande och neutrala observatörer genom direkt observation vid röntgenkliniken på tre olika sjukhus i Maputo, Moçambique. Resultat: Studien omfattade 70 mätningar fördelat på de tre röntgenkliniker som ingick i studien. Brister i följsamheten kunde påvisas i resultatet. Slutsats: Vid samtliga moment som observerades förekom brister i följsamheten till basala hygienrutiner. Lägst följsamhet kunde påvisas vid desinfektion av händerna före och efter patientnära arbete samt att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor och armband. Detta visade sig gälla samtliga röntgenkliniker som ingick i studien. God följsamhet påvisades till korrekt användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde, kortärmad arbetsklädsel, kortklippta naglar fria från nagellack samt att personalens hår var kort eller uppsatt.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande inom slutenvården. En anledning till detta är att förebyggande insatser inte utförs i full utsträckning. Detta innebär ett onödigt lidande och förlängda vårdtider för patienterna, och en utmaning både för samhället och för hälso- och sjukvården som ska behandla patienterna som drabbats av detta. Syfte: Att belysa faktorer som har samband med sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteraturöversikt innehållande 12 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Alla artiklarna kvalitetsgranskades och genomgick en kvantitativ/kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenterades i kategorier baserade på faktorerna som har samband med sjuksköterskans infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Dessa faktorer var; Kunskap, följsamhet och motivation, patientundervisning, bemanning och arbetsbelastning samt organisatoriskt stöd. Huvudresultatet visade att en kombination av internutbildning, kontroller och arbetsbelastning kan vara av betydelse för hur följsamheten ser ut hos personalen. Vidare påverkades graden av följsamhet av det organisatoriska stödet. Brist på följsamhet till hygienrutiner och brist på stöd till patienterna bidrog till en ökad incidens av vårdrelaterade infektioner. Diskussion: Kunskap var grundförutsättningen för sjuksköterskans yrkeskompetens och infektionsförebyggande omvårdnad och detta kunde gynnas av internutbildning, men lika viktigt var att det fanns ett organisatoriskt stöd och rätt förutsättningar för att främja följsamhet och motivation hos sjuksköterskan att arbeta infektionsförebyggande. Goda förutsättningar påverkades bland annat av sjuksköterskans arbetsbelastning och bemanning. Det fanns ett behov av ökade möjligheter hos sjuksköterskor till att utföra patientundervisning. Slutsats: Fortsatta studier bör fokuseras kring lämpliga formaliserade kontrollmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner innebär en infektion som uppkommer hos en person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten, 2020). Den patient som drabbas av en vårdrelaterad infektion kan komma att uppleva lidande vilket skulle kunna förebyggas. Det kan även innebära en förlängd vårdtid för patienten. Vårdrelaterade infektioner är en del av vården som är kostsam och som kan förebyggas. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) säger att där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal som behövs för att kunna ge god vård.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskebemanning påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner.   Metod: Litteraturöversikten bestod av 13 kvantitativa originalartiklar som kvalitetsgranskades med en mall från SBU (u.å.).    Resultat: Från de publicerade studierna valdes sex kategorier ut baserade på studiernas olika variabler. Kategorierna var patient per sjuksköterska, omvårdnadstimmar per patient per dag, temporär personal, andel sjuksköterskor bland omvårdnadspersonal, personalomsättning samt utbrändhet. Resultatet av litteraturöversikten gav en inte helt entydig bild gällande påverkan mellan sjuksköterskebemanning och vårdrelaterade infektioner.    Slutsats: Denna studie kan efter litteraturöversikten inte med säkerhet etablera en klar och tydlig koppling mellan sjuksköterskebemanning och vårdrelaterade infektioner. Mer forskning inom området sjuksköterskebemanning och vårdrelaterade infektioner behövs. Det är av vikt att sträva efter en reducering av vårdrelaterade infektioner för att förebygga onödigt lidande och komplikationer för patienten / ABSTRACT Background: Healthcare-associated infections is defined as an infection that occurs in a person during inpatient care or because of a measure in the form of diagnostics, treatment or nursing in other care and nursing (Folkhälsomyndigheten, 2020). The patient who suffers from a healthcare-associated infection can experience suffering which could be prevented. It could also mean an extended care period for the patient. Healthcare-associated infections are a part of healthcare that is costly and preventable. