Det har alltid funnits tomma och outhyrda lokaler i Stockholm. Vakanser är något som alltid har funnits, och därför också känns som ett ständigt aktuellt ämne. Fastighetsföretag har alltid försökt se till att så mycket som möjligt av lokalerna är uthyrda, men vilka strategier finns och används vid frågor om vakans? Studien undersöker vad som sägs på marknaden i Stockholm. Med hjälp av intervjuer av ansvariga inom detta ämne hos olika kommersiella fastighetsföretag har en bild med tankar och åsikter från dessa personer målats upp för att få en inblick i vad som är viktigt att tänka på när det gäller vakanser. En enkät har också skickats ut för att få en bredare uppfattning hur de kommersiella fastighetsföretagen agerar i olika situationer, vilken strategi kring vakanser de har. Företagen har samma åsikt om hel del frågor. De är överrens om att det finns mycket pengar att tjäna genom att se till att den nuvarande hyresgästen sitter kvar i lokalen. Att få in en ny hyresgäst i lokalen går inte att göra på en dag. Det kan ta månader innan den nya hyresgästen är på plats, och vakanser är lika med förlorade pengar. Det är därför viktigt att ha en bra relation med sin hyresgäst. De frågor som ställdes som fick olika svar var bland annat hur företagen agerar för att påverka antalet lediga lokaler, vad som görs vid uppsägning av kontrakt, vad man tycker om hyresgästrepresentanter, hur de ser på ett eventuellt priskrig, varför man inte har 100 % uthyrda lokaler, hur man ser på dold vakans och vilka lokaler som är mest efterfrågade i Stockholm, På de flesta frågor har en klar majoritet av uthyrarna samma åsikt. Ingen uthyrare ger några stora rabatter till hyresgästerna. Uthyrarna vet att det är dyrt att flytta. Det finns heller inget som tyder på att en uthyrare skulle sänka sina priser bara för att en konkurrent gör det, och på sätt hamna i ett priskrig. De flesta uthyrare tycker det är skönare att förhandla direkt med hyresgästen istället för att gå genom en hyresgästrepresentant. Vilka parametrar som är viktigast i en lokal, får många olika svar i undersökningen. Nya lokaler och möjlighet att skapa rum och ny planlösning är de populäraste svaren. Få företag oroar sig för att det ska bli en högre vakansgrad i närmaste framtiden. De flesta tror att marknaden kommer vara oförändrad. / There have always been empty and vacant premises in Stockholm. Vacant space is something that has always existed, and therefore feels like a recurring topic. Property companies has always tried to ensure that as much as possible of the premises are leased, but what strategies are in place in the issues of vacancy? The study examines what is said in the market in Stockholm. Using interviews of people responsible in this line of work from various commercial real estate companies, by studying and analyzing thoughts and opinions of what these people have to say get a glimpse of what's important to think about in terms of vacancies. A survey was also sent out to get a wider understanding of how the commercial real estate firms act in different situations, the strategy around the vacancies they have. Companies have the same opinion on many questions. They agreed that there is much money to be made by ensuring that the current tenant remains in the premises. Getting a new tenant into the premises can´t be done in a day. It can take months before the new tenant is in place, and vacancies mean lost money. It is therefore important to have a good relationship with his tenant. On most issues, a clear majority of the property companies have the same opinion. No company provides big discounts. They know it's expensive to move. There is also no evidence to suggest that a company would lower their prices just because a competitor does, and end up in a price war. Most companies find it more comfortable to negotiate directly with the tenant instead of going through a tenant representative. The answers differ on what parameters are most important in an office space. The most popular answers are new spaces and the ability to make a new floor plan Very few companies worry about if there will be a higher vacancy rate in the near future. Most believe that the market will remain unchanged.

Det finns flera sätt för en fastighetsägare att minska vakanser. Ett sätt är att konvertera fastigheten, eller delar av den, till ett annat ändamål som passar dagens efterfrågan. Lokalanpassningar har gjorts i alla tider med anledning av att det kan vara dyrare att riva och bygga nytt. En konvertering kan vara bra ur flera olika perspektiv. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det leda till ökade sociala-, ekonomiska- och miljömässiga värden. Under 1970-talet byggdes många kommersiella fastigheter runt om i världen. Historiskt sett har den kommersiella fastighetsbranschen varit cyklisk. Nederländerna var ett land som under 1990-talet led av höga vakanser, framförallt på kontorsfastigheter. Under slutet av decenniet skapades verktyget Conversion Meter som ett hjälpmedel för att bedöma potentialen att konvertera kontorsfastigheter till bostäder.   Idag finns tecken på att kontorsfastigheter inte möter hyresgästernas krav. Effektiva och flexibla kontorsfastigheter i centrala lägen är, ur hyresgästernas perspektiv, en attraktiv arbetsplats. Föråldrade kontorsfastigheter i perifera lägen har en lägre efterfrågan och riskerar i framtiden att få en ännu högre vakansnivå.  Samtidigt finns en stark efterfrågan på bostäder för äldre runt om i landet. Sverige står inför utmaningen att tillhandahålla särskilda bostäder för den åldrande befolkningen. En konvertering av föråldrade kontorslokaler i perifera lägen till denna typ av bostäder kan på många sätt ses som en möjlighet. Några av anledningarna är att fastighetens lokalisering är mindre avgörande, möjlighet att teckna längre hyresavtal till en generellt sett högre hyresnivå än för kontorslokaler samt möjlighet till statliga subventioner. Studien har undersökt möjligheten att utveckla Conversion Meter för att ta fram ett verktyg som kan vara tillämpbart vid en konvertering av kontorsfastigheter till särskilt boende för äldre på den svenska marknaden. Tre fallstudier har genomförts med den modifierade versionen av Conversion Meter. Studien visar att det går att modifiera Conversion Meter. Det modifierade verktyget har i studien kompletterats med en kassaflödesanalys samt med ett tillägg i checklistan för riskbedömning. Studien har visat att verktyget huvudsakligen modifierats utifrån målgruppens preferenser samt svenska byggnadstekniska- och juridiska aspekter.  Fallstudierna visar, med hjälp av kassaflödesanalys, att det är lönsamt att konvertera kontorsfastigheterna till särskilt boende för äldre. Störst lönsamheten visar fastigheten i Upplands Väsby. Beräkningarnas utfall påverkas av kalkylräntan, vakansnivån och skillnader i hyresnivå före och efter konverteringen. Potentiella invändningar mot studien kan vara att vissa parametrar i Conversion Meter inte är tillräckligt precisa samt att verktyget måste kontinuerligt uppdateras efter förändringar i gällande regelverk. / There are several ways for a property owner to reduce vacancies. One way is to convert the property to another purpose. Adaption of properties has always been done due to the fact that it may be more expensive to demolish and rebuild. Conversions of vacant office properties into other uses are desirable from a sustainability perspective because it may lead to an increase in social-, economic-, and environmental values. During the 1970s many commercial properties were built around the world. Historically, the commercial real estate industry has been cyclical.  Netherlands was one of the countries that suffer due to high vacancies during the real estate crisis in the 1990s, especially in office buildings. By the end of the decade, Conversion Meter was created as a tool to assess the potential of converting office properties into housing. Today there are signs that office properties do not meet the tenant’s requirements. Efficient and flexible office properties in central locations are attractive as a workplace. While outdated office properties in less popular locations have a lower demand and hence might have a risk of high vacancy rates. At the same time there is a high demand on housing for the elderly. Sweden faces the challenge of providing care homes for the aging population. A conversion of obsolete office spaces in peripheral locations into care homes can be seen as an opportunity. There are several reasons why property owners would be interested in this market. This includes the location being less sensitive to location aspects, having the possibility to establish long leases, and the ability to receive government grants during conversion as well as generally higher rental levels as compared to office spaces. The main aim of this study is to investigate whether it is possible to develop a modified version of Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into housing for elderly in Sweden. Three case studies have been conducted by creating and using a modified version of Conversion Meter with cash flow analysis for office properties in Lidingö, Sollentuna, and Upplands Väsby municipalities. The study shows that it is possible to modify Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into care homes. In the study, Conversion Meter has been modified to a Swedish context and a cash flow analysis has been added. Additionally, political risks have been added to the tool. The main differences between the models are the target group's preferences, legal and building law, addition of cash flow analysis, and addition of political risks. By using cash flow analysis, the case studies show that it is profitable to convert office buildings into care homes. The greatest profitability observed is in the property in Upplands Väsby. The outcome of the calculations depends on the level of interest rates, vacancy rates, and differences in rental levels before and after the conversion. Potential biases to the study include parameters in the modified Conversion Meter are not precise and the tool must undergo continuous updates after changes.