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) states that where health and medical care is provided, there must be the healthcare personal needed to be able to provide good care.   Aim: The purpose of the study was to investigate whether nursing staffing affects the incidence of healthcare-associated infections.   Method: The literature review consisted of 13 quantitative original articles which was quality reviewed with a quality review template (SBU, u.å.).    Results: The results generated six different categories regarding whether nursing staffing affects the incidence of healthcare-associated infections. These different categories were generated based on the variables used for staffing in the published studies. The categories were patient per nurse, nursing hours per patient per day, temporary staff, proportion of nurses among nursing staff, staff turnover and burnout. The results from this study gave a mixed picture regarding the staff's impact on healthcare-associated infections.   Conclusion: According to the literature review, this study cannot establish with certainty a clear and distinct link between nursing staffing and healthcare-associated infections. More research in this area is needed. It’s important to strive to reduce healthcare-associated infections as doing so will prevent unnecessary suffering and complications for the patient.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera ytkontamination (förorenade ytor) i behandlingsrum före och efter behandling på student- och specialistkliniken i Universitetstandvården Endodonti vid Malmö universitet. Material och metod: Provtagning utfördes vid Malmö Universitet, Universitetstandvården Endodonti, före och efter behandling på specialistkliniken och studentkliniken. Följande ytor utvärderades: tangentbord, mus, lamphandtag, behandlarens unit och assistentens unit. Totalt togs prover från 200 ytor. ATP-bioluminescence tillämpades för att utvärdera potentiell kontamination av mikroorganismer vid ett tröskelvärde på 250 RLU/100cm². Fluid thioglycollatemedium (FTM) tillämpades för bakterieodling.  Resultat: Tillväxtfrekvensen i behandlingsrummen var högre före behandling i förhållande till efter. Specialistkliniken hade högre tillväxt före behandling i jämförelse med studentkliniken. Efter behandling var tillväxten högre för studentkliniken. Högst frekvens av tillväxt påvisades på tangentbord och mus på båda klinikerna. ATP-bioluminescence visade en sensitivitet på 80 % och specificitet på 31 %.  Slutsats: Trots hygienrutiner och preventiva åtgärder som tillämpas förelåg det en svikt i desinfektion av ytor som tangentbord och mus då dessa hade högst frekvens av kontamination. Utifrån studien kan det konstateras att ATP-bioluminescence och FTM kan vara ett hjälpmedel vid kontroll av hygienrutiner. Det krävs fler studier inom tandvården som utvärderar ytkontamination och förekomst av vårdrelaterade infektioner för att uppnå en säkrare vårdmiljö. / Aim: The aim of this study was to evaluate surface contamination in treatment rooms before and after treatment at the student and specialist clinic in the Dental University, department of Endodontics at Malmö University. Materials and methods: Sampling was performed at Malmö University, Dental University, Endodontics, before and after treatment at the specialist clinic and student clinic. The following surfaces were evaluated: keyboard, mouse, lamphandle, the operator's unit and the assistant's unit. A total of 200 surfaces were sampled. ATP-bioluminescence was applied to evaluate potential contamination by microorganisms at a threshold value of 250 RLU/100cm². Fluid thioglycollatemedium (FTM) was used for bacterial cultivation. Results: The microbial growth rate in the treatment rooms was higher before treatment compared to after. The specialist clinic had a higher growth before treatment compared to the student clinic. After treatment, growth was higher at the student clinic. Highest frequency of growth was detected on keyboards and mouses in both clinics. ATP-bioluminescence showed a sensitivity of 80 % and specificity of 31 %. Conclusion: Despite hygiene routines and preventive measures that are applied, there is a failure in the disinfection of surfaces such as the keyboard and mouse as these had the highest frequency of contamination. From the study, it can be concluded that ATP-bioluminescence and FTM can be used as an evaluation tool in control of hygiene routines. More studies are required in dental care that evaluate surface contamination and the occurrence of healthcare-associated infections to achieve a safer healthcare environment.