Det finns flera sätt för en fastighetsägare att minska vakanser. Ett sätt är att konvertera fastigheten, eller delar av den, till ett annat ändamål som passar dagens efterfrågan. Lokalanpassningar har gjorts i alla tider med anledning av att det kan vara dyrare att riva och bygga nytt. En konvertering kan vara bra ur flera olika perspektiv. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det leda till ökade sociala-, ekonomiska- och miljömässiga värden. Under 1970-talet byggdes många kommersiella fastigheter runt om i världen. Historiskt sett har den kommersiella fastighetsbranschen varit cyklisk. Nederländerna var ett land som under 1990-talet led av höga vakanser, framförallt på kontorsfastigheter. Under slutet av decenniet skapades verktyget Conversion Meter som ett hjälpmedel för att bedöma potentialen att konvertera kontorsfastigheter till bostäder.   Idag finns tecken på att kontorsfastigheter inte möter hyresgästernas krav. Effektiva och flexibla kontorsfastigheter i centrala lägen är, ur hyresgästernas perspektiv, en attraktiv arbetsplats. Föråldrade kontorsfastigheter i perifera lägen har en lägre efterfrågan och riskerar i framtiden att få en ännu högre vakansnivå.  Samtidigt finns en stark efterfrågan på bostäder för äldre runt om i landet. Sverige står inför utmaningen att tillhandahålla särskilda bostäder för den åldrande befolkningen. En konvertering av föråldrade kontorslokaler i perifera lägen till denna typ av bostäder kan på många sätt ses som en möjlighet. Några av anledningarna är att fastighetens lokalisering är mindre avgörande, möjlighet att teckna längre hyresavtal till en generellt sett högre hyresnivå än för kontorslokaler samt möjlighet till statliga subventioner. Studien har undersökt möjligheten att utveckla Conversion Meter för att ta fram ett verktyg som kan vara tillämpbart vid en konvertering av kontorsfastigheter till särskilt boende för äldre på den svenska marknaden. Tre fallstudier har genomförts med den modifierade versionen av Conversion Meter. Studien visar att det går att modifiera Conversion Meter. Det modifierade verktyget har i studien kompletterats med en kassaflödesanalys samt med ett tillägg i checklistan för riskbedömning. Studien har visat att verktyget huvudsakligen modifierats utifrån målgruppens preferenser samt svenska byggnadstekniska- och juridiska aspekter.  Fallstudierna visar, med hjälp av kassaflödesanalys, att det är lönsamt att konvertera kontorsfastigheterna till särskilt boende för äldre. Störst lönsamheten visar fastigheten i Upplands Väsby. Beräkningarnas utfall påverkas av kalkylräntan, vakansnivån och skillnader i hyresnivå före och efter konverteringen. Potentiella invändningar mot studien kan vara att vissa parametrar i Conversion Meter inte är tillräckligt precisa samt att verktyget måste kontinuerligt uppdateras efter förändringar i gällande regelverk. / There are several ways for a property owner to reduce vacancies. One way is to convert the property to another purpose. Adaption of properties has always been done due to the fact that it may be more expensive to demolish and rebuild. Conversions of vacant office properties into other uses are desirable from a sustainability perspective because it may lead to an increase in social-, economic-, and environmental values. During the 1970s many commercial properties were built around the world. Historically, the commercial real estate industry has been cyclical.  Netherlands was one of the countries that suffer due to high vacancies during the real estate crisis in the 1990s, especially in office buildings. By the end of the decade, Conversion Meter was created as a tool to assess the potential of converting office properties into housing. Today there are signs that office properties do not meet the tenant’s requirements. Efficient and flexible office properties in central locations are attractive as a workplace. While outdated office properties in less popular locations have a lower demand and hence might have a risk of high vacancy rates. At the same time there is a high demand on housing for the elderly. Sweden faces the challenge of providing care homes for the aging population. A conversion of obsolete office spaces in peripheral locations into care homes can be seen as an opportunity. There are several reasons why property owners would be interested in this market. This includes the location being less sensitive to location aspects, having the possibility to establish long leases, and the ability to receive government grants during conversion as well as generally higher rental levels as compared to office spaces. The main aim of this study is to investigate whether it is possible to develop a modified version of Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into housing for elderly in Sweden. Three case studies have been conducted by creating and using a modified version of Conversion Meter with cash flow analysis for office properties in Lidingö, Sollentuna, and Upplands Väsby municipalities. The study shows that it is possible to modify Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into care homes. In the study, Conversion Meter has been modified to a Swedish context and a cash flow analysis has been added. Additionally, political risks have been added to the tool. The main differences between the models are the target group's preferences, legal and building law, addition of cash flow analysis, and addition of political risks. By using cash flow analysis, the case studies show that it is profitable to convert office buildings into care homes. The greatest profitability observed is in the property in Upplands Väsby. The outcome of the calculations depends on the level of interest rates, vacancy rates, and differences in rental levels before and after the conversion. Potential biases to the study include parameters in the modified Conversion Meter are not precise and the tool must undergo continuous updates after changes.

<p>Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd.</p><p>Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit. Vidare ges en översiktlig beskrivning av hur bostadsmarkanden utvecklats under åren 1986 till 2006 – vad som har påverkat utvecklingen hos de kommunala bostadsföretagen och vad som har inträffat under perioden.</p><p>Syftet har i studien varit att reda ut hur kommuner med höga vakanser har arbetat, om åtgärder vidtagits och i sådana fall vilka. För att undersöka detta har ett urval på 10 kommuner med höga vakanstal gjorts. Dessa kommuner är Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar och Överkalix. För att få en tydlig bild av utvecklingen i dessa kommuner har ekonomisk och demografisk statistik noggrant bearbetats.</p><p>Studien visar att alla kommuner som undersökts har vidtagit någon typ av konkret åtgärd för att komma till rätta med sina vakansproblem. Det har även visat sig att alla de kommuner som fått statligt stöd valt åtgärden rivning medan de kommuner som inte sökt stöd haft större benägenhet att även välja andra alternativ. Få kommuner har använt sig av åtgärder som exempelvis olika typer av rabatter och ökad marknadsföring för att fylla de tomma lägenheterna, utan de har istället vidtagit åtgärder som lett till minskning av hela bostadsbeståndet.</p><p>6</p> / <p>During the late 1980’s the Swedish housing market was booming, there were almost no vacancies and the construction of new housing was substantial. The big real estate collapse that occurred in the early 1990’s left many housing companies with economic problems. Many municipality-owned housing associations faced high vacancy rates. To solve their problems the housing associations had to consider a number of measures, including rent reductions and discounts, marketing, selling, demolishing, reconstruction for alternative use and to put properties in mothballs. In the late 1990’s the most exposed municipalities could even apply for Government subsidies.</p><p>As a background, the concepts vacancy rate and natural vacancy, are explained as well as the cause of vacancies in some cases. Furthermore, there is a description of how the housing market developed from 1986 to 2006, what influenced the housing associations and what happened during the period.</p><p>The purpose of this study is to investigate how municipalities with high vacancies have acted to dealing with their problem, if any measures have been taken and if so; what measures? Ten municipalities with high vacancies were examined. These municipalities are Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar and Överkalix. To get a clear image of the development in these municipalities economic and demographic statistics have been carefully analysed.</p><p>The study shows that all the municipalities examined have taken some concrete measures to deal with their vacancy problems. All the municipalities that were given Government subsidies have demolished housing properties rather than tried other measures. Few municipalities has used offered rent discounts or applied marketing activities to fill empty apartments. Instead, measures that lead to a reduction of the number of apartments have been used.</p>

Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd. Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit. Vidare ges en översiktlig beskrivning av hur bostadsmarkanden utvecklats under åren 1986 till 2006 – vad som har påverkat utvecklingen hos de kommunala bostadsföretagen och vad som har inträffat under perioden. Syftet har i studien varit att reda ut hur kommuner med höga vakanser har arbetat, om åtgärder vidtagits och i sådana fall vilka. För att undersöka detta har ett urval på 10 kommuner med höga vakanstal gjorts. Dessa kommuner är Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar och Överkalix. För att få en tydlig bild av utvecklingen i dessa kommuner har ekonomisk och demografisk statistik noggrant bearbetats. Studien visar att alla kommuner som undersökts har vidtagit någon typ av konkret åtgärd för att komma till rätta med sina vakansproblem. Det har även visat sig att alla de kommuner som fått statligt stöd valt åtgärden rivning medan de kommuner som inte sökt stöd haft större benägenhet att även välja andra alternativ. Få kommuner har använt sig av åtgärder som exempelvis olika typer av rabatter och ökad marknadsföring för att fylla de tomma lägenheterna, utan de har istället vidtagit åtgärder som lett till minskning av hela bostadsbeståndet. 6 / During the late 1980’s the Swedish housing market was booming, there were almost no vacancies and the construction of new housing was substantial. The big real estate collapse that occurred in the early 1990’s left many housing companies with economic problems. Many municipality-owned housing associations faced high vacancy rates. To solve their problems the housing associations had to consider a number of measures, including rent reductions and discounts, marketing, selling, demolishing, reconstruction for alternative use and to put properties in mothballs. In the late 1990’s the most exposed municipalities could even apply for Government subsidies. As a background, the concepts vacancy rate and natural vacancy, are explained as well as the cause of vacancies in some cases. Furthermore, there is a description of how the housing market developed from 1986 to 2006, what influenced the housing associations and what happened during the period. The purpose of this study is to investigate how municipalities with high vacancies have acted to dealing with their problem, if any measures have been taken and if so; what measures? Ten municipalities with high vacancies were examined. These municipalities are Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar and Överkalix. To get a clear image of the development in these municipalities economic and demographic statistics have been carefully analysed. The study shows that all the municipalities examined have taken some concrete measures to deal with their vacancy problems. All the municipalities that were given Government subsidies have demolished housing properties rather than tried other measures. Few municipalities has used offered rent discounts or applied marketing activities to fill empty apartments. Instead, measures that lead to a reduction of the number of apartments have been used.